Idag inleds Vänsterpartiets partikongress i Uppsala. Den är inte ointressant ur ett klimatperspektiv.
Under den interna men till offentligheten förlagna partiledarkampanjen har partiledarkandidaten Jonas Sjöstedt valt att lyfta klimatkrisen och den ekonomiska krisen. Vilket ingen av de andra kandidaterna har försökt att matcha.
Med all säkerhet kommer Jonas Sjöstedt att väljas till partiledare. Huruvida han blir ensam på posten eller enligt miljöpartistisk modell kommer att dela den med Rosanna Dinamarca eller Ulla Andersson är en öppen fråga. Det intressanta är emellertid huruvida Sjöstedt kan få Vänsterpartiet att prioritera klimatkrisen, att göra den till sin profilfråga. Vänsterpartiets mediestrateger bedömer klimatfrågan ”död” och ser helst att V prioriterar andra frågor. Men kan – och vill – Sjöstedt ändra på detta?
En andra intressant dimension av V-kongressen är det strategidokument som ska antas och som ger miljöpolitiken stort utrymme. Dokumentet är unikt inom den svenska partipolitiken då det tar ett helhetsgrepp på de tre krisområdena ekologi, energi och ekonomi, och formulerar, enligt egen utsago, ”ett ramverk, en radikal helhetssyn på miljöfrågor och på den krissituation vi rör oss in i”.
Vidare, konstaterar texten, att ”vi befinner oss i upptakten till en global kris. En kris som omfattar hela världssystemet i dess betydelse av en ekologisk-ekonomisk produktionsordning. Krisscenariot innebär i korthet att vi rör oss in i en politiskt extraordinär situation, som präglas av bruten kontinuitet, instabilitet, osäkerhet och hastiga förändringar. Och, naturligtvis, mycket stora faror.”
Därmed får Vänsterpartiet, förutsatt att texten antas, sägas vara det första parti som erkänner klimatkrisens omfång och dess konsekvenser. I det perspektivet är det upplyftande att dokumentet avfärdar ”en övertro på teknologiska mirakellösningar” och pekar ut ”en ovilja att acceptera att människan som en art bland andra i ekosystemet måste finna sig i att det finns gränser för vår expansion” som ett grundproblem i klimatdiskussionen idag.
Goda problemformuleringar är inte en garant för goda svar på vad som bör göras. Men V:s skrivningar om miljöpolitik i strategidokument är ett ambitiöst försök. Återstår att se hur det ser ut när Vänsterpartiets kongress behandlat texten, och om det finns en vilja att på allvar utmana Miljöpartiet.
EDIT: Ja, det här med interndemokratiska processer är inte lätt… Strategidokumentet som nämns ovan kommer INTE att behandlas av Vänsterpartiets kongress, vilket jag felaktigt påstått. Det kallas inte ens för ett strategidokument, utan Framtidskommissionens slutrapport. I det strategidokument som Vänsterpartiets partistyrelse föreslår för kongressen har klimatfrågan en svag status, tyvärr. Erik Berg som har skrivit texten om miljöpolitik som jag refererat till ovan låter hälsa att ambitionen med slutrapporten är att den ska bilda ett underlag för Vänsterpartiets politiska strategiutveckling och att Erik Berg hoppas på att redovisa slutrapporten för den nya partistyrelsen efter kongressen.
Göran Ekblad • 5 januari 2012 kl. 11:18
Det blir spännande, eftersom partistyrelsen samtidigt avstyrker en motion (A 12) som säger ungefär samma saker om miljö och klimat som strategidokumentets dokument ”miljö- och klimatpolitik för jämlikhet”
Per Elgestrand • 6 januari 2012 kl. 03:20
Det blir spännande att se hur många ledamöter som agerar för att få ner Sveriges BNP med 75 % till en uthållig per capita-nivå om 7000 i månaden som Göran Ekblad förordade tidigare.
Martin Saar • 6 januari 2012 kl. 12:25
Det är svårt att båda ha och äta kakan. M a o vara både politiskt salongsfähig men samtidigt våga ifrågasätta våra nuvarande samhällsstrukturer och vårt tillväxtsamhälle som förutsätter fortsatt billig fossil energi och obegränsat med kapital, som båda är på upphällningen.
Vad jag efterlyser, inte bara från(V, utan från samtliga partier är ett fokus på en plan B, en kris- och omställningsplan, när nu drivkraften för vårt välfärdssamhälle börjar ebba ut i takt med mindre olja och kapitalbrist. (Glöm inte att nuvarande finanskris 2.0, inte har något slut utan bara är en fortsättning på finanskris 1.0 )
Jag kan bara hoppas att (V) vågar tala klartext om det prekära läge vi befinner oss i och vad det beror på och hur sårbara vi är i Sverige. Och fokuserar på sambandet mellan Energi och Ekonomi och dess konsekvenser och inte enbart på symtomen Ekologi.
Göran Ekblad • 8 januari 2012 kl. 17:33
Som den obotlige optimist jag är måste jag säga att kongressen tog ett litet tomtesteg åt rätt håll. Det fanns ombud som man klart kunde räkna in i den ”kritiska massa” som måste bli mycket större innan hela partiet börjar vända skutan bort från den eviga ekonomiska tillväxtens väg mot avgrunden. Nu gäller det att jobba som en liten iller för att få den svängen att komma i tid!
Börje Gustavsson • 9 januari 2012 kl. 15:21
Jesper Weithz:
”En andra intressant dimension av V-kongressen är det strategidokument som ska antas och som ger miljöpolitiken stort utrymme.”
Jag har läst igenom V-partiets ”strategidokument” och då speciellt det som står på sidan 144:
”Idag klingar effekterna av den gröna revolutionen av (Magdoff, Tokar, 2010). Några ytterligare ökningar har visat sig mycket svåra att åstadkomma och inte ens
genmanipulation förmår förädla utsädet mer än vad den traditionella växtförädlingen redan gjort.”
Efter att ha läst detta felaktiga påstående så kan man ju konstatera att återvinning av organiskt avfall, bruka jorden, odla och maximera växtkraften ur den, är i alla fall inte V-partiets starka sida. Jag ska tillskriva ledningen för partiet att om de vill veta hur man enkelt mångdubblar skörderesultaten utan vara sig konstgödsel, kompost, ytgödsling, plöjningsfritt, GMO m.m. så bör de med snaraste besöka mig i Skurup och få en snabblektion i jordisering! Om någon mer är lika okunnig som V-partiet om hur man enkelt mångdubblar skörderesultaten så kan ni börja med att läsa i FOBO’s ( Förbundet organisk-biologisk odling) tidning Odlaren om hur jordisering ger rekordskördar: http://www.fobo.se/kunskap/vaxtodling/odlingsmetodik/odlaren_jordisering_2011.pdf
När ska Effektmagasin hjälpa till att sprida kännedom om jordisering? En metod som på sikt kommer att avhjälpa svälten i u-länderna samtidigt som den är en kolsänka i dubbel bemärkelse genom att det som planteras och odlas växer mångdubbelt bättre och fortare (innehåller också mer näring) än vid både vid konventionell- och ekologisk odling och fångar därmed också in mycket mer koldioxid. Om koldioxidhypotesen, d v s att jorden kommer att värmas upp flera grader p g a av en förhöjd koldioxidhalt i atmosfären och därmed starta ett s k ”tipping point”, så kan man väl utan överdrift påstå att miljöetablissemanget, politiska partier, skolor och universitet, biståndsorganisationer, massmedia m.fl. begår ett grovt tjänstefel när de inte hjälper till att sprida kunskapen om jordisering och samtidigt förbjuda kompostering, ytgödsling, plöjningsfritt, elda halm i värmeverk och tillverka biogas av naturgödsel, skörderester m.m. Feltänken i miljöns- och klimatets namn är oroväckande många.
Göran Ekblad • 9 januari 2012 kl. 18:22
Bra Jesper! Det värmde en gammal KRAV-odlare, sedemera d.o. kontrollant.
Göran Ekblad • 9 januari 2012 kl. 18:27
Fel av mej! Ska vara: Bra Björn! Äras den som äras bör!
Börje Gustavsson • 9 januari 2012 kl. 17:56
Sedan jag skrev förra kommentaren har jag klippt av grenarna på min julgran och jordiserat dessa tillsammans med en hink köksavfall och lite rester från förra årets 380-kilospumpa. Stammen har jag sågat ner i ca 5 cm långa bitar och placerat i en hink med urin. Där får de ligga 2-3 veckor och bli indränkta med den näringsrika urinen innan de jordiseras. Redan 1997 skrev jag insändare och tipsade om denna miljö- och klimatvänliga återvinning av julgranen. Här kan ni läsa min insändare från 1997: http://www.skurupsborren.se/images/trettondagjultips.jpg
Förra året testade jag att elda upp den i min braskamin, och nu med facit i hand, så är det faktiskt enklare och smidigare att jordisera det barrande graneländet. Fast enligt miljöetablissemanget så är det ju miljövänligt att elda med biobränsle.
Om någon har en miljövänligare metod att återvinna en julgran så tipsa gärna om det i denna tråd!
Per Elgestrand • 11 januari 2012 kl. 05:58
Det skulle väl möjligen vara att skicka granen till Björn Gillbergs Värmlandsmetanol och tillverka inhemskt fordonsbränsle av den för att ersätta importerad fossilolja.