Hur mycket vet du om kolcykeln egentligen? Gör testet här ovanför och bli – eventuellt – lite förvånad innan du läser vidare.
Okej, det här ”testet” är kanske lite förutsägbart efter en stund, men poängen kvarstår: Trots att långt fler kolatomer faktiskt lagras i marken än i luften och skogen tillsammans är det ofta roligare att prata om tekniska lösningar än att börja fundera över hur vi använder mark och hur jordbruket borde anpassas och förändras.
(På Soil Carbon Coalition, som har gjort testet, finns en bra figur som visar hur fördelningen i upptag mellan luft/biomassa och jord ser ut.)
Självklart måste man fundera över tekniska lösningar, minskningar av utsläpp och förändring av vanor också, men den ofta bortglömda insikten om att marken som vi står på faktiskt tar hand om en stor del av kolcykeln är viktig.
Markpoängen kommer till exempel fram i en färsk rapport om etanolens egentliga miljöeffekter från Expertgruppen för miljöstudier.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet konstaterar rapportförfattaren Sören Wibe att etanolen, som för bara några år sedan pekades ut som framtidens transportbränsle, i själva verket ger upphov till mer utsläpp än bensinen. Detta eftersom odlingen av råvaror till etanolen tränger undan odling av mat eller foder. ”När den amerikanske bonden sänder sin majs till etanolfabriken istället för att exportera den som djurfoder, så kompenserar hans afrikanske kollega detta genom att röja bort lite regnskog för att ge sin boskapshjord nya betesmarker.”, skriver Sören Wibe. Följden blir marker som inte längre binder kolet på samma sätt som en regnskog gör.
Ständigt denna besvärande påminnelse om att allt hör ihop. Drar vi i en tråd rister det i hela väven – men på både gott och ont. Att jordarna fungerar bra motverkar inte bara klimatförändringarna. Jord som binder kolatomer väl ger också mark som kan föda fler och inte behöver gödas med konstgödsel, som i sin tur ger upphov till ytterligare utsläpp. Att ta hand om marken gör också att den kan klara av större vattenmängder och man kan därigenom undvika översvämningar.
Gäst • 19 januari 2010 kl. 14:29
Att ”ta hand om marken” på ett bra sätt innebär väl inte enorma konstgödslade sockerrörsmonokulturer för etanolframställning till svenska bränsleslukande förbränningsmotorbilar ?
Sara Jeswani • 19 januari 2010 kl. 18:08
Nej, definitivt inte. Var jag otydlig? Det jag menade var att det faktum att allt hänger ihop i ett komplicerat nät både kan leda till dåliga och bra spiraler. Det gör situationen svårare när man begår misstag, som t ex etanolsatsningarna som leder till dyrare mat och nedhuggen regnskog, men det kan också ge goda dominoeffekter när man gör rätt – som exemplet med jordar som hanteras på ett bra sätt och då inte bara bidrar mindre till klimatförändringarna utan också blir bördigare och minskar risken för översvämningar.
Börje Gustavsson • 19 januari 2010 kl. 23:01
Vart tar kolet vägen?
Här kan ni se ”vart” kolet tar vägen hemma hos mig:
http://www.youtube.com/watch?v=BtGstVZeEsU
Gäst • 20 januari 2010 kl. 15:00
Vad som händer i Brasilien i etanolboomens spår kan man läsa om här:
http://www.pbs.org/frontlineworld/rough/2009/09/brazil_hired_gu.html
http://ipsnews.net/news.asp?idnews=38161
Det rör sig om landgrabbing, monokulturer som utarmar den biologiska mångfalden, konstgödsling och konstbevattning samt inte minst försvårande för den fattigare jordbruksbefolkningen att erhålla mark för odling av matgrödor.
Börje Gustavsson • 21 januari 2010 kl. 14:02
I rutan “What’s your EARTH IQ?” står det bl.a.: “Carbon-rich soil organic matter is the keystone of soil fertility.” Det är ju detta som utnyttjas till max av alla rekordodlare av grönsaker, kolla här: http://www.bigpumpkins.com/Diary/DiaryViewOne.asp?eid=57250
Och med ökat djup så ökar också jordens ”fertility”. Själv har jag i mitt rekordodlingsland ca. en meter djup matjord och som är så maximalt ”carbon-rich” den kan bli. Den som kör plöjningsfritt eller inte djupgräver kommer inte ens i närheten av de odlingsresultat som en jord ger där mycket och färskt organiskt material jordiserats d.v.s. plöjts, grävts eller borrats ner på hösten.
Sluta kompostera börja jordisera så får ni också rekordväxtlighet! Kolla här:
http://www.skurupsborren.se/allmant-rekordodling.html
Och här: http://miljoinnovator.blogspot.com/2008/12/vrldsrekord-i-infngning-av-koldioxid.html
Dessutom inga näringsförluster eller för människor och miljö skadliga gaser, mögel m.m som vid kompostering och ytgödsling.
Om allt organiskt avfall på jorden jordiserades (i samband med odling), skulle ingen behöva svälta, lufthavet bli renare och dessutom skulle det minska på ökningstakten med koldioxid till atmosfären.
I en tidigare artikel med rubriken ”Odla med Effekt: Det gula guldet” har jag i en kommentar länkar till hur jag använder (jordiserar) mitt gula guld:
http://www.effektmagasin.se/odla-med-effekt-det-gula-guldet
Börje Gustavsson • 26 januari 2010 kl. 09:00
Tyvärr innehåller What’s your EARTH IQ också en direkt felaktighet när man skriver att plöjning omvandlar kolet i jorden till CO2. Det lilla kol som kommer upp vid plöjning och oxideras är ju helt försumbart i jämförelse med allt det organiska material som plöjs ner, som t.ex. skörderester, stubb, naturgödsel, ogräs m.m. Därför är det helt obegripligt hur man kan elda upp halm i fjärrvärmeverk, det borde vara helt förbjudet. Snacka om feltänk och lågt EARTH IQ, halmen ligger ju helt färdig och utspridd på åkern efter tröskningen och bara väntar på att bli jordiserad genom plöjning. Sedan tycker jag att ”lack of timing in grazing” är diffust och behöver en förklaring.