Det finns något väldigt ihåligt i den övergripande politiska målsättningen att öka BNP. Inte alltid är det så lätt att ta på denna ihålighet, men tack vare staden Ordos i norra Kina blir detta fullt möjligt. Till och med rent fysiskt. I ett Al Jazeera-reportage rapporteras hur den kinesiska regeringen, för att öka BNP, har byggt hela denna stad som kan rymma över en miljon invånare. Ingen har dock råd att bo i stan så allt är tomt, ihåligt och dött. Vad nu det spelar för roll när Kina, tack vare satsningar som denna, kan fortsätta visa upp tillväxtsiffror kring 8 procent. Skapade med nytryckta pengar som inte har någon motsvarighet i verkligt värde.
Tillväxtekonomin är världens största korthus. Frågan hur länge till det går att få det att stå. Och kanske mer intressant, hur länge till folk kommer att tro att det kan stå. Staden Ordos är trots allt ett undantag när det gäller att tydliggöra galenskapen i att spendera pengar med det enda syftet att öka tillväxten. De mesta stimulanspengar som regeringar plöjer ner i ekonomin letar sig fram till sådant som finns överallt runt omkring och som vi därför har svårt att se. Nya köpcentrum, meningslös shopping och investeringar i fossil infrastruktur (till exempel Göteborgs flygsatsning).
(Tipstack: Harry Bowles på Oljesnack)
Martin Saar • 10 februari 2010 kl. 12:07
Ordos är väl ett tydligt exempel på hur man håller på att skapa en finansbubbla i Kina. Och det finns många fler exempel i Kina där investeringar i byggnader/ nya städer på ett konstlat sätt håller igång BNP som inte får minska under 8 %.
Som vanligt är det energin som håller igång denna tillväxt,i detta fall kol. Mönstret känns igen.
Är det bra eller dåligt? Slutet på globaliseringsepoken lär inte komma förrän Kinas ekonomi börjar hacka, men när den
brister får det vittgående konsekvenser för hela världsekonomin. Inga träd, inte ens kinesiska, tillåts växa till himlen, i en tillväxtekonomi som drivs av begränsade naturresurser och där smörjmedlet är olja och kol.