Vampyrtrenden är väldigt rätt i tiden.

Sverker Lenas skriver i dagens DN Kultur en fantastisk krönika om parallellen mellan tillväxtsamhället och vampyrer:

”Erbjuder inte identifikationen med vampyren en samvetsbefriande försoning med vår egen roll som utsugare av ändliga resurser?”

Och om så är fallet, varför inte ge vår resurstörstande ekonomi ett nytt smeknamn: vampyrekonomin.

Skulle vara något att ta spjärn mot när vi arbetar fram ramarna för en ny ekonomi som syftar till att hushålla med resurserna i stället för att förbruka dem.

Som Lenas skriver i krönikan apropå uppsvinget för ekokritiken:

”Behovet är stort, eftersom ett hållbart samhälle handlar lika mycket om mentalitetsförskjutning som utsläppsbegränsning. Så länge en global
över- och medelklass fortsätter att snickra sina identiteter med övermodiga berättelser om människans plats i naturen lär ett effektivt klimatavtal förbli osignerat. Vi behöver nya, avgiftade berättelser. En ’världsmedborgare’ måste kunna vara något annat än en flygande, distansshoppande vampyr.”

Jag är inne på samma spår i en kulturartikel i Göteborgsposten, ”Sista chansen att tvärnita”. Vi måste släppa tillväxtfetischen om det ska gå att skriva under ett klimatavtal med vetenskapen som grund.

Bloggat om vampyrer och tillväxt: SVD:s ledarblogg, Politisk filosofi