Det var överfullt när Tim Jackson föreläste i Malmö i går kväll. Jag gissar att det blir trångt även ikväll på ABF-huset kl 18, så det är klokt att vara där i tid om man vill vara säker på att få plats.
Tim Jacksons bok Välfärd utan tillväxt som kom ut på svenska i förra veckan har hittills recenserats och kommenterats i en handfull tidningar. Jag blir inte särskilt förvånad över de flesta ger boken ett väldigt sval mottagande. I frågan om klimat- och resurskrisen har Sverige (liksom på så många andra områden) utvecklat en kvävande självgodhet. Det spelar ingen roll hur väl Tim Jackson argumenterar för det självklara i att det finns fysiska gränser för den ekonomiska tillväxten, reaktionen blir ändå densamma: Inget kan rimligen hota den svenska succén av miljöhänsyn i kombination med tillväxtfinansierad välfärd. Hade den gjort det skulle många tvingas att ändra sin självbild radikalt.
Så här skriver till exempel Pär Fagerström i Dalarnas Tidning, som tycker att Tim Jackson är fundamentalistisk:
”Men det troliga är ändå att vi kommer att se en medelväg – en teknikutveckling som allt kraftigare håller tillbaka tillväxtens miljöbelastning, parat med en förändrad livsstil hos allt fler. Och bäggedera kommer, säkert, att underblåsas av en stat som i ökande grad stiftar lagar och riggar skatter med ”grön” profil. Plus entreprenörer som finner nya energi- och resurssnåla lösningar.”
Åh, så skönt det måste vara att ha en tekniktro i paritet med en treårings tro på jultomten.
Sydsvenskan skrev i helgen sin huvudledare om Tim Jacksons bok. De gör inte ens några försöka att bemöta argumentationen mot tillväxtsamhället. De konstaterar bara att ”den tillväxtsträvande samhällsmodell som Jackson vill överge har under senare sekler radikalt förbättrat människors välstånd och hälsa i världen”. Och eftersom Sydsvenskans ledarredaktion vill fortsätta att leva i detta välstånd så måste tillväxtekonomin få ha sin gång. Frågan är om fysikens lagar (det finns bara en planet) bryr sig om vad ledarredaktionen vill.
Kristianstadbladets Peter Viktorsson avfärdar boken eftersom den inte kommer med ett färdigt politiskt program för hur vi ska lösa tillväxtdilemmat.
Den enda genuint positiva recensionen hittills står att läsa i Hallandsposten där Peter Skoog skriver:
”Det vore naivt att påstå att ”Välfärd utan tillväxt” har alla svar. Likväl är den en av de få böcker jag lagt ifrån mig fullt förvissad om att läsningen gjort mig till en klokare människa. Den borde vara obligatorisk läsning för alla politiker och ett måste för alla som söker efter en trovärdig vision för ett långsiktigt hållbart samhälle.”
Andra recensioner: Borås tidning, Smålandsposten, Expressen
Martin • 8 februari 2011 kl. 11:24
Jag är rädd för att man hamnar i det andra diket av fundamentalism när man är säker på att ekonomisk tillväxt inte är lösningen på världens problem. Dels kan tillväxtens innehåll se väldigt olika ut beroende på vad människor väljer att konsumera, dels, och det är min främsta invändning, känner den mänskliga kreativiteten inga gränser. Den är exponentionell. Här handlar det om en kontinuerlig kunskapstillväxt som går i en allt snabbare takt. Fokusera forskare och andra bara på rätt saker, som t ex att vår planet har begränsade naturresurser, så vet ingen var vi hamnar. Jag tycker det är dags för klimat- och tillväxtkaramare att ta varandra i hand. Båda behövs för att vi ska hitta hållbara lösningar för världens framtid.
Daniel • 8 februari 2011 kl. 13:10
Jackson hävdar inte, Martin, att ekonomisk tillväxt inte kan vara en del i ”lösningen” för fattigare länder. Men däremot för OECD-länderna t.ex. är det definitivt inte en väg framåt. Många menar till och med att vi idag, och sedan en tid i OECD-länderna, har en ”oekonomisk” tillväxt. Dvs att BNP växer, men att de skador som detta medför är större – även om man betraktar jorden ur ett strikt antropologiskt perspektiv.
En intressant fråga är dock ifall de senaste dagarnas PO-inlägg på några av landets ledar- och debatt-sidor kan bidra till att än fler inser att fortsatt ekonomisk tillväxt inte ens är möjlig (om än önskvärd för den som inte bryr sig om konsekvenserna för andra än sig själv).
Martin • 8 februari 2011 kl. 20:51
Jag vänder mig mot uttryck som ”att ekonomisk tillväxt inte är ens är möjlig”. Det här är en mycket komplex fråga där det egentligen inte går att komma med några säkra utfästelser åt både det ena eller andra hållet, menar jag. Vi kan aldrig se in i framtiden. Jag tycker det vore mer fruktbart att utgå från vår planets gränser och arbeta parallellt med livstilförändringar, miljöteknikutveckling och en hållbar amhällsplanering. Att den nuvarande tillväxten i vissa stycken är av ondo instämmer jag helt i för den tar just inte hänsyn att vi lever i värld med ändliga naturresurser. Men tillväxt är mer än bara form. Tillväxten kan fyllas med bra eller dåligt innehåll. När jag nu fått det bättre ställt på sistone så köper jag mer ekologisk och närproducerad mat, vilket skapar tillväxt hos lokala KRAV-bönder. Denna erfarenhet talar emot den ofta nämnda rekyleffekten. Man behöver alltså inte resa till Thailand bara för att man får mer pengar i plånboken. Det är ingen naturlag som säger att mer pengar alltid är av ondo. Pengar liksom tillväxt är bara ett medel och målet kan se olika ut, vara hållbart eller icke-hållbart.
Jag insisterar på att ekonomer och miljövänner bör sätte sig ner i ett förutsättningslöst samtal om jordens framtid och undvika att från början måla in sig i ett tillväxt- eller nedväxthörn. Det skapar bara onödiga låsningar, enligt mitt sätt att se det.
Ville Nilsson • 8 februari 2011 kl. 21:05
”Jag insisterar på att ekonomer och miljövänner bör sätte sig ner i ett förutsättningslöst samtal om jordens framtid och undvika att från början måla in sig i ett tillväxt- eller nedväxthörn. Det skapar bara onödiga låsningar, enligt mitt sätt att se det.”
Mitt förslag på vad de skulle prata om under det samtalet är att så fort någon säger något i stil med ”det går inte..”, ”du/vi/dem måste..”, ”du/vi/dem borde…” finns där medlare tränade i att lyssna efter värderingar istället för antaganden som snabbt som ögat kan översätta ett statiskt tänkande till vad de uttrycker för värderingar som de längtar efter att få uppfyllda.
Göran Ekblad • 8 februari 2011 kl. 22:30
Debatten om ekonomisk tillväxt handlar egentligen om fördelning av resurser. Finns det oändligt mycket resurser att använda då är det inget problem att uppnå global rättvisa på vår västerländska välståndsnivå.
När vi talar om global rättvisa måste vi vara medvetna om att vi Svenska människor finns i det rika västerlädska sammanhanget (kontexten). Människorna i denna kontext förbrukar ca. 1 jordklot/1 miljard människor/1 år. På jorden finns 7 miljarder människor.
Så vitt jag vet har vi bara ett (1) jordklot att dela på.
Martin • 8 februari 2011 kl. 23:01
Jag ställer mig tveksam till om det finns ett enkelt samband mellan ekonomisk tillväxt och ett ökat uttag av naturresurser.
Vi kan ju använda narurresurserna mer effektivt och till och med återanvända dem. Sedan är det ju inte omöjligt att forskarna i framtiden hittar flera nya organiska material som kan odlas och brytas ned efter användning. Redan idag finns det ju en stor utvecklingspotential av redan befintliga organiska material.
Om den förnybara energin inte slösas bort på onödig privatbilism så ökar ju chanserna för att den ska räcka till produktionen av den här typen av material.
Fröjd • 9 februari 2011 kl. 07:41
som ersätter oljan?
Göran Ekblad • 11 februari 2011 kl. 18:26
Jo, men hur får vi det att bli 7 nya klot?
Daniel • 8 februari 2011 kl. 22:44
Läste recensionen i Sydsvenskan. Är det inte ganska anmärkningsvärt att de tar upp boken över huvud taget? Visst beskriver de den som klassisk vänsterpropaganda, men det publiceras ju mängder med vänsterböcker som inte föräras en ledarkommentar i Sydsvenskan. Uppenbarligen ser de något som är relevant för samtidsdebatten i boken.
kompostfilosofen • 9 februari 2011 kl. 00:49
Det var iallfall en givande stund på ABF-Huset, Intressanta frågeställningar kring ett ytterst komplext dilemma.
Cheryl • 9 februari 2011 kl. 10:24
Smålandspostens (!) skribent tycker att Jacksons bok bör vara obligatorisk läsning för politiker. http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/borde-vara-obligatorisk-lasning-for-politiker%282272553%29.gm
Benighted • 9 februari 2011 kl. 15:18
Ja, att detta provocerar alla som lever med tron att tillväxt och teknologi ska lösa alla våra problem är ju föga överraskande, och att dessa individer är i majoritet är ju inte heller överraskande. Det som sker är ju att det håller på att bli ett paradigmskifte i tillväxt vs. miljöfrågorna.
Och alla som läst lite vetenskapsteori sker dessa oftast genom att man hittar saker som inte går att få in i de rådande teorierna, och de med nya teorier i början får massiv kritik av det etablissemanget och ofta blir förlöjligade. När sedan anomalierna blir många och omöjliga att förneka så kommer normalvetenskapen att skifta över till ett nytt spår och ett paradigmskifte har skett.
Och ser vi nu till hur miljöfrågorna har skiftat ifrån att ”resurserna är oändliga, vi kan aldrig sätta något spår i havet genom att hälla ut vårat avfall i det, människan ska vinna över naturen” till ”naturresurserna börjar ta slut, haven håller på att bli förgiftade av mänsklig aktivitet, människan måste leva i balans med naturen” så är det ju uppenbart att ett paradigmskifte håller på och sker. De flesta som jobbar inom biologi och vetenskap är relativt överens om att miljön är starkt hotad. Men vissa människor (Ekonomer, journalister, politiker och vanliga medelsvenssons) verkar veta mer om dessa saker än de som vigt sina liv åt att studera olika aspekter av våran planet. Väldigt pretentiöst av dem, måste ha väldigt stora egon för att veta allt, eller en bristande självinsikt.
Att Jackson sen får kritik över att han inte har en färdig politisk lösning till det är ju löjeväckande, sannolikt är han tillräckligt medveten om att det inte finns nån enkel politisk lösning till problemet, och att försöka tvångsmata människor med en ”silver bullet”-lösning är kontraproduktivt…
Arrhur • 14 mars 2011 kl. 15:07
”Men vissa människor (Ekonomer, journalister, politiker och vanliga medelsvenssons) verkar veta mer om dessa saker än de som vigt sina liv åt att studera olika aspekter av våran planet.”
Exakt. Inte är det ofta man hör forskarna/vetenskapsmännen själva betrygga en om att ’tekniken/vetenskapen/människans kreativitet/whatever kommer att lösa problemen’, det är till övervägande del ekonomer, politiker, tankesmedjemänniskor etc – som själva inte är det minsta insatta i tekniken/vetenskapen i fråga – som repeterar det som ett mantra.
Henrik • 25 januari 2017 kl. 19:48
Oljeförbrukningen ökar ungefär lika med tillväxten. Gissa varför utvecklingen gått så fort sista hundra åren. Fri tillgång på billig energi.