För den som missade Tim Jacksons föreläsning på ABF-huset i Stockholm förra veckan finns en filmad version nu på Youtube. Tyvärr syns inte Jacksons bilder från den vinkeln som Folkbildningsnätet har filmat. ABF:s version, där jag antar att bilderna kommer att synas, kommer senare på ABFplay.se.
För den som vill ha ännu mer Tim Jackson kom idag också en lång recension av hans bok Välfärd utan tillväxt i Dagens Nyheter: Hur blir hamstern hållbar?
Även Göteborgs-Posten recenserar boken i en artikel skriven av Mattias Hagberg.
Martin • 16 februari 2011 kl. 11:28
”I Sverige har koldioxidutsläppen minskat med drygt en tredjedel sedan 1970, trots att koldioxidmängden från biltrafiken och andra transporter har ökat kraftigt. De minskade utsläppen i Sverige beror huvudsakligen på minskad användning av olja för energiproduktion i industrin och för att värma bostäder”.
Detta läser jag i boken ”Glädjerapporten” av Bosse Angelöw.
Trots att vi har haft en stark tillväxt i Sverige sedan 1970 har alltså koldioxidutsläppen minskat kraftigt. Det gäller även för utsläppen av svaveldioxid. Det verkar tydligen inte finnas något enkelt samband mellan tillväxt och koldioxidutsläpp och andra utsläpp eller har jag missat något? Har någon t ex statistik på hur mycket koldixidusläpp som vår import respekt export genererar här hemma och ute i världen i hela produktionsledet? Och hur mycket koldioxid som varu- och persontransporten släpper ut till och från Sverige?
David Jonstad • 16 februari 2011 kl. 22:45
Hej Martin.
Vi har skrivit om detta tidigare. Kolla in detta inlägg till exempel:
http://www.effektmagasin.se/kinas-blagula-koldioxid
Per E • 17 februari 2011 kl. 05:39
Sveriges inhemska utslapp ar 60 milj ton, varav 25 milj ton exportutslapp, storre delen fran produktion i EU. Vara importutslapp ar 60 milj ton. Bunkeroljan innebar, mycket hogt raknat, 10 milj ton utslapp. Sveriges utslapp ar alltsa 35+60+10 milj ton vilket blir 11,3 ton per invanare.
Nar karnkraften byggdes ut fram till 1985 minskade utslappen med 30% men steg sen med befolkningsokning och mer transporter. Numera ar emellertid en tredjedel av energin fran biobranslen, en tredjedel ar el fran karn- och vattenkraft och en tredjedel olja och kol.
Tva tredjedelar ar faktiskt utslappsfri eller fornybar. Det ar inte illa pinkat.
Per E • 17 februari 2011 kl. 05:42
Det blev fel, jag menar forstas att storre delen av importutslappen om 60 milj ton kommer fran produktion i EU.
Börje Gustavsson • 17 februari 2011 kl. 20:36
Per E
Lite korrigering angående att du skriver att ”Tva tredjedelar ar faktiskt utslappsfri eller fornybar.”
Visst är biobränslen förnybara, men… problemet är att det tar både en och två generationer tills samma mängd koldioxid från t.ex. ett uppeldat träd är tillbaks i ett nytt träd igen. I samband med VoF:s förvillarpris till Stockholmsinitiativet föreslog jag på deras blogg att nästa års förvillarpris bör gå till alla de som sprider ut de falska lärorna om kompostering och ytgödsling. I samband med detta uppstod en diskussion på deras blogg och där jag just påvisade detta att eldning med så kallade biobränslen i det korta perspektivet inte kan räknas som förnybart. Länken till VoF:s blogg är http://www.vof.se/blogg/arets-folkbildare-forvillare-2010/#comments
Scrolla ner mot slutet och läs mina inlägg. Det första är daterat 2 januari 2011. Per Edman på VoF försökte motbevisa, dock utan att lyckas.
Martin • 17 februari 2011 kl. 20:42
Tack för informationen som rätar en del frågetecken!
Per E • 18 februari 2011 kl. 11:15
Det ar riktigt, biobranslets utslapp och ev klimatnytta ar tidsberoende. Men som ersattning for kol och olja verkar det bra i dag. Om det visar sig att vi absolut maste ned till 350 ppm far vi val lagga bioenergiverken i malpase fram till 2100. Och bygga ut nagon annan energiomvandling i stallet. Och naturligtvis borja jordisera, det ska jag propagera for i kolonin i sommar.
Börje Gustavsson • 18 februari 2011 kl. 21:55
Så länge koldioxidhalten ökar och vi inte minskar på förbränningen av kol och olja så innebär det ju att vi har för lite vegetation/träd som kan ta hand om ökningen av CO2 till lufthavet och enligt AGW så hastar det ju med att sänka halten. Alltså borde inte ett endaste träd användas som biobränsle om vi vill kunna minska på ökningstakten av CO2 till lufthavet. Träd som avverkas borde endast användas som kolsänkor dvs husbyggen, möbler, nyttoföremål m.m eller att jordiseras. Om mer organiskt avfall på jorden jordiserades, dvs gräves, plöjes eller borras ner, skulle ingen behöva svälta, luften bli renare och ökningstakten av koldioxid till lufthavet minskas. Att CO2-molekylen har en logaritmisk avtagande effekt som växthusgas och att halten CO2 kan ökas utan att jordens medeltemperatur nämnvärt ökar är en annan historia
Per E • 19 februari 2011 kl. 17:32
Vi ar overens. Det ar forvanande att overtygade AGW:are i klimatets namn propagerar for skogsbranslen och ibland tom for torv.
Linnéa • 13 mars 2011 kl. 21:24
Vid punkter i människans historia som lett till dagens prekära läge: när vi gick från jägare/samlare till bönder, när vi började plöja och förlora kol,när vi började raffinera olja och förändra klimatet, när vi kunde klyva atomer och producera radioaktivt material.Utvecklingen går inte att hejda.