Det statliga bolaget Sveaskog, som äger 14 procent av Sveriges skogar, måste sluta avverka de områden som är skyddsvärda. Det menar 23 organisationer, som på DN debatt uppmanar regeringen att ge bolaget nya ägardirektiv.
Ett av kraven som förs fram av organisationerna handlar om att regeringen borde se till så att alla statliga skogar med höga naturvärden som Sveaskog i dag förvaltar skyddas långsiktigt. Regeringen borde också se till så att Sveaskogs marker med låga naturvärden i större utsträckning kan bytas mot privatägd skog med höga naturvärden för att ge dessa skogar ett ordentligt skydd.
Malin Sahlin, sakkunnig på Naturskyddsföreningen som är en av organisationerna bakom uppropet, säger i ett pressmeddelande:
– Ideell naturvård har genom åren upprepat kunnat visa på att Sveaskog avverkar skyddsvärda skogar, som aldrig tidigare kalavverkats, med dokumenterade livsmiljöer för hotade arter. Det är tydligt att det behövs stora förändringar inom Sveaskogs förvaltning av våra skogar för att säkerställa att åtminstone staten inte avverkar sina egna skyddsvärda skogar.
De 23 organisationerna vill även att det statliga skogsbruket ska öka användandet av hyggesfria metoder och på så sätt också vara en förebild för andra skogsbrukare i landet.
På sidan vårskog.nu uppmanas människor att skriva på för att regeringen skyndsamt ska ändra Sveaskogs ägardirektiv och se till så att bolagets miljöambitioner höjs.
Roland • 19 februari 2019 kl. 22:05
Bevara skogen! – Nej, bränn upp den!
Ett exempel på det sistnämnda är hur man skall behandla skogen. Enligt en nyligen framförd propå av EU så skall man använda skog som biobränsle. Tidigare så har man uppmanat länder att odla skog eftersom den binder CO2. Det verkar som om båda direktiven nu gäller (!)
Tanken bakom att hugga ned skog och istället använda den som bränsle är att den koldioxid som släpps ut vid förbränningen absorberas igen när nya träd växer upp. Så, det blir enligt denna tankegång ett nollsummespel som genererar energi.
I en artikel i Nature Communications hävdar dock författarna att detta inte stämmer. De hävdar att om man räknar på det så blir det inte ett nollsummespel utan ett nettobidrag till koldioxiden i atmosfären. Då räknar de också in sannolika negativa konsekvenser av en sådan politik. Några faktorer som är relevanta i beräkningen:
Det tar mellan 40 till 100 år innan nya träd växer upp, vilket betyder att det under flera decennier blir ett stort nettotillskott av växthusgaser.
Frestelsen att hugga ned värdefull urskog i Europa och regnskog i tropikerna blir för stor.
Nedhuggning, transporter och förbränning genererar också stora mängder CO2 – oftast från fossila källor.
Andra åtgärder, såsom vind- och sol, är effektivare än biobränsle av detta slag. Resurser spenderas på fel sak, menar författarna.
Att använda värdefull skog för att elda med är ekonomiskt slöseri. Träd behövs också för att tillverka papper och till byggnadsmaterial. Trähus binder även koldioxid mycket längre.
Minskad biodiversitet.
https://www.nature.com/articles/s41467-018-06175-4
En bra sammanfattning finns också
https://www.princeton.edu/news/2018/09/12/europes-policy-treat-wood-low-carbon-fuel-poised-harm-global-forests