I fredags avslutade vi arbetet med det allra första pappersnumret av Klimatmagasinet Effekt och skickade den till tryckeriet. Jag kan lova att det var en mäktig känsla att äntligen se alla sidorna upptejpade på en vägg och inse att nu har vi snart en tidning klar. För att inte tala om hur det kommer att kännas att faktiskt ha den färdiga tidningen framför sig.
För den som vill få Effekts premiärnummer rakt ner i brevlådan nästa vecka finns fortfarande chansen att teckna en prenumeration fram till på onsdag.
I en av artiklarna i tidningen skriver Anders Wijkman från Tällberg Foundation om att den rika världens tillväxt inte längre är hållbar.
Det är intressant att diskussionen kring det ekonomiska systemets betydelse för klimatet verkar komma igång, och förhoppningsvis tar den sig vidare under hösten. Nu talar till och med den brittiske ekonomen Nicholas Stern, som tidigare har varit chefsekonom på Världsbanken, om att rika länder inte kan räkna med evig ekonomisk tillväxt om det ska finnas en chans att minska utsläppen av växthusgaser.
Vid någon tidpunkt måste vi börja fundera över om vi vill ha tillväxt i framtiden, säger han, även om han menar att den tidpunkten inte har kommit än.
Sedan Stern kom med sin rapport 2006, en rapport som fick nya grupper att få upp ögonen för klimatförändringarnas allvar eftersom han satte ekonomiska ord på problemen, har läget inte blivit bättre. De uppskattningar som han då gjorde om att det skulle kosta världen 1 procent av dess samlade BNP att bromsa klimatförändringarna bör nu höjas till 2 procent, menar han.
– Utsläppen har varit högre än vad som förutspåddes. Likaså har planetens, och särskilt havens, förmåga att absorbera koldioxid varit lägre än vi antog. Klimatförändringarnas effekter har också kommit snabbare… så jag menar att mer måste göras. Men fortfarande är 2 procent av BNP långt mindre än vad det skulle kosta att inte göra någonting, säger han till The Guardian.
Mer på nätet: Diskussion om höghastighetståg på DN, SvD, Newsmill och Aftonbladet.
Jonas N • 15 september 2009 kl. 11:49
Finns det något sätt att få reda på denna tidskrifts ekonomi? Vem betalar för att den blir till?
Vilka är det som har tecknat prenumeration?
Hur många totalt?
Hur många av dem som privatpersoner? Alltså som betalar med egna pengar (inte skattemedel)?
Samma sak med annonser? Kommer även dessa främst från skattemedel?
Vad är prognosen för verksamheten?
Vad krävs för att den skall gå runt?
Skulle vara intressant att få veta om det finns någon verklighetskoppling i själva tidningsutgivandet åtminståne?
Jag undrar nämligen för att det hela ser ut som ytterligare ett av alla dessa PK-projket som startas med skattemedel och som inte kommer att leda till något positivt alls för alla dem som tvingas betala, dvs de som jobbar med att producera/leverera saker som faktiskt har ett riktigt värde …
Sara Jeswani • 15 september 2009 kl. 16:52
Jonas: Vi som har startat Klimatmagasinet Effekt är tre journalister som anser att klimatfrågan är så enormt viktig att den måste börja diskuteras på allvar. Effekt är vårt bidrag för att den diskussionen ska komma igång.
Det existerar inga bidrag för att starta tidskrifter i Sverige i dag, så för att kunna ge ut tidningen är vi beroende av våra prenumeranter (varav merparten är privatpersoner), annonsörer samt att ordna olika evenemang (som en stödfest i Stockholm den 9 oktober, mer info om den kommer snart här på sajten).
En viktig faktor för att över huvud taget kunna ge ut tidningen är att vi själva och alla andra som har skrivit, fotograferat, illustrerat och på andra sätt bidragit till tidningen och den här sajten har arbetat helt ideellt.
Jonas N • 15 september 2009 kl. 17:50
Tack för svar Sara .. och lycka till.
Jag kommer att kolla in här ibland för att se om ni diskuterar sakfrågorna på allvar. Och ju, det existerar en massa bidrag för diverse tidningar (men kanske inte generella att söka för att starta). Du minns väl debatten om Mana ngt år sedan!?
Jag har följt diskussionerna både i media, och på de ngt mer seriösa diskussionsfora ett tag nu, och noterat att det från sidan som pratar om ’klimathotet’ inte är så mycket vare sig diskussion eller allvar. Däremot desto mer ad hominem och rena struntet, faktiskt.
Begrepp som ’klimataförnekare’, ’Exxon’, ’Tobakslobby’, ’kreationister’, ’flat-earth-society’ mm men även ’isbjörnar’ ’massutrotning’ ’klimatflyktingar’ ’Bangladesh’ ’Glaciärer och färskvattenförsörjning’ figurerar flitigt men de förra diskvalificerar i min meningen avsändaren direkt från vidare diskussion. Och de senare är irrelevanta och oftast felaktiga huggskott i samma debatt.
Vi får väl se vart detta hamnar … 🙂
Mia • 17 september 2009 kl. 13:35
Jag kan ju inte annat än att bli intresserad av vem Jonas är och står för när jag läser hans inlägg. Kan du inte berätta lite mer om dig själv och vad du eventuellt vill åstadkomma, om du ser detta? Ska jag döma av dina inlägg här känns du som en näthatare i mängden med oklar agenda.
Jonas N • 17 september 2009 kl. 18:34
Jag menar det jag säger Mia, det gör inte riktigt alla …
Anders Mikaelsson • 18 september 2009 kl. 13:14
och mystiken tätnar