Just nu pågår en slags olympiad i sporten markera-hur-skandalöst-jag-anser-att-rättshaveriet-kring-Thomas Quick-(idag Sture Bergwall)-egentligen-är.
Fullkomliga knäppgökar, tycker Leif GW Persson om Quicks överläkare och terapeuter som likt marionetter styrdes av det psykoanalytiska oraklet Margit Norell.
I Dan Josefssons dokumentär ”Kvinnan bakom Thomas Quick” framstår sekten kring Norell som grundlurade, antivetenskapliga och farliga flumskallar.
Och visst. Nog verkar detta vara ett praktexempel på enkelspårighetens fasor.
Men.
Så slår jag på radion och ekonomi-ekot. OECD:s chefsekonom Pier Carlo Padoan berättar att nu går det bättre.
Den ekonomiska tillväxten återhämtar sig.
Hjulen har börjat snurra (exponentiellt) allt fortare.
Vilket är bra, antar han att vi förstår, eftersom reportern inte ställer en enda kritisk motfråga till varför och hur ekonomiskt framsteg byggt på mer olja, mer kol, mer gas, mer artutrotning, mer övergödning, mer överfiske – med gargantuanska konsekvenser för klimatet och den biologiska mångfalden, och i förlängningen hela det civilisatoriska äventyret – skulle vara bra.
Vad dokumentären om Quick säger, är nog, snarare än att de inblandade var kompletta knäppgökar, att människor inuti ett paradigm kan ha så fasansfullt svårt att förstå att de befinner sig i ett.
När vi om 30 år tittar tillbaka på dagens mainstream-ekonomiska etablissemang, sätter sannolikt ännu en olympiad i fördömanden igång.
Programledarna kommer att fråga: hur kunde det hända, hur kunde världens mest uppburna ledare driva jorden in i detta vansinne?
Och svaren kommer att låta precis som idag:
”De var knäppgökar allesammans. Grundlurade, antivetenskapliga och farliga flumskallar.”
Pierre Gilly • 3 december 2013 kl. 22:14
Klassisk psykologi är som klassisk nationalekonomi mer en teori om världen än en vetenskap. De är rätt endimensionella. Neoklassisk ekonomi styrs av föreställningen att människans behov är omättliga och resurserna begränsade. En överflödsekonomi är definitionsmässigt omöjlig. Då har man lämnat vad ekonomer sysslar med. Freud och efterföljare menade att det undermedvetna var ett resultat av psykologiska trauman. För sin tid var det inte dumma ideer.. Historikers och andra humanvetenskapers arbeten står inte och faller med en enda dominerande teori på samma sätt. Både ekonomer och äldre psykologer har varit bättre på att förändra världen än att vetenskapligt beskriva den. Psykonalytiker till det bättre för de flesta patienter, ekonomer oftast till det sämre.
DagL • 4 december 2013 kl. 15:16
Jo det händer säkert om mycket vi gör nu. De som tittar i backspegeln om 30 eller 60 år ger svaret att alla var knäppgökar. Men VILKA grupper och åsikter som kommer att utpekas om trettio år som syndabockar tror jag är ytterst osäkert. Ofta blir det inte som vi nu tror.
Det mest oroande är att jag tror det ligger väldigt mycket i vad ”knäppgöken” Lambertz säger, att egentligen gjorde nog de flesta ganska rätt, dvs var inte onormalt knäppgökiga.
Att vi alla är så knäppgökiga och kan bli ännu knäppgökigare under påverkan är det allra största framtidshotet. Det är också väldigt väldigt svårt att göra något åt. Uppmaning till lite större ödmjukhet kanske?
Pierre Gilly • 4 december 2013 kl. 15:54
Det är en stor och komplicerad fråga. En orsak är att nyheter i hög grad finansieras av de som har ett ekonomiskt intresse av att bara vissa fakta och åsikter kommer fram. Näringslivet står för minst sjuttio procent av morgontidningarnas intäkter. DN och andra tidningar som har stora inkomster från till exempel bostadsannonser har helt enkelt inte råd att bevaka bostadspolitiken på ett seriöst sätt. Det är inte konstigt att de alltid publicerar analyser -ofta från mäklare – som anser att det är köpläge.
Ett annan typ av problem hänger ihop med att människan är rätt opålitlig. En stor del av alla som pekas ut i vittneskonfrontationer (i USA) är till exempel oskyldiga. Det vet polisen då det vittnet pekar ut poliser eller folk som suttit i fängelse då brottet begicks. Men när vittnet inte pekar ut folk som polisen satt in som ”utfyllnad” antar man ofta att personen är skyldig. Här är inte psykologerna problemet.
Du har rätt i att stolleriet inom rättsväsendet förmodligen är utbrett. Det tyder ju till exempel Enbomaffären och Palmeutredningen på. Ibland tar det årtionden eller mer innan saker kommer fram.
En annan komplicerande omständighet är att värderingar förändras. På trettiotalet var abort tabu men tvångssteriliseringar inget någon stressade över. Idag är det tvärt om. Är det verkligen mindre kontroversiellt att avsluta en graviditet än att förhindra att en människa kan bli gravid?
DagL • 4 december 2013 kl. 18:13
Tänkvärt men ändå tror jag inte Palmeutredningen är ett exempel på ovanliga knäppgökar och jag ser inget av vad du räknar upp som ett hot mot civilisationens överlevnad. Civlisationen är reselient nog för att klara av sånt här och perfekt juridik är inte nödvändigt för överlevnad.
Spånar lite om ett för mig aktuellt exempel: varg. I morgon diskuterar riksdagen. Jag stödjer regeringen och klankar alltså på opposionen http://vargweb.wordpress.com/ Huvudproblemet med svensk varg sitter i Bryssel så jag försöker ändra på det.
http://vargdag.wordpress.com/
Men jag tror de intressen som driver oss snarare skall sökas i ideellt engagemang fast åt olika håll.
Jag betraktar mig som en medborgare höjd över varje misstanke. Jag har ingen annan inkomst än min pension. Jag är med i någon misstänkt förening. Jag är professionell genetiker så det är klart att det är en drivkraft att tillämpa det och slå de andra genetikerna på fingrarna. Eftersom jag inte är beroende av anslag är det ofarligt. Men kanske bristande ödmjukhet?
Men 170 eller 700 vargar är inte något problem för civilisationens överlevnad.
Men klimatgaserna är det. Jag får på nöten från klimatskeptikerna när jag uttrycker att det nog är bra med utvidgade internationella avtal och jag får på nöten av alarmisterna när jag uttrycker det sorgliga i det osakliga och överemotionella inlägget från Thailand att här ser man vad gobal warming åstadkommer i praktiken!
Konflikten om klimatutvecklingen är minst lika polariserad som om vargen trots att när det gäller vargen så genomskådar jag knäppgökeriet av dem som inte tycker som jag att regerings antal är tillräckligt, och har svårt att förstå det emotionella engagemanget i en så liten fråga. Men när det gäller klimatet däremot så tycks knäppgökarna ungefär jämnt fördelade på båda sidorna och jag har vissa svårigheter att fatta några resonemang, trots att jag kan ganska mycker fysik och meteorologi.
Gäst • 4 december 2013 kl. 23:15
Lambertz pekar på något egentligen okontroversiellt:
(1) Att bedömningen som domstolarna gjorde var åkey, d v s att det fanns bevisning som stödde Bergvalls erkännande samt
(2) Att att nu frikänns innebär att han är rättsligt oskyldig men att det faktiskt inte går att veta om han är skyldig eller oskyldig.
DagL • 5 december 2013 kl. 09:18
Mina drivkrafter är ett exempel på icke-överlevnad. EU-kommissionären blockerar en ur genetisk synpunkt riktig vargförvaltning av något slags prestigeskäl. Sedan slår jag till och försvagar hans auktoritet. Men för att få (t ex) Polen att använda mindre kol så är det bra om EU kan driva att regelverket uppmuntrar (bl a) Polen att dra ned på kolet. Och det är samma EU kommissionär, som sköter detta för civilisationens överlevnad väsentliga ärende, där staterna bevakar sin nationella suveränitet för högt. Då är det inte bra att hans auktoritet försvagas och att hans uppmärksamhet tas av små frågor av liten betydelse som skät i stort sett bra nationellt. Förmodligen är hans drivkraft någon form av missriktad idealitet. Att världen och människorna fungerar så är skälet att jag tror att civilisationen överlever.
Ber om ursäkt för att jag skrev Thailand i mitt tidiager inlägg när jag menade Fillipinerna. Synd att man inte kan rätta sina kommentarer. Att kunna korrigera sina misstag är också en del i ett system som gagnar världens överlevnad.