Vad händer när oljan tar slut? Frågan är ofta retorisk, men genom revolutionerna i Egypten och Tunisien får man åtminstone en del av svaret.
Alla makthavare vet att deras makt är beroende av att befolkningen hålls på ett någorlunda gott humör. Men utan mat i magen och utan tillgång på energi riskerar missnöjet att växa snabbt. Om det kan många av historiens härskare berätta.
Det är därför som så många stater, särskilt diktaturer, satsar så hårt på subventioner av just mat och energi. I Egyptens fall är subventionerna av detta omkring en femtedel av statens budget.
Kostnaderna är enorma, men i Egypten och även Tunisien har subventionerna kunnat betalas tack vare landet har haft inkomster från export av olja. Problemet är att såväl Tunisiens som Egyptens oljeproduktion minskar och att länderna nu måste importera olja. Plötsligt stiger statens utgifter samtidigt som inkomsterna minskar. Och det samtidigt som de globala priserna på såväl mat och energi kraftigt ökar.
Desperat har både Tunisien och Egypten försökt hålla nere priserna på mat och energi, men utan att lyckas. Matpriserna har fortsatt att stiga och i protest har flera personer tänt eld på sig själva. Nu gör befolkningen revolt när decennier av ackumulerad vrede mot ett diktatoriskt styre kommer upp till ytan.
ASPO-bloggen uppmärksammar dessa händelserna och påminner om att samma sak som nu sker i Tunisien och Egypten kan sprida sig till andra oljeproducenter. Till exempel Yemen och Jordanien.
Det kan också nämnas att dikaturen Iran tidigare har spenderat uppemot halva budgeten på subventioner av oljan. Nu tas en stor del av dessa subventioner bort.
Bloggen Flute skriver om hur oroligheterna kan påverka resten av världen. En miljon fat olja flyter genom Suez-kanalen varje dag. Om denna trafik störs lär det bli kännbart.
Läs också The Oil Drums analys av händelserna i Egypten.
Media om händelserna i Egypten och Tunisien: dn12345 ab12345678910gp12 svd1234 ex1234567 svt12
Robban • 1 februari 2011 kl. 11:21
David:
Tror du samhallet kommer kollapsa inom de kommande 10-20 åren i samband med en oljekris? Att vi kommer se anarki på gatorna, aven i Sverige?
David Jonstad • 1 februari 2011 kl. 13:17
För att svara lite diplomatiskt: Jag tror att vi kommer få se enorma förändringar i samhället de närmaste tjugo åren som en följd av att den billiga oljan sinar. Hur mycket anarki det kommer att leda till är svårt att säga, men jag skulle ändå tippa på att den svenska staten kommer vara rätt bra på att behålla kontrollen över samhället.
Per E • 3 februari 2011 kl. 03:56
Matsubventioner kan val vara bra, sarskilt om de ingar i en langsiktig strategi men Egypten har nog ingen uthallig overlevnadsplan. Tva tusen personer per km2 kan nog inte halla i langden men de producerar i alla fall sin olja sjalva enl diagrammet. Sen har de gott om fossilgas. Och matsubventioner om 2 procent av BNP ar val inget att braka om. Knappast enorma utlagg.
Antti S • 9 februari 2011 kl. 15:55
Hmm..
Per, det är 83personer per km2 och sverige har 23personer/km2
Jag vet inte riktigt vart du fått siffrorna från?
Egyptens PNP $443 103 milj, DVS $5 904 PER CAPITA.
Sveriges PNP 346 miljarder Usd, dvs 37 526 USD per capita.
(Capita = person)
Dvs. är Sverige över 6gånger rikare än Egypten.
I Egypten är den vuxna arbetslösheten ca:27%, vad har vi i Sverige??
Egypten har klarat sig bra, i jämförelse med andra länder som varit ockuperade av västvärlden och fått sin frihet.
Själv räknar jag, liksom många andra, att mycket kommer att förändras de närmaste 20åren, minst lika mycket som det har hänt på det senaste 20åren.
Dock är jag optimistisk, och tror, hoppas att inte några större omvälvande förändringar, som svält mm. kommer att ske, någonstans något mer.
Per E • 10 februari 2011 kl. 03:53
Storre delen av Egypten ar tamligen oanvandbart. Jag raknade pa de 40 000 km2 landyta dar manniskorna bor och produktionen sker. Sverige har 300 000 km2 produktiv landyta nar sjoarna och fjallvarlden ar bortraknade.
Visst har Egypten klarat sig bra hittills med ett hogproduktivt jordbruk och inhemsk olja och gas men kostnaderna okar for bade bransle och konstgodsel. Det borjar bli dags att erovra oken i snabbare takt, plantera trad och framstalla ny akermark. Det ar enkelt men tar lang tid och redan 2020 har Egypten 99 miljoner invanare.