För några veckor sedan intervjuades cyklister i Studio Ett. De ingick i ett projekt där de filmade sin färdväg vilket gav stadens trafikplanerare underlag för att kunna förbättra framkomligheten och minska riskerna för cyklister.

Det intressanta var att nästan ingen av de intervjuade verkade se några problem eller risker med bilister. I stället pekade de ut fotgängare, andra cyklister, bussar och trafikljus. Eftersom jag själv cyklar varje dag vet jag att det största hot man utsätts för är just bilister. Bilister som parkerar sin bil i cykelbanan så att man tvingas tackla sig in i den del av körbanan som bilarna dominerar. Bilister som öppnar upp bildörren rakt ut i cykelbanan. Och givetvis bilister som kör allmänt vårdslöst.

Varför sa ingen av de intervjuade något om detta? Min gissning är att bilen har blivit så dominerande i stadsmiljön att många inte ens tänker tanken att man skulle kunna ändra på detta faktum. Och även om man ser problem med bilarna är det inte så mycket att göra. Den som inte håller sig ur vägen när ett drygt ton plåt rullar fram i 50 km/h blir allvarligt skadad eller ännu värre.

I de flesta andra sammanhang skulle ett sådant beteende vara helt oaccetabelt. Det är exempelvis ingen frisk människa som skulle gå in på ett daghem och blåsa ut röken i ansiktet på barnen. Men är det någon som upprörs över en bilist som blåser in betydligt dödligare saker än tobaksrök i munnen på cyklister och fotgängare?

Här är en film som handlar om detta. Om bilister som beter sig högst  oförskämt mot andra människor – utan att någon ens höjer på ögonbrynen.

 

Missa inte kvällens Uppdrag Granskning om massbilismen:

”Sex olika expertmyndigheter är eniga: ska Sverige nå klimatmålen måste bilåkandet minska. Trots det väljer regeringen med Andreas Carlgren (C) i spetsen att satsa på fler vägar och ökande biltrafik.”