Aldrig tidigare har så mycket stått på spel som just nu. Hela det finansiella systemet, uppbyggd på billiga krediter, riskerar att rämna. Någon som är seriöst orolig?

Om du svarar ja tillhör du en minoritet. Endast sju procent av svenskarna är mycket oroliga för sin privatekonomi. 21 procent är lite oroliga, 72 procent är inte oroliga alls eller säger varken eller (SVD).

Jag är mycket orolig, inte bara för hur det en poteniell ekonomisk depression skulle drabba samhället, men också för vad som händer i en kris med människor som är helt oförberedda. I dag skriver jag en krönika om detta i Sydsvenskan, ”Vi behöver en mental beredskap för den finansiella kollapsen”.

Särskilt illavarslande är att så många är skuldsatta upp över öronen genom sitt boende. Senaste siffrorna från Mäklarstatistik visar att bostadspriserna sjunker. Bostadsrätterna backar fyra procent de senaste tre månaderna. Luften håller på att pysa ut ur bostadsbubblan. Det bästa vi kan hoppas på nu är att alla de skuldrelaterade bubblor som är på väg att spricka drabbas av pyspunka snarare än ett stort poff. Så att folk hinner amortera ner sina skulder.

På lite längre sikt lär känningarna av tillväxtens slut bli än mer påtagliga än att skuldbubblor smäller. Det mesta i vårt moderna samhälle kommer att utmanas av krympande krediter, krympande energitillgångar, krympande resurser och ett instabilt klimat. Jag vill varmt rekommendera en intervju med en av de mest intressanta tänkarna på dessa områden just nu, Nate Hagens, tidigare redaktör på The Oil Drum. Hagens kopplar ihop flera av de stora kriserna och drar de självklara, men lätt tabubelagda, slutsatserna. Intervjun är gjord av Chris Martenson, vars sajt är väl värd ett besök.

Ett klipp ur intervjun med Nate Hagens:

Well, growth is a component of everything in our system. So I’m not necessarily calling for a stock-market crash in the next decade, but I am calling for within the decade we probably won’t have a stock market. That’s a scary thing to contemplate, but this entire system is based on more every year, and we’ve extended the system by a decade or more by little bells and whistles and allowing people to buy houses with no money down and the repeal of Glass-Steagall. And since 2008, the crash in private and household credit has been made up by government stepping in and providing 11% of our GDP just from deficit spending. And that bullet has now been spent. So the whole thing starts to unravel once they’ve spent all the bullets they have. And I don’t know that it really matters, really; stocks go down 10% or 50% or 100%, we have to restructure the way that we think about society. Competing for nominal, digital wealth is going to go away as the main cultural objective.

Bloggrannar: Cornucopia om alternativrörelsen som skapar en försörjning utanför tillväxtekonomin, Vidsynt om rapmusik bakom kravallerna i England, Flute varnar för kraftig börsnedgång i USA