I senaste numret av Effekt diskuterade vi köttfrosseriet och dess konsekvenser. I dag kom Jordbruksverket med en rapport som tydligt slår fast att vi i den rika västvärlden måste minska vårt köttätande. Rapporten föreslår även att ett medel för att styra konsumtionen bort från de värsta utsläppsbovarna är att köttet beläggs med en koldioxidskatt.
Den så kallade köttskatten har blivit dagens toppnyhet (bland annat här, här och här), men förslaget har viftats bort innan det ens kom upp på bordet. Anders Borg (M) säger att han inte tror på ”en särlösning på köttområdet” medan Annie Lööf (C) twittrade att ”köttskatt är ingen lösning. Viktigare då att vi väljer kött från glada kossor som betar gräs.” och att ”vi behöver inte mer skatt på kött, snarare mindre skatt för mer klimatsmart matproduktion.” Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) säger att det inte är aktuellt med en skatt och även Socialdemokraterna säger att det är uteslutet att införa den ”bara i Sverige”. Trots att Jordbruksverket själva ärr oerhört försiktiga i sina rekommendationer – köttskatten diskuteras endast som ett tänkbart medel – verkar själva tanken på skatten tillräcklig för att det ska ta skruv.
Köttet är känsligt. Den som ifrågasätter vår köttkonsumtion ifrågasätter inte bara vår mat, utan hela vår livsstil. Det handlar om steken på sommargrillen, korven från kiosken under fotbollsmatchen, och fyllehamburgaren på McDonalds. Det handlar om den manliga jägaren (som i vår tid gestaltas personligen av TV-kocken Per Morberg som ”jagar och lagar”) och om det idylliska öppna landskapet som kött- och mejeriproducenterna använder sig av i sin marknadsföring.
Men hur mycket av det här skulle egentligen hotas av en köttskatt? Steken, korven och hamburgaren skulle bli dyrare eller kanske försvinna, men Jordbruksverket slår i sin rapport effektivt hål på myten om köttets nyttighet. Det går utmärkt att få alla nödvändiga proteiner från vegetarisk kost, och Sverige ligger över World Cancer Research Funds rekommendationer vad gäller intag av rött kött, som ökar risken för tjock- och ändtarmscancer. Även risken för hjärt- och kärlsjukdomar ökar hos personer som äter mycket rött kött och charkprodukter.
Bättre hälsa känns som en utomordentlig bieffekt av att vi minskar våra utsläpp av växthusgaser.
Hur är det då med jakten? Även om det kan finnas etiska skäl mot jakt ur ett djurrättsperspektiv, så finns det få argument mot viltkött ur klimatsynpunkt. Förutsatt att inte extra foder läggs ut i naturen bidrar inte det skjutna djuret med några extra utsläpp under sin livstid. Och om jägaren undviker att bränna allt för mycket fossila bränslen genom transporter så blir de totala utsläppen nära på noll. Men jakten skulle inte påverkas av köttskatten. Jordbruksverket föreslår att skatten baseras på ett schablonbelopp som gäller för olika typer av kött. Därmed skulle skatten på ett kilo industriellt producerat nötkött bli betydligt högre än för ett kilo kyckling, och i sin tur högre än ett kilo vilt. En köttskatt är därmed inte ett hot mot jakten.
Och hur är det med de öppna landskapen? Öppna landskap är bra för den biologiska mångfalden, och att ta bort alla betesdjur med hänvisning till klimatet skulle motverka miljömålet om biodiversitet. Köttproduktionen och köttkonsumtionen är dock – vilket Jordbruksverket påpekar – till stor del frikopplade från varandra i dag. Trots att köttkonsumtionen i Sverige har ökat konstant så har antalet kor och grisar minskat. Den fria marknaden kommer med andra ord inte se till att vi får öppna marker bara för att vi äter mer kött, istället krävs det riktade insatser för att bevara naturbetet. Att en viss konsumtion av naturbeteskött är bra ur klimatsynpunkt (vilket bland annat intervju med Simon Fairlie visade i senaste Effekt) är inget argument för att vi ska fortsätta konsumera enorma mängder industriellt producerat kött som orsakar stora utsläpp av växthusgaser.
Här är det värt att nämna Annie Lööfs förslag om att det krävs minskade skatter på klimatsmart matproduktion snarare än en köttskatt. Problemet är att stora delar av den mat vi producerar kastas bort eller går förlorad som svinn, och målet måste vara att få ner den totala mängden utsläpp. Att därför stimulera ökad produktion av mat som per enhet släpper ut mindre än köttet – utan att faktiskt minska köttproduktionen – kommer antagligen bara att leda till en ökad total matproduktion och därmed ökade utsläpp.
Därmed inte sagt att en köttskatt baserad på schablonbelopp är oproblematisk. På grund av EU:s och WTO:s frihandelspolitik är det exempelvis svårt att sätta olika skattesatser på kött beroende på ursprungsland, trots att produktionsmetoderna för nötkött i exempelvis Brasilien orsakar betydlig högre utsläpp än produktionen i Sverige. Men i dagsläget kanske köttskatten är det bästa vi har, och därför är det trist – om kanske inte oväntat – att våra politiker förkastar förslaget utan att det ens får diskuteras. De enda som verkar vara villiga att ens prata om det är Miljöpartiet och Vänsterpartiet, medan resten av riksdagspartierna slår ifrån sig en fråga som går rätt in i den svenska folksjälen. Men när inte våra folkvalda ledare vågar ta tag i frågorna, är det inte så förvånande att inte så många medborgare orkar engagera sig på individnivå.
Men för er som ändå orkar göra medvetna val i mataffären, kan Effekts utsläppsguide som går att ladda ner här nedan ge lite vägledning.
Grafik: Mats Jerndahl (publicerades i Effekt nr 4/2012)
Sanne • 22 januari 2013 kl. 17:00
Om jag bara väljer svenskt ekologiskt kött, är det då stora skillnader i klimatpåverkan mellan ko, gris, lamm och kyckling? Spelar det någon roll vad jag väljer då?
Rebecka • 22 januari 2013 kl. 20:02
Ja. Kor producerar metan, oavsett hur de föds upp, vilket gör att det blir mer växthusgaser per portion kokött än för t.ex. gris och kyckling. Naturvårdsverket har en tabell över hur mycket växthusgaser som orsakas av olika köttportioner: http://www.naturvardsverket.se/Start/Klimat/Konsumtion-och-klimat/Klimatanpassad-mat/
smt • 23 januari 2013 kl. 12:07
Det är som vanligt klimatdebatten förs för sig vid sidan om andra miljödebatter. Man kan väl inte bara titta på hur mycket co2 som något släpper ut. Köttproduktion är väl inte heller en och samma sak. Djur föds ju upp på många olika sätt och djuruppfödning och andra värden i naturen hänger ju samman. En helig ”ko” som aldrig eller näst intill aldrig får komma fram som bov i dramat är den ständigt ökande biltrafiken! Vad släpps inte ut från den! Nej det heter alltid att det är korna som fiser o rapar. Kor o idisslande djur fanns ju här på jorden långt innan vi hade fossilbrännande bilar. För att gå tillbaka till köttproduktionen. Om vi skulle sluta med all djurhållning hur skulle det gå med hela vårt öppna kulturlandskap o hela den bilologiska mångfalden både på fåglar insekter o växter många av dessa är beroende av betesdriften! Men det kanske gör det samma om de försvinner! Det som i så fall skulle bort är industriuppfödning av djur i stor skala. Vilket ju inte är särskilt upplyftande för djuren heller.
Är själv småskalig ekologisk lammuppfödare där djuren föds upp på enbart naturbetesmark som hålls öppen av dem!
Gäst • 22 januari 2013 kl. 21:24
Ja, kycklingprodukten innehåller mycket mer lidande än de andra (som också innehåller stora doser lidande). Vill du njuta av andras lidande? Om svaret är nej, välj då vegetariskt. Som dessutom är bäst från klimatsynpunkt.
Kim • 23 januari 2013 kl. 16:22
Man kan ju äta KRAV-kyckling eller motsvarande.
Gäst • 23 januari 2013 kl. 10:36
”myten om köttets nyttighet” ???
– Menar du myten om födan som hela det mänskliga DNA’t är byggt av? Födan som varit med att skapa människovarelsen? Den enskilt absolut viktigaste näringskällan för människan? Den föda som vi ätit i miljoner år? Jisses.
Självklart är massproducerat kött av ondo. Jag vill inte äta sådant kött.
Men, hitta inte på att en vegetarisk kost kan ersätta.
Gäst • 23 januari 2013 kl. 10:50
Oj, så mycket starka känslor, och så otroligt opåläst!
Jonas • 23 januari 2013 kl. 11:34
Gäst 10:50
Kanske är du som är opåläst…
http://blogg.ralfsundberg.se/#post10
Gäst • 23 januari 2013 kl. 12:40
”Köttet vi ätit i miljoner år” Tihi. Unga snillen spekulerar om hur länge människan har existerat på jorden. Suck.
Gäst • 23 januari 2013 kl. 16:18
…ehhhh, så du tycker att allmänt accepterad VETENSKAP bara är ”unga snillen spekulerar”
Tihi, på dig själv Einstein.
Kim • 23 januari 2013 kl. 16:24
Klart det går att äta en helt vegetarisk diet. Det finns ju redan en hel del som gör det, och de lever i högönsklig välmåga. Men nu är det ju inte det som det handlar om. det finns inga skäl att helt sluta med aninaliska produkter. Men vi skulle behöva äta bra mycket mindre och av andra typer än idag.
Gäst • 23 januari 2013 kl. 17:02
Bara för att många äter så betyder det inte att det är hälsosamt.
Du borde upplysa dig själv om de hälsomässiga konsekvenserna av en vegetarisk kost. Men som sagt, frågan handlade om nåt annat.
Martin Saar • 23 januari 2013 kl. 11:19
Hej! Det är bra att ni tar upp köttets roll i samhället med utgångspunkt från rapporten från Jordbruksverket om köttskatt. Diskussionen behövs! Tycker ändå att ni enbart krafsar lite i manegen och inte fokuserar på det verkliga problemet. Att vi under 50 år skapat ett sårbart ensidigt, industriellt olje- och kemikaliejordbruk.
Mängden kött som produceras förutsätter bl a importerat kraftfoder till Sverige, beteskött tillhör undantagen, och borde istället styras av det antal köttdjur som behövs för att återskapa ett hållbart resilient jordbruk med både djur och grödor där näringskedjorna är slutna och där olja inte behövs för att få en säker livsmedelsförsörjning. (Obs detta kommer att innebära ca 60 % av vad vi förmår odla idag med hjälp av olja olja, och omställning av jordbruket kommer att ta minst 10-15 år))
Det handlar alltså inte om köttskatt eller inte utan en omläggning av jordbruket där oljan fasas ut. Något vi kommer att tvingas till vare sig vi vill eller inte, då vi inte kan förlita oss på fortsatt god tillgång på olja då vi nått maximal produktion av olja redan 2005 med allt sämre energinetto för varje droppe ny olja (EROIE)
Och hur gör vi denna omställning? Detta borde vi diskutera.
Sen skriver ni: ”produktionsmetoderna för nötkött i exempelvis Brasilien orsakar betydlig högre utsläpp än produktionen i Sverige.” Varifrån kommer denna uppgift? De produktlivscykelanalyser som jag tagit del av den senaste 7 åren visar att det är tvärtom. Brasilianskt kött är mestadels naturbeteskött till skillnad på svenskt kött som förutsätter kraftfoder(soya) som importeras från Brasilien!
Kjell Vowles • 23 januari 2013 kl. 12:52
Hej Martin
Jag håller med om att vi skrapar lite på ytan, men det är lite av poängen i just det här fallet. Det som jag vill lyfta är hur jordbruksverkets förslag om en köttskatt – som bara ska ses som ett medel för att nå den nödvändiga omställning av jordbruket som du talar om – slås tillbaka av politikerna innan den ens kommer upp på bordet.
Problemet är ju att vi har ett högintensivt jordbruk som bland annat innefattar en köttproduktion som bidrar till väldigt höga utsläpp, och då måste ställa om jordbruket, och helst vara lite förutseende så att omställningen har börjat innan vi står där med för dyr olja någon som helst buffert. Och en köttskatt skulle kunna vara en del i det här, i alla fall är det ett förslag värt att diskuteras.
Gällande den brasilianska nötproduktionen kommer faktan bland annat från SIK, rapport 802 (http://www.sik.se/default.asp?viewset=1&on=Bibliotek%2FRapporter&initid=198&heading=Bibliotek%2FRapporter&mainpage=catalogue/default.asp).
/Kjell
Kim • 23 januari 2013 kl. 16:20
Här finns bra och lättöverskådlig information om olika typer av miljöpåverkan från kött och andra animalieprpdukter, och några vegetariska alternativ:
http://kottguiden.se/index.html
Gäst • 23 januari 2013 kl. 22:03
eller också är det så att nötköttet från Brasilien är bättre än det svenska eftersom Brasilianska kor betar året runt och inte äter kraftfoder producerat på fd regnskogsmark. Enl. FAO binder en välhävdad betesmark ett ton kol/ha, år – en ren kolpump alltså.
Fimbul • 23 januari 2013 kl. 22:46
All vegankost som odlas i oljeeldade växthus och körs med flyg är också alldeles för känsligt att diskutera.
erika • 26 februari 2013 kl. 23:10
Ha gärna djur – men ät dem inte. Lev med djuren för att du trivs i deras sällskap.
All den smärta vi utsatt djuren för — så borde vi väl ändå kunna skapa ett BÄTTRE samhälle, efter att slakten upphört, och inte bara gå tillbaka till den gamla vanliga lunken. Det måste ju ha varit till någon nytta, vi måste ju ha blivit smartare på något sätt! Och det har vi ju. Nu har vi faktiskt möjlighet att bygga ett samhälle där vi inte behöver döda för att överleva, vore det inte dumt då att ”återgå till bondesamhället” – även om det tog bort den allra värsta industriella slakten?