Det finns påståenden som upprepas så ofta att de till slut uppfattas som sanningar. När flygbolag ska skrubba sina ryggar moraliskt rena dyker ofta ett sådant påstående upp. Din resa klimatkompenseras genom trädplantering, lyder påståendet.
För alla som försökt sätta sig in det minsta i kolcykeln är det uppenbart hur bedrägligt ett sådant påstående är. Men jo, det är sant att växande träd binder koldioxid. Och att nyplantering därför tillfälligt kan verka som en så kallad kolsänka. Men ska minskningen bli permanent bygger det på att träden en dag lagras under jord, utan syretillförsel. Hur många träd möter ett sådant slut? Inte heller ett trähus står för evigt.
Likväl kommer ständigt nya projekt där växande träd ska kompensera för ökande utsläpp från avgasrör och skorstenar. Senast statliga LKAB – som när gruvindustrin i norr boomar – behöver hitta sätt att minska sina utsläpp. Vad kastar man då sina lystra blickar? Jo, på skogen. Haken är bara att Sverige redan är fullt av virkesåkrar, de platser där man nyplanterar är på nyligen avverkad mark – i bästa fall ett nollsummespel. Men LKAB är kreativa. Med hjälp av avloppsslam från Stockholm vill man göda skogarna i norr. Formeln lyder således: mer näring ger högre tillväxt i de långsamväxande norrländska skogarna och simsalabim har vi bundit mer koldioxid, lagring som kompenserar för gruvdriftens ökade utsläpp.
”Genom att finansiera tillväxthöjande åtgärder i skogen kan vi nå nollutsläpp från vår region”, sa LKAB:s miljöchef Monica Quinteiro när satsningen presenterades i slutet av förra året.
Nollutsläpp? I så fall är ett första steg att lämna all aktuell skog orörd, och att sedan se till att träd som närmar sig åldersdöden begravs i syrefri miljö. Jag har svårt att tro att skogsägarna är så intresserade av en sådan lösning.
Sedan ska vi inte glömma gödslingens verkliga baksida: leken med den biologiska mångfalden. Med den extra näringen minskar exempelvis lavar och våra älskade blåbär. Dessutom har näring en tendens att hitta ut i vattendrag, och då är slutstationen Östersjön, vars somriga algsoppa bevisar att där inte direkt saknas näringsämnen.
Jonas • 23 februari 2012 kl. 21:37
Fast om man riktar blicken mot åkrarna och ställer om till ökad gräsbetesmark och permakultur så kan bindningen av koldioxid börja öka…
AAA • 23 februari 2012 kl. 23:05
Jag stör mig också enormt mycket på alla kompensationsprojekt som inte är permanenta. Det är ju ren lögn.
I *bästa* fall (om det vore permanenta sänkor) skulle de kunna ge oss lite tid till omställning. Men allt jag ser är sätt att kunna fortsätta som vanligt.
Och som sagt, med falska sänkor.
Gäst • 24 februari 2012 kl. 00:16
När det gäller rötslammet från huvudstaden så hamnar det redan i norrbotten, men hos gruvkollegan Boliden. 70000 ton om året läggs på högarna som grävts ut ur aitik dagbrottet. Det skulle vara skoj att se bördigheten på den punkten efter nästa istid!
sl • 24 februari 2012 kl. 09:04
Eftersom koldioxiden utgör 0,38 promille av jordens atmosfär, och vi presterar 1% av denna 0,38 promille, behöver vi inte ”klimatkompensera” alls. Det är tur att det finns koldioxid i atmosfären, gröna växter konsumerar den. Bedrägligheten ligger i själva ”koldioxidhotet”; det finns inget. Det finns bara politiker som vill hitta nya skattekällor, och moralpanikslagna vänstermänniskor är perfekta utpressningsobjekt, de är ytterst benägna att hjälpa till att suga ut andra. Skattehöjning; utsugning.
kan • 24 februari 2012 kl. 11:48
sl: Det du skriver har inget som helst stöd i empirisk naturvetenskaplig forskning. Klimatförändringarna är ett faktum och de kausala mekanismerna bakom mycket väl utforskande. Läs gärna på http://www.nature.com/nclimate/index.html , världens främsta naturvetenskapliga tidskrift. Om det inte vore för forskningen som noga prövats och granskats i den tidskriften skulle troligen både du och jag varit döda vid det här laget. Mediciner, teknik i vardagen och mycket annat – allt har grund i naturvetenskapliga forskningsgenombrott som Nature och andra tidskrifter prövat. Samma bevisprövning görs i klimatforskningen i samma tidskrifter och resultaten är mycket tydliga. Om du har invändningar mot det så ska du inte slösa tid på att skriva det anonymt i ett kommentarsfält. Det fantastiska med forskning är ju att du kan publicera din egna studier om du har några. Börja läsa en högskoleutbildning i klimatvetenskap och använd din talang för att föra forskningen framåt. Skriv sedan vetenskapliga artiklar där du mycket noga för fram de naturvetenskapliga bevis du till skillnad från klimatforskarna upptäckt. Innan du gjort det så borde du vara mycket försiktig med att uttala dig själv så tvärsäkert på sätt som går stick i stäv med vad de främsta forskningstidskrifterna visat.
Gäst • 25 februari 2012 kl. 09:42
Skitsnack! Det finns närmare tusen seriösa forskningsartiklar som talar emot koldioxidmyten. Är du en betald propagandist eller bara okunnig?
Gäst • 25 februari 2012 kl. 09:57
”Det du skriver har inget som helst stöd i empirisk naturvetenskaplig forskning.”
– Ojojojoj, nu gjorde du bort dig! Du börjar med en DIREKT LÖGN! Läs och lär:
http://www.populartechnology.net/2009/10/peer-reviewed-papers-supporting.html
”Klimatförändringarna är ett faktum och de kausala mekanismerna bakom mycket väl utforskande.”
– Skitsnack!! Se ovan. Du ljuger ju rakt ut.
”Läs gärna på http://www.nature.com/nclimate/index.html , världens främsta naturvetenskapliga tidskrift.”
– ”Främsta” tidskriften för koldioxidhysteriker kanske…
”Om det inte vore för forskningen som noga prövats och granskats i den tidskriften skulle troligen både du och jag varit döda vid det här laget. Mediciner, teknik i vardagen och mycket annat – allt har grund i naturvetenskapliga forskningsgenombrott som Nature och andra tidskrifter prövat. Samma bevisprövning görs i klimatforskningen i samma tidskrifter och resultaten är mycket tydliga. Om du har invändningar mot det så ska du inte slösa tid på att skriva det anonymt i ett kommentarsfält. Det fantastiska med forskning är ju att du kan publicera din egna studier om du har några.”
– Det finns ju massor av forskning, men ni klimatextremister är inte intresserade. Ni ”vet” ju redan, så er ”forskning” går ut på att leta efter belägg för er skruvade hypotes. Att kalla det ni håller på med för forskning! Hahaha, lika seriöst som ”genusvetenskap”! Ordet forskning har blivit devalverat.
”Börja läsa en högskoleutbildning i klimatvetenskap och använd din talang för att föra forskningen framåt.”
– Varför läsa kurser i politiserad pseudovetenskap? Det är ju som att kräva att man skall läsa en kurs i nazism för att ha synpunkter på nazism.
”Skriv sedan vetenskapliga artiklar där du mycket noga för fram de naturvetenskapliga bevis du till skillnad från klimatforskarna upptäckt.”
– Du pratar ju som om alla klimatforskare vore överens. Ett vanligt trick bland koldioxidhysteriker och gröna kommunister.
”Innan du gjort det så borde du vara mycket försiktig med att uttala dig själv så tvärsäkert på sätt som går stick i stäv med vad de främsta forskningstidskrifterna visat.”
– Är det någon som skall vara försiktig så är det väl den arrogante hånflinande kommunsitskäggige
klimatfanatikern som får sin lön för att producera förutbestämda ”forskningsresultat”. Om man tror
att koldioxidhotforskarna plötsligt skall upptäcka att dom har haft fel och att deras forskningsanslag
omedelbart bör dras in så är man ju otroligt naiv!
sl • 25 februari 2012 kl. 15:22
Vetenskapen om atmosfären: koldioxiden utgör 0,38 promille av jordens atmosfär, och vi presterar 1% av denna 0,38 promille. Atmosfären består av 79%kväve och 21% syre, det summerar till 100%. Argon, koldioxid mfl utgör bråkdelars bråkdelar, vårt bidrag är en bråkdels bråkdels bråkdel.
De så kallade bevisen är datamodeller, förenklingar via statistiska dataprogram; enkelt uttryckt teorier. Naturen däremot, den förändras helt utan vår insats. Den är inte given, måste inte bestå som den är, och vi kan inget göra åt det.
Alla som hävdar att vetenskapen är överens sprider dimmor. De diskuterar olika saker med samma ord. Största sammanblandningen gäller verkligheten versus datamodellerna, det är inte samma sak.
Inlägg om kommunism och nazism har med annat att göra. Detta gäller missuppfattningar om vetenskap och tillfället att höja skatten; en möjlighet politiker sällan missar att ta. Det är den företeelsen som bör studeras.
kan • 26 februari 2012 kl. 01:33
Hej sl. Kan du förtydliga dig och beskriva mer i detalj något centralt påstående i klimatforskningen som du menar inte stämmer. Länka gärna till de forskningsartiklar du anser ger stöd för din sak. Sedan undrar jag om du läst några av texterna om klimatforskning på Nature som jag länkade till. Vad anser du om de artiklarna? Är det någon särskild artikel där du har invändningar mot?
Jag har hört konspirationer om skatter åt båda hållen: att klimatåtgärder är svepskäl för skattehöjning och att förnekelse av klimatvetenskap är svepskäl för att inte vilja ta ansvar och bära kostnaderna för de skador man orsakar mot sina medmänniskor och planeten man bor på. Konspirationer ska man överlag vara tveksam till. Det som till syvende och sist är intressant är den naturvetenskapliga forskningen. Jag konstaterar att världens ledande naturvetenskapliga tidskrifter och vetenskapssamfund har efter noga prövning med samma metoder som används för alla annan grundforskning ställt sig bakom den forskning som visar dels att klimatförändringarna pågår och dels att det är människors utsläpp av växthusgaser som driver på de stora förändringarna. Vårt beteende är vad som förklarar de stora avvikelserna från de underliggande naturliga förloppen.
AAA • 28 februari 2012 kl. 22:46
”Eftersom koldioxiden utgör 0,38 promille av jordens atmosfär, och vi presterar 1% av denna 0,38 promille, behöver vi inte ”klimatkompensera” alls.”
Att halten ligger kring 380 ppm är väl känt. Det i sig säger ju ingenting om huruvida det är ett problem eller inte. Men nu väger ju forskningsläget *väldigt* tungt åt att det faktiskt är ett problem, ett stort sådant. Detta har många gamla s.k. ”skeptiker” börjat erkänna, men tyvärr alltså inte du.
Att vi ”presterar 1%” av dessa 380 ppm är ju bara fullständigt trams. Mängden är 380 ppm och det p.g.a. att vi hittils tillfört c:a 100 ppm. Om detta råder det i princip inget tvivel, även inom de kretsar som inte vill erkänna att fortsatt höjning av halten innebär problem.
”Det är tur att det finns koldioxid i atmosfären, gröna växter konsumerar den.”
Ja, och jag tror ingen har missat det. Allra minst de som forskar på området.
Henrik • 11 oktober 2012 kl. 22:57
Pinsamt dålig koll du har. 1% ??? Sanningen är att det närmar sig 50%! Var får du dina siffror i från?
Henrik • 21 maj 2013 kl. 23:20
1 % ? Var får du det ifrån? Det är snarare 40-50%.
Du har fel.
kan • 24 februari 2012 kl. 11:38
Om trädplanteringen görs på platser som annars inte hade använts för träd så binds koldioxid där under många årtionden. Om inte så är det såklart bara PR.
Ny plantering på nya platser är på lång sikt ingen lösning såklart, eftersom avverkning och förbrukning en dag kommer.
Men det köper lång tid för att utveckla åtgärder att minska utsläpp av växthusgaser och kanske samla in växthusgaser från atmosfären.
Jag är emot kompenserande trädplantering i Sverige av andra skäl: det är ineffektivt. Ska trädinsatser göras så borde man köpa regnskog i syd och stoppa avverkning. Men investeringar i el och energieffektiva spisar i u-länder är t.ex. ännu mycket bättre. Mindre vedeldning minskar utsläppen, och skogsavverkningen, stort och minskar dödsfall och ohälsa från sot.
AAA • 28 februari 2012 kl. 22:33
”Ny plantering på nya platser är på lång sikt ingen lösning såklart … Men det köper lång tid för att utveckla åtgärder att minska utsläpp av växthusgaser och kanske samla in växthusgaser från atmosfären.”
Jag anser att projekten som genomdrivs nu inte handlar om att vinna tid medans vi genomför verklig omställning. Tvärtom lockas man tro att vi kan fortsätta som tidigare, bara vi kompenserar. Det skjuter bara upp problemet och skapar därmed en än större rävsax.
Hela diskussionen påminner egentligen om andra problem inom klimatdebatten, då det handlar om tidsperspektiv. Metan må vara en kraftfull växthusgas, men den lever inte länge, så när vi väl får bukt med den är problemet inom några år borta. Och motsatt effekt med tänkta projekt där svavelpartiklar tillförs atmosfären i syfte att dämpa växthuseffekten – när vi inte längre fortsätter med projektet är effekten borta inom några veckor, medans koldioxiden bara fortsatt öka och vi får hela effekten på en gång.
kan • 29 februari 2012 kl. 11:17
”Jag anser att projekten som genomdrivs nu inte handlar om att vinna tid medans vi genomför verklig omställning. Tvärtom lockas man tro att vi kan fortsätta som tidigare, bara vi kompenserar. Det skjuter bara upp problemet och skapar därmed en än större rävsax.”
Vem är ”man”? Om politiker och allmänhet börjar tro att vissa kompensationsåtgärder (t.ex. stoppa regnskogsskövling) är i sig tillräckliga och ersätter andra åtgärder så är det ett problem. Men det är inte ett problem med själva kompensationsåtgärden. Det är ett problem med vad politiker och folk tänker om den. Det ska tacklas genom att övertyga om att både och behövs.
AAA • 1 mars 2012 kl. 23:09
”Vem är ”man”?”
Bra fråga. Det är förstås möjligt att det bara är jag som uppfattar reklamen för dessa projekt så. Men jag tolkar det absolut som att marknadsföringen vill sälja in ett sätt att ”fixa” problemen som skapats.
T.ex. klimatkompensation för flygresor.
Det flyttar fokus bort från frågan ”hur ofta är det ok att flyga” till ”borde jag klimatkompensera för flygresan”.
Eller som att LKAB försöker få ner sina utsläpp med hjälp av kompensation, snarare än att förändra verksamheten.
”- Genom att finansiera tillväxthöjande åtgärder i skogen kan vi nå nollutsläpp från vår region” som miljöchefen citeras i artikeln ovan.
Gäst • 25 februari 2012 kl. 09:41
Miljövänstern är bara förklädda marxistleninister som har hoppat på vårr tids största kollektivistiska rörelse. Samma gamla skattehöjningar och statliga förtryck, samma gamla röda adel som skall skriva folk på näsan!
AAA • 28 februari 2012 kl. 22:35
Så därför har forskarna fel… Briljant.
Börje Gustavsson • 25 februari 2012 kl. 13:38
Du skriver:
”Det finns påståenden som upprepas så ofta att de till slut uppfattas som sanningar.”
Helt rätt, och en av många är t ex kompostering. Redan på dagis så indoktrineras ju våra barn med kompostdravlet.
Vidare:
”För alla som försökt sätta sig in det minsta i kolcykeln är det uppenbart hur bedrägligt ett sådant påstående är.”
Vet du t ex att koldioxiden har två kretslopp, ett snabbt ovanjords (t ex löven på hösten) och ett långsamt ner i jorden (jordisering) i form av växternas rötter.
Vidare:
”Och att nyplantering därför tillfälligt kan verka som en så kallad kolsänka.”
Klart det är en kolsänka, om än hackig. Låt säga att trädet samlat på sig 1000 kg koldioxid när det dör eller avverkas efter kanske 100 år och därefter avgår trädets koldioxid på ett eller annat vis till atmosfären igen. Ett nytt frö planteras och cykeln upprepas. Medelupptaget av koldioxid och som undanhålls atmosfären blir ju då 500 kg så länge som proceduren upprepas. Fast i verkligheten är den mycket mer eftersom naturen också fungerar enligt dualismen, d v s allt har sin spegelbild som t ex dag och natt, glad och ledsen. I detta fall har trädens ovanjordsdel sin motsvarighet nere i jorden i form av rötter. Det kan ta väldigt lång tid för rötter oxideras och hamna i lufthavet som koldioxid. Ritar man en kurva över trädens kolinlagring blir den som profilen av sågbladständer.
Till sist:
”Formeln lyder således: mer näring ger högre tillväxt i de långsamväxande norrländska skogarna och simsalabim har vi bundit mer koldioxid, lagring som kompenserar för gruvdriftens ökade utsläpp.”
Klart att det binds mer koldioxid. Låt säga att träden med hjälp av den ökade gödslingen istället når 2000 kg koldioxid på 100 år. Då blir ju medelinlagringen 1000 kg CO2 per 100 år plus rotmassans medelinlasgring på 1000 kg och som i verkligheten är mer eftersom röttena tar lång tid att oxideras till CO2. Det kan ta flera hundra år innan de sista kolföreningarna från djupgående rötter är tillbaks i atmosfären. Världens djupaste rot lär vara 115 m ner i marken och det är väl frågan om koldioxiden från så djupa rötter överhuvudtaget kommer tillbaks till atmosfären igen?
Jordisering är också en kolsänka. Här kan du läsa om jordisering i Fobos tidning Odlaren:
http://www.fobo.se/kunskap/vaxtodling/odlingsmetodik/odlaren_jordisering_2011.pdf
AAA • 28 februari 2012 kl. 22:22
”Klart det är en kolsänka … Medelupptaget av koldioxid och som undanhålls atmosfären blir ju då 500 kg så länge som proceduren upprepas.”
Men den dagen proceduren *slutar* upprepas så börjar återgången till plus minus noll.
Medan de fossila utsläppen kan ses som permanenta (i all väsentlig tidskala).
Vilket tar oss tillbaks till kritiken:
Trädplantering kan inte kompensera fossila utsläpp (om inte varje nytt projekt fortgår i miljontals år, eller att kolet lagras under jord).
Börje Gustavsson • 1 mars 2012 kl. 18:52
”Men den dagen proceduren *slutar* upprepas så börjar återgången till plus minus noll.”
Skämtar du eller?! Denna procedur har ju pågått i årmiljoner, så varför skulle den sluta just nu? Detta är ju metoden (jordisering) som naturen själv använder för att koldioxidhalten i atmosfären inte ska bli för hög. Den dag som växtligheten på jorden slutar att fånga in koldioxid och lagrar ner det i jorden i form rötter, då är det slut med livet på jorden. Den dagen den sorgen. När träd/växter dör så ruttnar deras rötter och blir näring till nästa generation träd/växter, detta har pågått i årmiljoner. Och återplanteringen fixar naturen själv också genom att sprida ut sina fröer, ständigt och överallt, smått som stort så låter naturen växtlighet gro och växa upp. Den som försökt att hålla sina rabatter ogräsfria vet vilken hopplös kamp (mot naturen) detta är. Det tar inte lång tid förrän den nyss ogräsbefriade ytan åter är full med ogräs igen. Eller hur snabbt ängsmarker växer igen när de betande djuren tas bort. På sikt så kommer naturen att reglera den nu lite förhöjda koldioxidhalten genom ökad grönska/växtlighet. Hjälper människan till genom jordisering, ökad odling och plantering så går det snabbare. I framtiden kommer människorna att tacka oss för den extra koldioxid vi tillför koldioxidens kretslopp. För hur ska man i framtiden kunna försörja (kanske) dubbelt så många människor om det inte finns mer koldioxid att tillgå. Dels för att kunna odla fram mer mat, men framför allt kommer det att behövas enorma mängder med kolföreningar dvs organiskt material och som jordiseras genom grävning, borrning och plöjning för att bygga upp stora, djupa och näringsrika matjordslager, även i u-länder så att dessa också kan odla fram sin egen mat. Djupa och mullrika matjordslager förhindrar också näringsläckage och därmed övergödningen av våra sjöar och hav.
Jag har själv praktiserat naturens planteringsmetod när jag avverkade en del skog. Jag lämnade de högsta tallarna (jämt fördelade över hygget) och lät dessa stå för återplanteringen genom självsådd. Med facit i hand (20 år senare) kan jag konstatera att metoden fungerat bra och sparat både tid och pengar.
Jag har tidigare citerat James Lovelock men gör det igen för vi har samma synsätt om att naturen/växterna jordiserar sina rötter :
”Betrakta ett träd. Under sin livstid fångar det in tusentals ton med koldioxid ur luften och lagrar det i sina rötter, en del koldioxid frigörs genom rotrespiration medan det lever, och då trädet dör oxideras rötternas kol av förbrukare och koldioxid frigörs djupt nere i marken. På ett eller annat sätt är levande organismer på land sysselsatta med att pumpa koldioxid från luften ner i marken (=jordisering; min kommentar). Där kommer den i kontakt och reagerar med bergarternas kalciumsilikat och bildar kalciumkarbonat och kiselsyra. (The Ages of Gaia, s. 134)”
AAA • 1 mars 2012 kl. 22:53
”Denna procedur har ju pågått i årmiljoner, så varför skulle den sluta just nu?”
Men snälla…
Proceduren med plantering av träd för klimatkompensering har inte pågått i miljoner år. Poängen är: Om marken någonsin används för annat än träd, så är summan plus minus noll. Om skogen återplanteras/får vara i fred, så är summan konstant (om vi inte tittar på väldigt långa tidsperspektiv). För att kunna kompensera en pågående förbränning av fossila bränslen, som tillför kol väldigt mycket snabbare än vad träd på egen hand kan föra ner i jorden, så krävs en ständig utökning av ytan för kompenserande träd.
Bara så länge den ytan ständigt expanderar så kan det vara en kompensation.
Jag är absolut positiv till biokol som återförs till jorden, men det ligger lite i sakens natur att det inte kan väga upp för vårt upptag av fossila bränslen.
”I framtiden kommer människorna att tacka oss för den extra koldioxid vi tillför koldioxidens kretslopp. För hur ska man i framtiden kunna försörja (kanske) dubbelt så många människor om det inte finns mer koldioxid att tillgå.”
Jag förhåller mig en smula skeptisk till påståendet att koldioxid är den begränsande faktorn för matproduktion.
”På sikt så kommer naturen att reglera den nu lite förhöjda koldioxidhalten genom ökad grönska/växtlighet.”
Det låter onekligen som att du och Lovelock har liknande syn på ”Gaia”. Konstigt då att inte alla planeter korrigerar för optimala levnadsförhållanden. Jag menar, både mars och venus skulle kunna vara trevliga platser om de bara hade rätt atmosfäriska sammansättningar…
Men naturens eventuella ”regleringar” är hur som helst mycket långsamma, så innan dessa trätt i kraft är det fullt möjligt att både en och annan massdöd hunnit ske. Då väljer jag hellre att avbryta det pågående experimentet att pumpa ut extra CO2 i atmosfären.
Dessutom skulle jag nog inte kalla c:a 40% ökning för en ”liten förhöjning”, med tanke på hur pass stabilt halten legat under hela mänsklighetens utveckling.
Börje Gustavsson • 3 mars 2012 kl. 12:01
”För att kunna kompensera en pågående förbränning av fossila bränslen, som tillför kol väldigt mycket snabbare än vad träd på egen hand kan föra ner i jorden, så krävs en ständig utökning av ytan för kompenserande träd.”
Om nu koldioxiden är en så farlig växthusgas, och som så många påstår, då är det för mig en gåta varför man inte på direkten sätter i gång med just trädplantering i större skala. Det krävs ingen ”ständig utökning av ytan för kompenserande träd”, den ytan finns i överflöd i u-länderna. Planterar man dessutom träd/växtlighet som producerar mat som t ex frukt så slår man ju två flugor i en smäll dvs träden/växtligheten blir kolsänkor samtidigt som de svältande i u-länderna får tillgång till mat. Och varför förbjuds inte kompostering, ytgödsling, plöjningsfritt, elda halm i värmeverk, elda med sk biobränsle, tillverka biogas av skörderester, naturgödsel m.m. Med dessa metoder skickar vi ju koldioxiden rakt upp i atmosfären igen utan att den dessförinnan (som kolförening) har gjort minsta lilla nytta i jorden som mull, näring m.m. Även när kolet oxiderats till koldioxid i jorden så gör den stor nytta, tillsammans med jordens fuktighet bildas kolsyra. Denna syra hjälper bl. a. till att bryta ner mineraler. Lite OT, men kolsyran är också en av anledningarna till att man sällan hittar gammalt glas i jorden och som är vasst.
”Då väljer jag hellre att avbryta det pågående experimentet att pumpa ut extra CO2 i atmosfären.”
Jag vill inte kalla det för ett ”experiment” utan ett framåtskridande i den ständigt pågående och oundvikliga utvecklingen av livet på jorden. Om hundra år har vi helt andra energikällor. En miljard människor på jorden lever under svält och under tiden blåser vi iväg miljardbelopp på ett problem som fortfarande inte ens är vetenskapligt bevisat, endast en hypotes. Orsak och verkan är verkligen inte människans starka sida. Här har vi från början bestämt att orsaken till den något förhöjda temperaturen på jorden är den ”lite” förhöjda halten koldioxid i atmosfären. Det är ju många parametrar som kan spela in men vi har på direkten bestämt oss för att bara en parameter kan höja tempen på jorden. Det är ju befängt att tro att jordtermostatens hysteres skulle vara noll. Om hysteresen vore noll och därmed också jordens medeltemperatur konstant, då skulle jag verkligen bli orolig och undra hur detta kan vara möjligt då planeten jorden ju jämt och ständigt är i förändring. Hela universum är ju dynamiskt sedan någon startade Big Bang och fick fart på det hela. Dessutom går vi från en istid till en ny och mycket märkligt vore det ju om temperaturen där emellan skulle vara konstant. Man kan verkligen fundera över varför temperaturen har planat ut och slutat stiga de senaste 10-15 åren, detta trots att koldioxidhalten i atmosfären hela tiden ökar.
Det påstås att vi redan passerat peak oil så då är väl problemet snart över…eller?
”Dessutom skulle jag nog inte kalla c:a 40% ökning för en ”liten förhöjning”, med tanke på hur pass stabilt halten legat under hela mänsklighetens utveckling.”
Som problemlösare tittar jag inte bara på den enskilt ingående komponenten vid ett problem, utan på helheten, och som i detta fall är det totala innehållet av ingående gaser i luften. Koldioxiden ingår ju med bara ca 0,04% av de ingående gaserna i luften och då är det inte ens hela procent vi talar om, endast hundradelar. I decimaler blir ökningen från 0,03% till dagens 0,04% endast 0,01% (en hundradel) av luftens totala innehåll av gaser. Detta kallar jag för en ”liten förhöjning”. Att bara stirra sig blind på endast koldioxiden och 40% och inte på helheten tror jag är fel. Om vi häller en liten mängd giftig vätska i en tunna med vatten så blir vattnet giftigt. Även om vi mångdubblar mängden giftig vätska och häller detta i en sjö så blir det ju utspätt så att vattnets kvalité i sjön inte påverkas nämnvärt.
I miljön- och klimatets namn påstår man också att metangasen (CH4) från bl.a. våra gödselstackar, kor m. fl. bidrar till växthuseffekten. Att denna hypotes är fel framgår ju om vi tittar på metanets procenttal i stället för ppm. Halten metangas i luften är ca. 1,8 ppm och som i procent blir 0,00018 %, d.v.s. i det närmaste lika med noll. Detta även om metangasen skulle vara en starkare växthusgas än koldioxid.
Börje Gustavsson • 3 mars 2012 kl. 20:17
Mitt lobbande för jordisering och hur fel det är kompostera, ytgödsla, odla plöjningsafritt, tillverka biogas av skörderester och naturgödsel m.m. börjar tydligen ge resultat. Jag citerar ett stycke ur gårdagens SkD i samband med en presentation på årets Jordbruks- och trädgårdskonferens i Alnarp angående att uppfylla biogasmålet för Skåne år 2020:
” 70 procent av biogaspotentialen finns just i jordbruket. Det är den stora utmaningen att kunna utnyttja den. Det handlar bland annat om att halmen från åkrarna omsätts i biogasproduktion. Fast det är inte helt givet att det blir så. En konferensdeltagare uttryckte sitt tvivel och konstaterade att sjunkande mullhalter är ett stort problem i skånskt lantbruk, sannolikt väljer många lantbrukare att i stället plöja ner halmen i jorden.”
Fast man kan undra hur det ska gå till att plöja ner halmen? Johan Rockström har på SVT:s blogg Ställom inbillat svenska folket att vi inte bara ska odla plöjningsfritt, vi ska t o m skrota plogen. Fast allra märkligast, jag hörde aldrig någon som ens framförde minsta tvivel till detta IQ-befriade förslag. Otroligt men sant, men på frågan från Ställoms reporter till Rockström om hur det organiska materialet då ska kunna komma ner i jorden om vi inte plöjer: ”På nått jäkla vis ska det komma ner”. Jag har fortfarande inte fått något besked om vad ”nått jäkla vis” är för någon revolutionerande metod för att få ner organiskt material i jorden. Fast min egen kommun Skurup, toppar nog dumheten, här har de byggt ett värmeverk som eldas med, just det, halm. Tack för mig.
Henrik • 11 oktober 2012 kl. 23:00
Din ”jordisering” löser inga problem. Halmen bryts ner under jord också. Det bästa är istället att förkola halmen och sprida ut kolet på åkermarken. Kolet bryts inte ner, det ökar bördigheten minskar näringsläckaget.