Allt kan inte räddas. Det konstaterar Göteborgs stad i arbetet med att försöka räkna ut vad som händer när havsvattnet stiger och stormar blir vanligare till följd av höjda temperaturer.

Jag går runt i Älvrummet, en spektakulär kub som Göteborgs stad har byggt upp i den ännu mer spektakulära stadsdel som håller på att växa fram invid Göta Älvs strand. Utställningen om hur staden planerar att möta havsvattenhöjningarna är inte stor, ett tiotal skärmar med text och bilder i ett litet rum. Men innehållet i skärmarna är sådant jag inte möter på i den ”vanliga” klimatdiskussionen i Sverige, den som mest handlar om nya tekniska upptäckter och var gränsen ska gå för att få kalla något för miljöbil.

I Göteborgs stads rapporter
kring vad man kan vänta sig av klimatförändringarna har man lämnat de siffror som FN:s klimatpanel kom med 2007 bakom sig och konstaterar att nyare forskning visar på hot av en annan kaliber. Vattnet beräknas höjas med 0,8-2 meter inom hundra år. Det konstateras att redan en höjning på 0,9 meter i kombination med en storm i stil med ”Gudrun” skulle medföra enorma konsekvenser för staden, utbredd på båda sidor Göta Älv, till stora delar på utfylld våtmark.

Jag läser vidare. Om temporära skyddsvallar som kan byggas upp, dricksvatten som måste säkras, om att 20 procent av stadens gator, gång- och cykelbanor och en stor del av spårområdet i centrala Göteborg riskerar att hamna under vatten vid extremt väder. Och om att det inte är möjligt att inom rimliga kostnader bygga bort eller helt säkra riskerna. En del måste vi alltså offra.

En mening läser jag extra många gånger: Nuvarande dimensionerande säkerhetsnivåer har en meter säkerhetsmarginal i förhållande till extremt högsta högvatten.

En meter.

Särskilt samhällsviktiga funktioner ska byggas med en beredskap för två meters höjning.

Väl ute på stadens gator igen känns allt lite overkligt. Solen skiner, folk köper glass och garvar lite uppgivet över stadens planer på en ny turistattraktion: ett jättelikt pariserhjul utanför operan under devisen ”Vi sätter snurr på Göteborg i de sämsta tider”.
Diskussionen om vad ett förändrat klimat kan innebära har inte riktigt sipprat ut ur kommunens kontor. Jag undrar hur den kommer att låta den dag den gör det.