Effekt intervjuade nyligen professor Johan Rockström med anledning av det förslag som han riktat till den regering som kommer bildas efter riksdagsvalet i september.
Hans förslag är följande:
Inom ramen för den nya svenska klimatlagen, bör nu en vetenskaplig kommission omedelbart sättas upp för att uppdatera Sveriges utsläppsminskningsmål. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att dagens mål – netto-noll utsläpp 2045, inte räcker.
För att ta reda på om det finns något stöd för denna idé så har Effekt frågat ett antal aktörer om hur man ser på detta. Bland annat har frågan gått till alla riksdagspartier som satt med i Miljömålsberedningen, vilket var där man från början kom överens om det långsiktiga målet om netto-noll i utsläpp till år 2045. Frågan har även gått till en rad miljöorganisationer.
Ola Hansén är senior rådgivare på Världsnaturfonden WWF och expert på frågor om hållbar energi och klimat.
Hur ser Världsnaturfonden på förslaget från Rockström om att sätta upp en vetenskaplig kommission i syfte att uppdatera Sveriges utsläppsminskningsmål?
Vi stödjer förslaget och anser att det är bra att utreda hur ett mål utifrån vad vetenskapen säger kan vara ett rättvist bidrag från Sverige. I vårt remissvar (pdf) på delbetänkande från Miljömålsberedningen gör vi en enkel beräkning baserat på en återstående global utsläppsbudget för att hamna väl under 2 grader. Då får man fram att Sverige bör nå netto-noll runt 2030.
Ur ett rättviseperspektiv borde utvecklingsländerna få ett större utrymme per capita än Sverige, vilket skulle ge Sverige ett ännu tuffare mål och budget. Man kan dock utveckla detta med flera olika IPCC-budgetar och också väga in olika länders potential och ekonomiska förmåga.
Vi jobbar samtidigt hårt för att inte bara länder utan även städer och företag ska sätta mål utifrån vad vetenskapen kräver, det vill säga utsläppsbudgetar utifrån Parisavtalets övergripande temperaturmål. (Se till exempel sciencebasedtargets.org där över 450 företag är med globalt och cirka 15 stora företag i Sverige, eller WWF:s eget stadsarbete och C40:s dito.)
Hur ser Världsnaturfonden på Rockströms slutsats att det svenska klimatmålet kommer behöva skärpas för att vara i linje med Parisavtalet?
WWF vill som sagt att Sverige skärper sina klimatmål för att ge ett rättvist bidrag till Parisavtalet, så vi delar helt enkelt Rockströms slutsats.
Vi har drivit detta sedan Miljömålsberedningens första betänkande där 2045-målet föreslogs. Vi säger att målet ligger cirka 15 år för sent. (Se till exempel sid 2 i vårt remissvar (pdf), eller fråga 3 i vår Klimatkompass (pdf) som vi gjort inför valet 2018.)
______
Effekt kommer fram till valet den 9 september att presentera fler aktörers tankar kring detta förslag.
Läs också:
- Nytt förslag från Rockström: ”Sätt upp en vetenskaplig kommission för att uppdatera Sveriges klimatmål”
- Rockström: ”Inget land i världen har bättre förutsättningar att klara omställning till fossilfrihet än Sverige”
- Liberalerna: ”Inte uteslutet att de svenska klimatmålen måste skärpas”
Dag Lindgren • 19 augusti 2018 kl. 22:09
Sverige verkar ha väldigt svårt att nå upp till de mål man politiskt kommit fram till (noll-utsläpp 2045). Räknar man in svenskars konsumtion påverkan utomlands och utrikes transporter (rimligt sätt att räkna) görs det överhuvudtaget knappast några utsläppsminskningar. Räknar man bara ”som man skall göra” så minskar det ca 1 procent per år. Inte alls i den takt det skall göra om det skall vara noll-utsläpp om knappt trettio år. Naturvårdsverket tycker inte vad som beslutats räcker.
Jag tycker alltså inte det är läge att lägga målet ännu högre, det är ambitiöst nog. Sverige skall kanske inte ha ambitionen att vara världsledande. Däremot är det viktigt för den politiska trovärdigheten att takten i utsläppsminskningen ökar i ett kortare perspektiv. Det finns behov av grupperingar att titta ännu närmare på utsläppsminskningen.