Vindkraft

Vindkraftsparken är en chans för fordonsindustrin

Vindkraftsparken i Piteå kommun som regeringen i dag gav klartecken till kommer motsvara två kärnkraftverk när dess 1 100 kraftverk står färdiga.

Äntligen ett rejält steg framåt mot 100 procent förnybar energi som borde vara Sveriges (och världens) målsättning.

Ännu bättre skulle det kunna bli om vindkraftverken producerades i Sverige i stället för att importeras, troligen från Danmark. Närproducerade vindkraftverk är nog inte möjliga att få till innan den nu planerade vindkraftsparken står klar, men skulle kunna vara en målsättning för nästa vindkraftspark som byggs. För den blödande fordonsindustrin skulle detta vara ett betydligt bättre kort att satsa på än att hoppas på utländska investerare som inte gett upp tron på massbilismen.

Bloggat: Jöran Fagerlund, Maja Fjaestad

Media: GP, DN, Svd, Svd, Svd, Svd, Svt, AB, AB, AB

Småskalig energi ger mindre sårbarhet

Tappa upp vatten i badkaret, köp hem ficklampor och batterier, om du har kamin bör du ha lagrat ved, skriver Svenska Dagbladet. Det är tips för att förbereda sig inför det strömavbrott som riskerar att komma på grund av Sveriges just nu överbelastade elnät. Elbolagen varnar för omfattande strömavbrott i hela Sverige. Orsak: två kärnkraftsreaktorer står stilla, en tredje går på halvfart.

Att de inte är igång har inga dramatiska skäl, ombyggnationen har bara dragit ut på tiden. Det är stora komponenter som måste bytas ut förklarar enhetschefen på Strål­säkerhetsmyndigheten.

Även om du slipper strömavbrott just denna vecka kan det vara läge att läsa igenom Energimyndighetens sida "När det blir strömavbrott". 10-talet lär bjuda på många sådana eftersom de närmaste tio åren, enligt bland annat Internationella Energiorganet, kommer att innebära att vi rör oss in i en energikris.

Förutom att förbereda sig personligen bör vi också fundera över hur vårt samhälle bäst hanterar de chocker som en energikris kommer att innebära. Som vanligt sätter många hoppet till storskaliga projekt. Solpaneler som fyller hela Sahara och en fetingledning som transporterar elen till Sverige är en populär dröm. Mer kärnkraft önskas av regeringen.

Storskaliga energisystem har förvisso fördelen att de kan pumpa ut mycket energi – men bara när de fungerar. Nackdelen är att de gör oss väldigt beroende av just dessa storskaliga system. Ofta är dessa tekniskt komplicerade och därmed sårbara eftersom de är beroende av andra storskaliga system.

Två kärnkraftsreaktorer som står still räcker för att knäcka Sveriges elförsörjning.

Det mer resilienta alternativet (resiliens betyder ungefär motståndskraft) är att decentralisera energiförsörjningen genom att bygga mer småskalig energiproduktion. Solpaneler och vindkraftverk. Vedeldade kaminer och små fjärrvärmeverk. Lokala kraftnät med egen lagring av el.

Kärnkraftsanhängarna har rätt i att vinden inte alltid blåser och solen inte alltid skiner. Men att vindkraften står stilla i en region må vara hänt om andra energikällor fungerar, och allt inte står och faller med ett par megaprojekt.

 

Annat intressant i media:

Min gamla Arbetaren-kollega Rikard Warlenius är numer precis som jag frilansskribent inom klimatområdet. I dagens Aftonbladet skriver han om klimatförnekarna utifrån nya boken Climate Cover-up.

Alf Hornborg, professor i humanekologi, skriver på SVT Debatt om att 00-talet var den sista sucken för den fossildrivna världsekonomin.

Bloggat: Hållplats Hådén

Media: SVD, SVD2, DN, GP, GP2,

Folklig energi

Diskussionen om hur den förnyelsebara energin ska växa är i full gång. Nyligen startade LRF, Naturskyddsföreningen och Tällberg Foundation uppropet Förnybart.nu, som menar att det är fullt möjligt att ha 70 procent förnybar energi till år 2020.

Men med uttagsskatten på vindkraft går det, som vi tidigare skrivit, inte direkt åt rätt håll. På uppropet för andelsägd vindkraft skriver initiativtagarna att ” Konsekvensen av uttagskatten blir att regeringen signalerar att enskilda inte ska engagera sig i så viktiga frågor som energi och klimat”.

Nu är det turligt nog inte som i Sverige överallt. På andra platser i världen frodas idéer kring hur man ska få igång produktionen av hållbar energi – med befolkningens hjälp.
Exempelvis i Tyskland uppmuntras människor att sätta solpaneler på sina hus genom att den som pytsar in solkraftsel i energinätet betalas ett pris som är högre än marknadspriset. Samma privatpersoner köper sedan sin förbrukning av el ur hålen i väggen, för ett lägre pris per kilowattimme, och gör därmed en liten vinst.

Bilden ovan är från en fotbollsarena i Freiburg, Tyskland. När taket under 1990-talet fylldes med solpaneler var intresset för fotbollsmatcherna långt större än för uthållig energi. Så den som köpte in sig på fem kvadratmeter solpanel fick förtur till de åtråvärda årskorten. I mitten av 2010-talet blev situationen den omvända: Solpanelerna fungerade som dragplåster, och den som ville få förtur i solkraftskön fick köpa sig ett årskort på arenan.

En invändning må vara att solpaneler är dyrt att investera i och inget som vilken barnfamilj som helst kan lägga pengar på. Då har Storbritannien en annan idé.
Forskningsinstitutet Public Interest Research Center, PIRC, har ställt sig frågan ”Om nu inte energibolagen vill investera i klimatsäker energi, varför då inte låta folket göra det?”

PIRC:s idé är att skapa statliga ”energiobligationer”, alltså ett sätt för staten att låna in pengar av sina egna medborgare. Alltifrån motsvarande en hundring och upp till miljoner pund. Ett säkert sätt att spara sina pengar, eftersom de investeras i verkliga tillgångar och därtill genereras vinster från energiförsäljningen, som i sin tur ger spararna ränta.

Energiobligationer skulle möjliggöra för Storbritannien att ta tillvara sin enorma potential till vind-, våg och tidvattenkraft även i en tid när de stora företagen vacklar. Landet har med sin vindpinade kustlinje nämligen uppemot 40 procent av Europas vindresurser.

PIRC drar paralleller till hur statsobligationer tidigare i historien har använts för att finansiera storskaliga infrastrukturella projekt. Under andra världskriget utfärdade den brittiska regeringen krigsobligationer för att få tillgång till kapital, men också för att involvera befolkningen i målet att vinna kriget. I fallet med energiobligationer skulle möjligheten att ta del av vinsterna från byggandet av Storbritanniens nya energi-infrastruktur kunna föda ett viktigt stöd för förnyelsebar energi, skriver Public Interest Research Centre.

Mer om vindkraft: Miljöaktuellt

Mer om klimat i media: Klimatförnekare får mothugg i DN

Låt vindkraften växa

I dag kom jag tillbaka från en två veckor lång resa i Storbritannien. Genom tåg- och bussfönster har jag sett ut över de tyska och danska landskapen och blivit varm i hjärtat av hur naturligt det blivit med vindkraftverk.

Vi är visserligen långt efter våra grannländer, men expansionen av vindkraften har börjat komma igång även här i Sverige. Regeringens mål om att ha 30 TWh el från vindkraft år 2020 är ett utmärkt mål. De 70 vindkraftskooperativ med totalt 20 000 medlemmar som vuxit upp de senaste åren har gett hopp om att målet också ska kunna uppnås. Och att det dessutom ska ske genom folkligt engagemang.

Jag är själv delägare i ett vindkraftverk genom O2 sedan något år tillbaka och funderar på att köpa ytterligare en del. Efter att ha betalat 5 000 kronor får jag en viss mängd el varje år till självkostnadspris, långt under marknadspriset.

Det gillar inte Skatteverket och det gillar inte finansminister Anders Borg. Snart kommer därför vindskraftskooperativen beläggas med en uttagsskatt för att inte göra det lönsamt att investera i nya vindkraftverk.

Det är naturligtvis rent vansinne.

Oppositionen har lagt en motion om att riva upp denna uttagsbeskattning. I dag debatteras den i riksdagen. På tisdag tas beslut i frågan.

Förhoppningen är att få ett gäng borgerliga riksdagsledamöter att stödja motionen så att den går igenom.

Här kan du skriva på ett upprop till stöd för vindkraften.

 

Se också inlägget "Fåglar vs vindkraft" av Jesper Weithz.

Media: Företrädare för tre vindkraftskooperativ skriver debattartikel i Svenska Dagbladet. Reportage i Dagens Nyheter.

Senaste kommentarerna

  • Kjell Vowles: Tack för påpekandet, det blev lite svengelska där aom...
  • Gäst: toppjord? Menar du matjord?
  • Eco Now: Kul att ni hade kvar så mycket info från Eco Now när...
  • Gäst: Urbanisering är en sjukdom. Vi kan se symptomen...
  • Gäst: Vad små barn och vuxna barn inte förstår är att för...