Frågan om hur många människor jorden egentligen kan klara av har alltid haft flera svåra knutar. Några av dem kom till exempel fram i intervjun med Richard Heinberg i senaste numret av Effekt.
Man kan hamna i främlingsfientlighet och protektionism. Argument om att Syds talrika befolkning skulle utgöra problemet med sin blotta mängd krockar mot argumentet att det är världens rika befolkning som är det verkliga hotet i kraft av sin enorma konsumtion.

Efter gårdagens debattartikel i DN, där en rad forskare menade att det behövs idéer om hur människor – frivilligt – ska välja att skaffa färre barn om planeten ska mäkta med, har 900 kommentarer kommit in. Inte minst tillväxtfrågan debatteras.
Forskarna påpekar i sin artikel på det ohållbara i att politiker på det lokala planet, såväl bland kommuner som nationellt, ser fler invånare som något eftersträvansvärt trots att de flesta är överens om att 9 miljarder människor på jorden kan bli väldigt knivigt. Samtidigt är hela vår ekonomi byggt på evig tillväxt, inte minst pensionssystemet som likt ett jättelikt pyramidspel rasar om det inte hela tiden finns fler unga än gamla.

Ytterligare ett spår i befolkningsdebatten är jämställdhetsfrågan. Fortfarande dör varje år en halv miljon kvinnor i samband med förlossningar. Undersökningar visar att om de som vill får tillgång till preventivmedel skulle inte bara fler kvinnor få makt över sina egna liv och kroppar. Det skulle också vara ett långt mer kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen av växthusgaser än att till exempel satsa på högteknologiska projekt. Men – det finns också de som påpekar att politiska åtgärder för befolkningsminskning många gånger har gått ut just över kvinnorna och att man riskerar att leda uppmärksamheten bort från den rika världens överkonsumtion och återigen lägga bördan på utvecklingsländerna.

Många vändor, således. För att fördjupa sig ytterligare rekommenderar jag det seminarium om kvinnor och klimat som kommer att hållas på ABF-huset i Stockholm den 29 mars. Medverkar gör bland andra RFSU:s Lena Lennerhed och klimatpolitiska professorn Björn-Ola Linnér. Läs mer om seminariet här.