Över 6 000 personer på öarna i Göteborgs norra skärgård befinner sig utan rinnande vatten sedan tio dagar tillbaka. Många av dem beräknas få fortsätta med tomma kranar i ytterligare två veckor, innan kommunen har hunnit bygga nya vattenrör efter de rör som sprungit läck.

Öborna pratar om ett rent helvete och i Sveriges radio intervjuas förtvivlade barnfamiljer som inte vet hur de ska bära sig åt för att hålla nere berget med smutstvätt och få vattnet som man hämtar i hamnen att räcka till både toalettbesök och -städning för fem personer, för att inte tala om den personliga hygienen. Vissa öbor rapporteras ha tagit sin tillflykt till hotell i Göteborg för att pusta ut och få en dusch.

Det måste verkligen vara fruktansvärt. Men jag kan inte låta bli att tänka på hur ännu mycket värre det vore om bristen på rent vatten inte bara gällde några öar utan ett mycket större område.
I The Guardian skriver Juliette Jowit om en rapport med skrämmande innehåll. Rapporten Charting Our Water Future, som har gjorts på uppdrag av bland andra Världsbanken och stora privata företag som Coca Cola, kommer fram till att efterfrågan på vatten år 2030 kommer att vara 40 procent högre än den mängd vatten vi idag kan få fram från ”tillgängliga, pålitliga” källor.

Enligt rapporten finns det sätt att minska det här gapet, även om det kräver stora investeringar i ny vatten-infrastruktur.
Men det allra mest iögonfallande med rapporten är att fyra länder ensamma beräknas kommer att stå för 42 procent av denna framtida efterfrågan på vatten: Kina, Brasilien, Indien och Sydafrika.  

Som Effektmedarbetaren Jonas Fogelqvist konstaterar på sin läsvärda blogg: Hur vi ska balansera den ökande efterfrågan av resurser i länder som Kina och Indien kommer att bli decenniets stora fråga.
Men klart är att vi nog får fundera över hur vår vattenanvändning ser ut. En del av vattnet som de här länderna tros behöva kommer säkerligen också att gå till sådant som vi här konsumerar. Redan i dag svarar jordbruket för över 70 procent av vattenanvändningen globalt, enligt rapporten. En produktion där det går åt 75 liter vatten för att få fram ett glas öl eller 15 500 liter vatten för ett kilo nötkött kan bara inte vara hållbar.

På något sätt måste vi försöka att dela på det som finns. Det innebär med största sannolikhet att vi inte kan undkomma genom att ta in på hotell i grannkommunen.