Regeringens viktigaste instrument för att operativt styra de svenska myndigheternas verksamhet är de så kallade regleringsbreven, som gäller från den 1 januari och ett år framåt.

Regleringsbreven för 2018 blev klara för bara några dagar sedan. Ett uppdrag, som Svenska Dagbladet var först med att uppmärksamma, gäller mätmetoder för att följa upp den klimatpåverkan som sker i andra länder än i Sverige, men som beror på svenska befolkningen – exempelvis på vår konsumtion av utrikes flygresor och importerade livsmedel.

Det är Naturvårdsverket som i sitt regleringsbrev har fått i uppgift av regeringen att utveckla mätmetoder så att en mer tillförlitlig statistik ska kunna tas fram över dessa växthusgasutsläpp. Fokus ska vara på områden där det finns potential att minska utsläppen, och uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2019.

På Naturvårdsverkets hemsida framgår att de svenska hushållens konsumtion och den svenska offentliga konsumtionen år 2015 sammantaget ledde till att cirka 36,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter släpptes ut inom Sveriges gränser och till att cirka 68,5 miljoner ton släpptes ut i andra länder. Naturvårdsverket skriver dock att det råder en betydligt större osäkerhet gällande utsläppen som skedde utomlands:

Storleken på de totala konsumtionsbaserade utsläppen som sker i andra länder beror på hur mycket vi importerar, hur utsläppsintensiva varorna eller tjänsterna är och hur stor utsläppsintensiteten i landet är där produktionen sker.

Det är viktigt att komma ihåg att utsläppsberäkningarna är modellbaserade vilket gör att utsläppen från Sveriges import är osäkra.