Effekt skrev förra året en längre artikel om svårigheterna att komma överens globalt om en gemensam skatt på flygbränsle. Problematiken ligger i att världens länder enats om Chicagokonventionen från 1944 som just hindrar beskattning av flygbränsle för den internationella luftfarten.

I artikeln förklarar en sakkunnig på Transportstyrelsen att flera utredningar visat att det i dag inte finns något brett politiskt stöd inom Icao (Internationella civila luftfartsorganisationen) att ändra i Chicagokonventionen och att det därför är ”högst otroligt att en internationell flygskatt skulle bli verklighet inom en överskådlig framtid”.

Ett liknande resonemang var infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) inne på när han svarade på en riksdagsfråga i november förra året:

Dessvärre saknas det för närvarande ett brett stöd bland Icaos medlemsstater för att göra de erforderliga ändringarna av Chicagokonventionen. (…) Regeringen är fullt medveten om de stora svårigheter som föreligger med att få till stånd en ändring av Chicagokonventionen, men kommer att fortsätta stödja en sådan om förhandlingsläget skulle ändra sig på sikt.

Men alla verkar inte vara överens om denna mörka bild av läget. Moderaterna till exempel, de menar att detta snarast är en av de bästa vägarna framåt för att komma åt flygets utsläpp. När partiledaren Ulf Kristersson fick en fråga om detta i Ekots lördagsintervju i helgen sa han:

– Jag tycker att vi skulle ha en kombination av miljörelaterade utsläppsavgifter och det kräver en omförhandling av det vi kallar Chicagokonventionen. Ju fler länder som tycker att det vore en bra idé, desto rimligare skulle detta vara.

På samma sätt lät det när Moderaternas miljöpolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard frågades ut av Svenska Dagbladet förra månaden. Då sa hon:

– Chicagokonventionen, som är en internationell konvention, förbjuder oss att beskatta flygbränsle. Där borde svenska politiker ligga på mycket tuffare för att omförhandla konventionen och få ett globalt pris på koldioxid. Det vore det mest effektiva sättet.

Att omförhandla Chicagokonventionen är på intet sätt något nytt förslag från Moderaternas sida. Exempelvis för tio år sedan, i december 2008, skrev Dagens Nyheter om hur Moderaterna ville se just en sådan omförhandling i syfte att införa en internationell koldioxidskatt på flyg.

Dock var det knappast något som partiet drev särskilt hårt i regeringsställning. Dåvarande finansminister Anders Borg tyckte nämligen att det var en usel idé. Går man framåt några år till sommaren 2011 så diskuterades frågan i en riksdagsdebatt (pdf) mellan honom och Jonas Sjöstedt (V), som ställde följande frågor:

– Är den svenska regeringen beredd att agera för att ta bort det här otidsenliga hindret, som infördes 1944, för att kunna ha en effektiv klimatbeskattning på det internationella flyget? Är man beredd att ta upp det i relevanta organ, att driva det såväl inom internationella luftfartens organ som inom ramen för den europeiska unionen, som delvis har ett inflytande i de här frågorna?

Anders Borg förklarade i debatten att det principiella förbudet mot beskattning av flygbränsle grundar sig på internationella luftfartsavtal. Om man därför ska slopa den nuvarande skattefriheten för flygbränsle är det därför det internationella regelverket som måste ändras. Men det är knappast någon enkel sak, påpekade Anders Borg:

– I sakförhållandet har vi dock en svårighet, och det är möjligheten att upphäva Chicagokonventionen och ytterligare sådana avtal, bland annat open skies-avtal. Om detta som framkomlig väg skulle jag kunna ha en rolig interpellationsdebatt med Jonas Sjöstedt. Det är helt utsiktslöst, enligt det underlag jag har fått från tjänstemännen, att tro att man tar sig fram den vägen.

Men Jonas Sjöstedts fråga handlade ju också om ifall Sverige åtminstone skulle kunna driva detta internationellt? Anders Borg igen:

– Politik är att vilja, säger debattörerna. Ja, men låt oss åtminstone vilja
någonting som finns på kartan av existerande verklighet. Att uppnå förändringar i konventioner och i open skies-avtal är givet de positioner som länderna har. Jag har mycket svårt att se hur det över huvud taget ska vara möjligt. Jag har företrätt Europa i G20-förhandlingar med finansministrar. Jag har suttit med Kinas, Brasiliens och Indiens finansministrar för att diskutera de här sakerna, och jag har hört vad andra av G20-länderna säger, till exempel våra vänner i Kanada och andra länder. Att de skulle öppna för att vi får en förändring av de här avtalen, så att vi kan få en CO2-beskattning den vägen, tror jag inte är realistiskt.

 

Ulf Kristersson har gjort klart att den svenska flygskatten ska avskaffas helt och hållet om Alliansen tar regeringsmakten efter valet i september. Hur många år det därefter kan tänkas ta innan en omförhandlad Chicagokonvention kan finnas på plats, det har Ulf Kristersson eller någon annan från partiet ännu inte sagt något om.