Effekt har träffat Vattenfalls vd Øystein Løseth, som menar att det vore ekonomiskt dåligt att låta bolagets koltillgångar ligga kvar i marken. Dåligt ungefär på samma sätt som att kapa av en arm eller ett ben. 

Det svenska statliga energibolaget släppte förra året ut 88,4 miljoner ton koldioxid (CO2), mer än vad hela Sverige gjorde. Nu planerar Vattenfall att utöka tre av sina brunkolsdagbrott i Tyskland. Dessutom har man två så kallade framtidsfält i beredskap. Tillsammans finns här nog med kol för att släppa ut ungefär 1,2 miljarder ton med växthusgaser i atmosfären.

Hur går detta egentligen ihop med bolagets mål om minskade CO2-utsläpp? Effekt frågade vd:n Øystein Løseth.

Vattenfalls mål är att gå ner till 65 miljoner ton i årliga CO2-utsläpp till 2020. Det kommer till största delen ske genom försäljning av hela eller delar av era anläggningar. Innebär inte det att det är någon annan som kommer ta över utsläppen och att det inte blir någon vinst för klimatet?

– Ja, om vi säljer, då är det en riktig framställning. År 2010 hade vi 95 miljoner ton i utsläpp. Vi förväntade oss då en ökning av priset på CO2 vilket gjorde att vi ansåg att den finansiella exponeringen skulle bli för stor. Då sa vi att vi är tvungna att gå ner i CO2-utsläpp. Men det är klart att om det är så att vi säljer, och det blir någon annan som tar över, då blir utsläppen totalt sett inte mindre.

Statssekreterare Erik Thedéen (som arbetar under finansmarknadsminister Peter Norman) sa på er årsstämma att det är viktigt att Vattenfall har en strategi för att hantera »en minskad och på lång sikt helt utsläckt produktion av koleldad kraft«. Ni har en tydlig strategi fram till år 2020. Men har ni någon strategi efter det?

– Det har alltid legat i våra planer att vi ska vara CO2-neutrala till år 2050. Men vi har inte några andra konkreta planer annat än att när vi ser på målsättningarna för EU så finns där planer på att minska CO2-utsläppen betydligt. I och med utsläppshandelssystemet, som gör att volymen för utsläppen reduceras, kommer CO2-priserna bli så höga framöver att ingen av de här kraftverken blir ekonomiskt lönsamma fram mot 2050. Det är det som politikerna beslutat, och det är det som vi har som ramverk att förhålla oss till.

Men nu pratar man exempelvis på EU-nivå om ett 2030-mål för utsläppsminskningar. Kan man förvänta sig något liknande från Vattenfall?

– I och med att det är ganska lång tid, 16 år, till 2030, så är det viktigt att vi först klarar att uppnå 2020-målet. Men att det under den här perioden kommer sättas en målsättning också för 2030, det tror jag man kan förvänta sig.

De här planerade brunkolsdagbrotten i Tyskland som ni ofta får kritik för – tre som ni vill bygga ut, men också två så kallade framtidsfält som ni har i beredskap – vad skulle hända om det blir en ny regering i Sverige i höst, och de beslutar att ni måste låta kolet ligga kvar i marken?

– Om det inte innebär en risk för elsystemet, då har varje företag friheten att stänga ned anläggningar. Det betyder att vi har ett val om vi vill ta investeringarna i dessa gruvor. Men det är så att om våra kraftverk inte får tillförsel av nytt brunkol, då kan man säga att vi kapar armarna eller benen av oss eftersom vi då gör kraftverken ekonomiskt olönsamma. Så nu har vi valt att se till så att kraftverken får tillförsel av kol. Sedan är det den ekonomiska utvecklingen och CO2-priset som avgör om kraftverken därefter blir lönsamma. Vi har hela tiden trott att förr eller senare så kommer CO2-priset leda till att man går över från kol till gas. Därför har vi investerat ganska mycket i gaskraftverk. Men det har hittills inte varit så väldigt lyckat.

Brunkolsdagbrotten ska bli aktuella först efter 2025. Kan ni inte börja nu och satsa på annat i stället?

– Vi har en portfölj, och för oss är det viktigt att ha flexibilitet om något sker. Ta nedstängningen av kärnkraften i Tyskland. Det trodde vi ju inte ett halvår tidigare. Vi är i dag lite osäkra på vad det är som kommer att ske framöver. Men det är helt klart att med all förnybar energi i det tyska systemet så finns ett behov för backup. Det handlar om leveranssäkerhet. Gaskraftverken är olönsamma. Då är kolkraftverken där.