Denna sida uppdateras kontinuerligt
Evig ekonomisk tillväxt på en begränsad planet – är det möjligt?
Allt fler når insikten att den rika världen har kommit till en punkt där tillväxt inte längre vare sig är särskilt önskvärd eller ens möjlig. Frågan är hur man ska hantera denna insikt. Vårt samhälle är beroende av ekonomisk tillväxt. Det nuvarande ekonomiska systemet har i princip bara två lägen: expansion eller kollaps. Går det att göra en övergång från den nuvarande tillväxtekonomin till en hållbar ekonomi?
Och i så fall hur kommunicerar man detta i ett debattklimat där tillväxten ses som något självklart gott av stora delar av samhället?
På denna sida samlar vi rapporter, boktips, artiklar och andra resurser om tillväxten som problem och möjligheterna som öppnas med en hållbar ekonomi.
Alla inlägg på Effektbloggen om tillväxt.
Den galna hamsterekonomin är en kortfilm från New Economics Foundation som med hjälp av en hamster beskriver tillväxtens inneboende problem:
Rapporter och böcker
Prosperity without growth av Tim Jackson. En av de mest läsvärda böckerna om tillväxtens gränser och idéer om en hållbar ekonomi. Prosperity without growth dissikerar också föreställningen att det går att skapa ”grön tillväxt” genom att öka tjänstekonsumtionen på bekostnad av varukonsutmionen. Finns nu på svenska som Välfärd utan tillväxt.
Boken är ursprungligen skriven som en rapport på uppdrag av brittiska regeringens hållbarhetskommission. Rapporten går att ladda ner gratis här. Läs ett utdrag här.
Growth isn’t possible av Andrew Simms, Victoria Johnson och Peter Chowla. Denna rapport från New Economics Foundation i Storbritannien beskriver varför tillväxt är en omöjlighet. Dels av klimatskäl, dels av skälet att den billiga oljan i världen är på väg att sina.
Rapporten drar också kort igenom tillväxtkritikens historia, från John Stuart Mill och fram till i dag.
Rapporten går att ladda ner här.
Krönika av Andrew Simms i vilken han menar att tillväxten verkar ha blivit en ny religion för världens ledare.
Jämlikhetsanden av Richard Wilkinson och Kate Pickett. Beskriver varför jämlika samhällen är bättre än ojämlika och hur detta hänger ihop med tillväxtekonomin. Wilkinson och Pickett menar att tillväxten har gjort att politiker inte har behövt bry sig om att skapa jämlikhet och citerar högerekonomen Henry Wallich:
”Tillväxt är ett surrogat för jämlikhet i inkomst. Så länge det finns tillväxt, finns det hopp, som gör att inkomstskillnader kan tolereras.”
I ett samhälle utan tillväxt blir ökad jämlikhet en nödvändighet. Se bloggposten Jämlikhet vs tillväxt.
Intervju med Richard Wilkinson i Sveriges Radio-programmet OBS.
Andra rapporter och böcker
Svenska
Keynes barnbarn av Christer Sanne. Lättläst och tydligt om konsumtionssamhället systemfel och vägen mot ett hållbart samhälle. Läs första kapitlet här.
Tillväxtens sista dagar av Björn Forsberg. Akademisk kritik av tillväxten. Finns nu i en uppdaterad upplaga.
Vår beskärda del. En lösning på klimatkrisen av David Jonstad. En uppgörelse med konsumtionsamhället och tillväxtjakten. Diskuterar också hur en hållbar ekonomi och ett hållbart samhälle skulle kunna se ut. Läs ett utdrag ur boken här.
Tillväxt till döds av Stellan Tengroth. Pedagogisk förklaring av tillväxtens gränser.
Engelska
Growth isn’t working från New Economics Foundation. Om varför ökad global ekonomisk tillväxt är ett dåligt sätt att utrota fattigdomen på.
Beyond growth av Herman Daly. En klassiker i sammanhanget. Kärnfull och tung teoretisk tillväxtkritik från före detta Världsbanks-ekonomen Herman Daly.
The Growth Illussion av Richard Douthwaite. Visar vad som händer med samhällen som sätter tillväxt som högsta politiska mål.
Artiklar
Välstånd utan tillväxt av David Jonstad. Intervju med Tim Jackson i tidskriften Tvärdrag.
I artikeln De uppskjutna problemens era jämför Rikard Warlenius 1970-talets Tillväxtens gränser med 2000-talets Prosperity without growth. Ger en god överblick av tillväxtkritiken. Publicerad i tidningen Röda Rummet.
This is about us av George Monbiot. Striden står inte längre mellan konservativa och liberala. Eller mellan reaktionärer och progressiva. Striden står numer mellan ”expanders” och ”restrainers”; de som är emot alla former av begränsningar och de som tror att vi måste leva inom planetens gränser.
How our economy is killing the Earth, temanummer om tillväxt av New Scientist.
Decoupling Demystified på bloggen Steady State Revolution. Slår på föreställningen att det går att expandera ekonomin utan att samtidigt öka resursförbrukningen.
Adbusters temanummer ”Kick it over” om ekonomi.
Organisationer/hemsidor/nätverk
Steg 3, svenskt nätverk för tillväxtkritik
Centre for the Advancement of the Steady State Economy, CASSE
Wiki om tillväxtkritik, Degrowthpedia
Bloggar
Johan Erlandsson • 10 februari 2010 kl. 13:44
Perfekt med en sån här sammanställning! Bra jobbat!
Göran Hådén • 13 februari 2010 kl. 18:24
http://hallplatshaden.wordpress.com/2009/10/24/talamodstest
Farfar • 6 mars 2010 kl. 15:49
Det finns ingen på denna planeten som beskriver problemet med evig tillväxt lika bra, som Dr. Albert A. Bartlett. Det han säger kan inte ifrågasättas och hans video borde ingått i all skolundervisning på hela jorden, från första klass.
http://www.youtube.com/watch?v=F-QA2rkpBSY
The most important video you´ll ever see.
Gäst • 2 april 2010 kl. 11:03
Bankerna och skuldnätet (Web of debt) skriven av Ellen Brown förklarar mycket väl varför vi har blivit beroende av tillväxt och hur dagens penningsystem fungerar. Nödvändig kunskap för att skapa en bättre värld!
Andreas T • 2 juni 2010 kl. 11:38
Hej, jag är sugen på att engagera mig.
Känner ni till någon organisation i Sverige som enbart är inriktad på tillväxtkritik? Jag är inte bara intresserad av miljöeffekterna utan också stressen för människan det innebär att leva i ett samhälle där allt måste gå fortare, bli mer ”effektivt” och ha konsumtion som ett av de högre värdena.
Dags att peka på kejsarens snorre så att säga.
David Jonstad • 3 juni 2010 kl. 10:08
Hej Andreas T,
Inom kort lanseras ett nytt nätverk om just detta. Håll utkik här på bloggen framöver.
David
Andreas T • 3 juni 2010 kl. 20:56
Gott!
Micke vK • 10 februari 2011 kl. 15:39
Tillväxt är ett alldeles för innehållslöst begrepp för att det ska vara till någon nytta att vända på det. Kritiken behöver handla om naturresurser och arbete – hålla sig konkret.
Ta mjukvara som det uppenbara exemplet. Även om hårdvaruutvecklingen skulle stå still de närmaste 30 åren, skulle bara mjukvaruutvecklingen i sig ge en enorm tillväxt – i ekonomernas mening. Massor av nya funktioner folk skulle vara beredda att betala för skulle utvecklas, och många av dem skulle ha helt marginell eller positiv inverkan på resursförbrukningen.
Att säga ”tillväxt är dåligt” blir lite som att säga att ”gasutsläpp är dåligt”. Det är inte skarpt, utan det skapar pseudodiskussioner. Tillväxt är ett meningslöst begrepp.
Dessutom tror jag det drar fokus från en rad avgörande teknikval vi står inför (fri programvara, robotiseringens former osv.). Vi behöver kritisera teknikursäkten för att inte göra något utan att för den skull missa att teknikutvecklingen kommer fortsätta revolutionera världen, på gott eller ont beroende på hur vi hanterar den.
Gäst • 13 juli 2011 kl. 22:10
Mot en bättre, tryggare och jämlikare värld
Om 20 år kommer vi att behöva två jordklot om resurserna på jorden skall tillgodose vår konsumtion. Vår cykliska konsumtion och avfallsberget fortsätter att växa, samtidigt som många länder närmar sig vår massiva konsumtion. Samtidigt är fattigdomen otroligt stor på vår jord, och krig och problem finns överallt runt omkring oss.
När man läser tidningar/böcker, lyssnar på radio/människor och tittar på TV/film så förundras man över att vi är så inlåsta i ett system som nästan känns som en naturlag, nämligen det monetära systemet. Ingen, i princip ingen ifrågasätter att vi idag ”måste” konkurrera om arbeten, tjänster och produkter. Man utgår hela tiden från hur vi skall lösa befintliga problem med pengar.
Ekonomiexperter och andra förståsigpåare delar gärna med sig av sina lösningar, som oftast är att stater, företag, människor och organisationer måste ta mera ansvar för varandra. De rika delarna av planeten måste dela med sig till den fattigare delen o.s.v. Det kommer inte att fungera i nuvarande samhällssystem. Hur mycket bevis behöver vi?
När skall vi inse att den tid av enorm utveckling som formligen exploderat den senaste hundraårsperioden, behöver övergå i en ny tidsepok.
Vi har idag tekniken och kunskapen för att alla människor på jorden skall ha sina grundläggande behov tillgodosedda. Vad skall vi svara våra barn och barnbarn i framtiden när de frågar oss om vi visste om jordens enorma problem redan i början på 2000-talet, men inte gjorde något åt det?
Vi som är medlemmar i Zeitgeiströrelsen har insett att det finns lösningar som kan bevara jordens resurser och ge alla på planeten de grundläggande behov vi behöver, som vatten, mat och boende. Inte genom att gå tillbaka till bondesamhället, utan genom att utveckla den teknologi som redan finns.
En av de största och mest grundläggande förändringarna som Zeitgeiströrelsen föreslår är att ersätta det monetära systemet med en såkallad RBE, en resursbaserad ekonomi. Genom att arbeta efter vetenskapliga metoder och se över vilka resurser vår planet har, producera efter resurserna och transportera endast det som är bristvara på vissa delar på jorden, kan vi uppnå en bättre, tryggare och jämlikare värld.
Vi förstår om du har många tankar om det verkligen finns en helhetslösning på jordens dilemma, vilket faktiskt handlar om jordens och vår egen överlevnad.
Börja då med titta på filmen Addendum från 2008 då Zeitgeiströrelsen startade, och filmen Moving Forward som släpptes i januari 2011. Filmerna kan du se gratis på zeitgeistmovement.se eller på youtube.
Just nu är information, utbildning och att uppmuntra människor till att tänka i nya banor det viktigaste som vi sysslar med inom Zeitgeiströrelsen.
Zeitgeist betyder tidsanda, och en ny tidsanda är precis vad vår planet behöver!
Zeitgeistaren
Gäst • 4 december 2013 kl. 14:07
Kolla sida Positiva pengar (med utbildningen 101) och bloggen Palanthir med Carl Norberg