Tillväxt

Försöken att bilda en ny regering i Grekland har pågått hela helgen utan resultat. När börsmarknaderna öppnade idag satte detta sin tydliga prägel. Trots att man tidigare påstått att oron över Grekland redan är tagen hänsyn till, eller "inprisad" som det heter på börsspråk, så föll kurserna kraftigt på flera håll idag.

Under dagen föddes också ett nytt ord, Grexit, en sammansättning av Greek och Exit. Hashtagen #grexit blev alltmer använd på Twitter allteftersom nyheterna strömmade in. Det handlar alltså om ett alltmer troligt scenario där Grekland lämnar Euron.

Det man ska vara medveten om är att det nu pågår ett antal olika chicken races. Det är dels EU mot den grekiska vänstern, som hittills inte velat släppa ståndpunkten att skuldkrisavtalen med EU måste omförhandlas.

Men det är också ett chicken race mellan marknaden och Greklands Euro-anslutning. En valuta kan bara existera så länge användarna av valutan har förtroende för denna. Och de alltmer tilltagande rykten under dagen riskerar att bli en självuppfyllande profetia.

Vid halv sju ikväll, svensk tid, rapporterade en brittisk reporter att hon med egna ögon sett hur ett valuthandelsföretag på Londonbörsen lagt in Drachman i sina datorsystem.

Valutahandlarna gissade att Drachman skulle komma att handlas mot Euron till kursen 1500 mot 1, jämfört med vad Drachman växlades till vid Euro-inträdet, 350 mot 1.

Bakom dessa siffror döljer sig den avgrund som säger att värdet på alla pengar i Grekland plötsligt skulle vara värda ungefär en fjärdedel av idag.

Hur stor är sannolikheten att det blir verklighet? Det är ingen som kan säga säkert, även om bettingbolag nu har sänkt oddsen betydligt för ett sådant scenario. Det vi vet är, att ju mer det spekuleras om ett sådant scenario, desto sannolikare blir det att det förverkligas. Om folk börjar agera som att det ska bli verklighet, ja då riskerar det också att bli ett oundvikligt händelseförlopp.

En beskrivning av hur det skulle gå till rent praktiskt utmålas av The Telegraph.

I kväll sitter både Eurozonens finansministrar och Greklands politiker i möten. Chickenracet pågår för fullt. Senaste ryktet är dock att mötena i Grekland, för att försöka bilda regering, har avbrutits.

Oavsett vad som händer nu, så pågår en långsam nedbrytning av det grekiska samhället. Ett exempel i mängden är det faktum att färjetrafiken i den stora grekiska övärlden är på väg att kraftigt försämras.

I morgon vet vi kanske om det blir nyval.

Bild: CC by http://www.flickr.com/photos/captainkimo/

Debatten om huruvida vi kommer att påverkas av en oljetopp eller inte är i stor utsträckning en kamp mellan naturvetare och ekonomer. Geologer och naturresursvetare ser en tydlig nedgång i oljetillgångarna, medan ekonomer menar att eftersom tillgång och efterfrågan regleras av pris, så kan tillgångarna räcka för lång (nåja) tid framöver.

I veckan lanserades en modell som kanske kan överbrygga de två perspektiven. Initiativet kommer, kanske något oväntat, från Internationella valutaunionen, IMF. SVT rapporterade översiktligt, The Economist i mer detalj. Modellen tar hänsyn till både geologiska och ekonomiska faktorer, och visar goda resultat när man testar den på det historiska oljepriset.

När man kör modellen framåt i tiden så visar sig en tydlig bild. Oljepriset kommer att vara dubblerat innan 2020. Vad innebär då en oljepris på 200 dollar/fat? Michael Kumhof, forskare och IMF-ekonom svarar så här:

- Vi vet nästan inget om vad oljepriser över 200 dollar innebär för världsekonomin. Vi kan bara spekulera. Att det påverkar negativt är helt klar. Frågan är hur mycket. En del menar att påverkan är gradvis. Andra att det finns "smärtbarriärer" som kan få mycket stora konsekvenser.

Några som fördjupat sig i frågan är miljö- och energiforskarna Carey King och Charles Hall. De använder sig av måttet Energy Return on Investement, EROI, alltså måttet på hur mycket energi det går åt för att utvinna energi ur ett visst energislag. I sin rapport från oktober 2011 ställer de sig följande enkla frågor: - Vad är den minsta EROI som ett industrisamhälle måste ha för att överleva? För att företag ska gå med vinst? För att vi ska ha råd med konst, kultur, utbildning och hälsovård? För att ha tillväxt?

De konstaterar att dessa centrala frågor knappast diskuteras alls, trots att de troligtvis är helt avgörande för hur vårt samhälle kommer att se ut i framtiden. Vi behöver mycket mer forskning och debatt om ämnet.

En sak är dock ganska lätt att konstatera, vårt samhälle, så som det ser ut idag, är helt beroende av energi med mycket högt EROI. Och någon ersättare av det slaget för fossilbränslen, finns inte i sikte.

Vi är på väg ut på djupt vatten.

Björn Forsberg är aktuell med nya boken Omställningens tid. Boken recenseras bland annat i senaste numret av Effekt där Lina Hjorth beskriver Omställningens tid som ett "alldeles lysande reportage om lokal omställning". I Effekts videoserie om omställning har Björn Forsberg en given plats. Filmerna nedan är gjorda av produktionsbolaget Andersö&Boman i samarbete med Effekt.

Fler omställningsintervjuer finns samlade här.

Förnyelsebar energi:

Mental omställning:

Omställning innebär möjligheter:

Tillväxtepoken är över:

I det senaste numret av Ordfront Magasin skriver jag om Mark Lynas och hans omvändning från miljöguru till teknofil. Artikeln finns att läsa här. I korthet omfamnar min gamla idol numer allt sådant som jag själv är ytterst kritisk mot: mer komplexitet, mer tillväxt, mer kärnkraft, mer industrijordbruk och så vidare. Eller som Cornucopia sammanfattar Lynas budskap i en kommentar:

Full fart framåt. Inget tal om omställning, utan tvärt om en högre växel. Allt gammalt, lokalt eller giftfritt är dåligt, allt nytt och artificiellt är bra! Speciellt kärnkraft och helst artificiellt laboratorieskapat liv, inget GMO-trams, utan riktigt hard-core artificiella arter.

Ändå vill jag ge Mark Lynas kredd, för att han faktiskt vågar driva idén om ekomodernisering fullt ut. Vill vi behålla ett samhälle där 80 procent eller mer bor i städer, där alla kan ha sin egen bil, flyga på semester, konsumera billiga varor från resten av världen, få sin lön höjd varje år och så vidare? Då är det Mark Lynas utopi/dystopi som gäller. Det går inte att få någon lightversion i form av en trevlig ekotopi. Det är massiv teknofiering av samhället som väntar, inte sällan med hittills ännu oupptäckt eller oprövad teknik. Det är en biosfär som i många delar kontrolleras av storföretagen och där det mesta av maten vi äter är genmodifierad och odlad med kemikalier och konstgödsel. Dessutom måste vi ägna oss åt en hel del storskaliga kemiexperimient med atmosfären. För att inte tala om alla tusentals nya kärnkraftverk...

Den 14–16 mars kommer Mark Lynas till Sverige. Det kommer nog att bli spännande möten. Framför allt är jag nyfiken på vilka som kommer att sluta upp bakom honom och om han kan provocera fram en debatt där fler tvingas välja sida: ekomodernisering eller ekologisk omställning på djupet. Jag tror det skulle vara nyttigt för vår svenska klimatdebatt där alltför många tror sig kunna plocka de trevligaste bitarna ur två helt oförenliga visioner.