Efter nästan tio års kamp för att få frågan om skattelättnad för andelsägd förnybar elproduktion prövad, kom i veckan äntligen beskedet. Nu snabbutreder regeringen möjligheterna att ge rättvisa villkor även för de som bor i lägenhet att delta i energiomställningen. Men det är bråttom.
Bakgrunden är den gräsrotsrörelse som inleddes i början av 2000-talet då möjligheten öppnades för vanliga elkonsumenter att genom vindkraftskooperativ själva investera i förnybar energi för att täcka sin egen elförbrukning. Rörelsen växte under ett par år, inte minst mot bakgrund av en vilja att själv kunna delta i omställningen mot ett hållbart samhälle. Rörelsen fick ett tvärt slut i och med att Skatteverket gjorde en nytolkning av lagen och ansåg att kooperativen skulle uttagsbeskattas. Deras syn tog vare sig hänsyn till bakomliggande investeringar eller miljöaspekter.
Såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet gick till val 2014 med ett löfte om att införa skattereduktion för andelsägd förnybar el. Trots det har utredningen varit kantad av omstarter och flera års förseningar. Nu står vi snart inför en ny valrörelse. Tidsaspekten är viktig av flera skäl.
För det första är klimatutmaningen akut och åtgärder för att både hindra och lindra dess konsekvenser brådskar. Sedan hösten 2015 har varje efterföljande månad slagit nya värmerekord. Att ställa om energisystemet är helt avgörande, men starten för en svensk medborgardriven ”Energiwende” har varit trög. Med regelförenklingar och rekordstora stöd för framförallt solenergi, finns all anledning att vara optimistisk om att antalet prosumenter nu kommer att växa. Men för att det ska bli ett tillräckligt tryck i omställningen, behöver möjligheten att delta i den också erbjudas medborgare utan egna tak eller tomter för elproduktion. En sådan möjlighet ger andelsägande i förnybar energi. Det är inte rimligt att boendeformen sätter begränsningar för svenskarnas klimatengagemang.
För det andra kan främjande av andelsägd förnybar energi bli en livräddare för de tidiga, ofta mindre, investerare som i dag är hårt pressade av det låga elcertifikatpriset. Skattereduktionen kan skapa en ekonomiskt driven efterfrågan på andelar, vilket innebär att exempelvis lantbrukaren som investerat i ett vindkraftverk på gården kan sälja hela eller halva sitt vindkraftverk till en lokal andelsförening och på detta sätt få in kapital och rädda anläggningen. Mångfalden av aktörer och investerare har haft stor betydelse för den snabba utbyggnaden av förnybart i Sverige, och är fortsatt helt avgörande för acceptansen för fortsatt energiomställning. I början av 2009 var omkring tio procent av vindkraften i Sverige andelsägd, men i dag är det bara cirka 1,5 procent.
Prognosen för att nå i mål med skattereduktionen är god, eftersom det finns ett brett politiskt stöd för förslaget i riksdagen. Utöver regeringen har även Vänsterpartiet och Centerpartiet uttryckt sitt stöd, vilket ger en klar riksdagsmajoritet. Vi ser fram emot den andra andningen i Sveriges energiomställning, där även den majoritet som inte har en egen villa med ett stort tak eller blåsig tomt, får möjlighet att aktivt bidra på samma villkor som villaägarna.
Linda Burenius Magnusson, styrelseordförande, 100% förnybart
_______________
_______________
Lasse L • 13 september 2017 kl. 16:45
Om man som privatperson vill göra saker för miljön får man inget tillbaka eller t.o.m. blir straffad. Ta nätavgiften för elenergi, där blir man straffad när man får ner elförbrukningen. Nu får jag betala runt 1 kr/kWh i avgift sammanlagt fast+rörlig kostnad. Vill man leva mer miljövänligt med mindre sopor eller mindre avloppsvatten får man inget tillbaka. Man får betala samma avgift ändå. Man blir helt enkelt inte populär när man gör något själv som är bra för miljön. Om man har lite kunskaper och vet vad man håller på med så får man inga sopor. Om man sorterar så får man resurser som kan återanvändas, t.ex. glas, metaller, plast, papper organiskt avfall som blir kompost. Helt plötsligt blev det inga sopor längre, men det förutsätter att man kan och vet lite. Samma sak med avlopp och dagvatten som man kan separeras och bli till nyttigheter. Listan tar inte slut där. Om vi inte konsumerar som galningar så blir det ingen tillväxt då blir politikerna livrädda och gör allt för att för att få igång konsumtionen. Varför inte förändra samhället så vi kommer ifrån hjulet så att vi kan göra annat? Nu var jag tvungen att hejda mig innan det blir en bok./Lasse L