I torsdags hölls en interpellationsdebatt i riksdagen som handlade om EU:s klimatarbete.

Jens Holm, riksdagsledamot och klimatpolitisk talesperson för Vänsterpartiet, hade kallat till debatt för att fråga Isabella Lövin (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, om regeringen kommer verka för att EU:s övergripande ambitionsnivå ska höjas.

Det var i oktober 2014 som EU:s stats- och regeringschefer beslutade att EU-länderna sammantaget ska minska växthusgasutsläppen med 40 procent till år 2030, jämfört med 1990 års nivåer.

Ett drygt år senare enades världens länder i Paris om att hålla den globala medeltemperaturökningen så långt under två grader som möjligt, med sikte på 1,5 grader.

Många, bland annat Jens Holm, har påpekat att detta borde innebära att EU-länderna nu måste sätta ett betydligt tuffare klimatmål till år 2030.

Klimatminister Isabella Lövin var i riksdagsdebatten inne på samma linje. Hon sa bland annat.

– Jag håller med Jens Holm om att EU:s ambitioner till 2030 inte räcker för att EU ska ta sitt ansvar för att nå Parisavtalets mål. Ambitionsnivån behöver höjas. Naturvårdsverket har tidigare gjort bedömningen att EU:s ansvar och förmåga skulle motsvara en utsläppsminskning med mellan 50 och 55 procent till 2030. Det baserades på de globala ambitioner som rådde före skärpningen av de globala målsättningarna i Paris.

Isabella Lövin gjorde i debatten också klart att regeringen engagerar sig för att öka EU:s ambition. Men enligt det svenska statsrådet är vägen framåt komplicerad:

– Tyvärr är möjligheterna att fatta beslut om ändrade målsättningar för närvarande små eller obefintliga. Ett beslut skulle behöva tas på Europeiska rådet och i konsensus mellan alla medlemsländer. Förutsättningarna för det finns för närvarande inte. Regeringen arbetar därför för en betydligt starkare översynsklausul än den som finns i kommissionens förslag för att ha en tydlig grund för beslut om höjd ambitionsnivå i samband med de översyner som ska ske under Parisavtalet. Regeringen vill se en översyn inom EU redan i anslutning till den första översynen under Parisavtalet, som ska ske när FN:s klimatpanel kommer med en ny rapport 2018, i stället för som kommissionen föreslår först 2024.

Jens Holm förklarade i debatten att han såg det som positivt att Isabella Lövin och regeringen vill se skärpta åtaganden för EU. Men han påpekade att Sverige kan göra mer på området:

– Jag förstår att det är svårt att på EU-nivå lyfta frågan om att höja ambitionsnivån när det finns en del stater som vill sänka den eller kanske ta bort alla dessa åtaganden helt och hållet. Det måste dock finnas ett land eller helst ett antal länder, en kritisk massa, som hela tiden påminner om att vi måste göra mer. Det är det jag vill höra. Jag vill inte att klimatministern ska lägga sig innan matchen ens har börjat, utan jag vill hela tiden – i den svenska positionen, i EU-nämnden, i debattartiklar, när ministern åker ned till Bryssel – höra att vi måste höja ambitionsnivåerna. Vi måste ta ansvar för våra historiska utsläpp. Fastna inte i det taktiska spelet! Då tror jag att man förlorar redan innan man har börjat.