Det globala matsvinnet är världens tredje största utsläppare av växthusgaser efter Kina och USA, och den mat som globalt förfars och slängs skulle kunna föda tre miljarder människor.

Så inleds rapporten Fler gör mer – handlingsplan för minskat matsvinn 2030 (pdf), som överlämnades till regeringen i juni förra året. Bakom rapporten står Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket.

En av rekommendationerna som ges i rapporten är att Sverige borde införa ett specifikt nationellt och kvantitativt mål för minskat matsvinn, bland annat av följande anledningar:

Under arbetet med handlingsplanen har de svenska branschaktörerna understrukit att en grundläggande förutsättning för dem att komma vidare i arbetet med att minska matsvinnet är att ett nationellt mål fastställs.

Idag finns inga bindande krav på uppföljning. Det finns inte heller något utpekat ansvar för att ta fram nationella matsvinnsdata, uppföljningsmetoder, avgränsningar och definitioner. Data av god kvalitet är ett avgörande verktyg för att prioritera vilka insatser som är viktigast att göra och för att kunna utvärdera om genomförda insatser har haft effekt.

Inom Agenda 2030, det vill säga FN:s globala mål för hållbar utveckling som antogs 2015, finns delmål 12.3, som handlar om att ”till 2030 halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd”.

Detta är alltså en generell målbild för vad hela världen ska uppnå till år 2030. I agendans deklaration slås samtidigt fast att alla länder utifrån detta kan fastställa sina egna nationella mål, anpassade till nationella förutsättningar.

Sverige är nu alltså på gång med att ta fram ett eget nationellt mål, vilket i veckan stod klart när Naturvårdsverket presenterade sin senaste utvärdering av miljömålen, och där skrev:

Under 2019 avser Naturvårdsverket att på eget initiativ redovisa förslag till ett nytt etappmål om minskade mängder matavfall.

Matavfall inkluderar både det oundvikliga matavfallet och det onödiga matavfallet, där det senare är det som brukar kallas för matsvinn. I rapporten där miljömålen utvärderas beskrivs vad problemet med detta avfall är:

Mängden matavfall i Sverige är runt en miljon ton per år. Det innebär en onödig klimatpåverkan och spridning av bekämpningsmedel i produktionsledet eftersom den mat som slängs inte hade behövt produceras. En minskning av matavfallet med 20 procent beräknas ge minskade utsläpp av cirka 0,6 miljoner ton klimatgaser per år. Att minska matavfallet är därför ett viktigt led i att minska utsläppen av växthusgaser från kött- och annan livsmedelskonsumtion. Det finns en stor potential att minska matavfallet, i hela kedjan från jorden till matbordet.

Anita Lundström på Naturvårdsverkets samhällsavdelning, hållbarhetsenheten, skriver i ett mejl till Effekt att nu väntar en hel del arbete för att få fram ett förslag som regeringen sedan ska kunna gå vidare med:

Arbetet kommer pågå under 2019. Det är ett relativt omfattande arbete som behövs, så huruvida det kan bli helt klart under 2019 påverkas av när starten sker och att nödvändiga underlag kan upphandlas och levereras i god tid så att det kan analyseras så att ett etappmål kan föreslås. Samverkan och förankring med olika intressenter är också en förutsättning för att ett mål ska kunna föreslås till regeringen.