Att vara student har för många blivit en livsstil. En slags oändlig simtur i kunskapens hav mellan öar av snabbmatsmakaroner och groteska berg av studentlitteratur.

Vi råkar inte bara leva i ett land där vi får betalt av staten för att studera, utan vi lever även i en tid då ramen för vad en utbildning är och kan vara verkar ligga så långt bort i horisonten att allt är möjligt.

Så länge målen kan formuleras tydligt i en kursplan med punkter och textindrag på rätt plats verkar det som att det inte finns något hinder för att du ska kunna ta en examen i Kaktusskötsel eller Vogonsk poesi.

Det är ett gigantiskt steg gällande jämställdhet och innovation om vi blickar tillbaka på den kliniska utbildningen under medeltiden då riddare skulle kunna dansa korrekt på hovet och präster rabbla flytande latin. Något universitet fanns inte i Sverige förrän 1477, då Uppsala universitet grundades. Platon var då inspirationskällan, och antikens Rom 300 år f.Kr. där utbildningen utgjordes av huvudämnena räknekonst, geometri, astronomi och akustik. Enligt boken ”Västerlandets visdom” av Bertrand Russel var syftet framför allt att träna de praktiska färdigheterna och att eleverna skulle förstå sambanden i naturen.

”Förstå sambanden i naturen”

Där är den. Kolla. Utbildningens renässans!

För att hylla att Platons utbildningsfilosofi får möta studentens snabbmakaroner och att det kanske finns hopp ändå, så vill jag anta mig den omöjliga utmaningen att handplocka fyra representativa utbildningar av de 71 som dyker upp när man söker på ”hållbarhet” på antagning.nu. Min illa undangömda subjektivitet skiner igenom när du finner Måltidsekologiprogrammet som jag själv studerar för tillfället i slutet på listan. Men jag måste medge, att de utbildningar som folkhögskolorna erbjuder inom självhushåll och omställning får det att klia mest i fingrarna.

Alla exempel nedan kräver endast grundbehörighet. Vissa fristående kurser är öppna för sen anmälan och den sista ansökningsdagen är den 17 oktober. Om impulsstudier inte råkar ringa fint i dina öron så kan du alltid söka till våren.

Det är väl ingen brådska med att rädda världen heller?

”Näringslära och matvanor ur ett folkhälso- och hållbarhetsperspektiv”

VT 2017, Kvartsfart, 7,5 hp

Lärosäte: Högskolan i Gävle, Distans

Innehåll: Kursen ger en grundläggande kunskap om kroppens behov av mat och  faktorer som påverkar matvanor. Aktuella näringsrekommendationer för olika grupper med avseende på folkhälsa och hållbar livsmedelskonsumtion. Olika livsmedelsmärkningar (KRAV, ekologiskt, närings-och hälsopåståenden, innehållsförteckningar etc.) Trender avseende matvanor, kosttillskott i relation till hälsa och miljö.

”Global hållbarhet – Aktörer och strategier för förändring”

VT 2017, Kvartsfart, 7,5 hp

Lärosäte: Uppsala universitet

Innehåll: Kursen ger en bred orientering i den komplexa hållbarhetsproblematiken och belyser olika ansatser att sträva efter förändring. I en mångvetenskaplig föreläsningsserie med inbjudna gästföreläsare diskuteras dagens allvarligaste miljö-, utvecklings- och hållbarhetsproblem, samt olika aktörers strategier och handlingsutrymme för att lösa dessa problem. I seminarieform diskuteras och utarbetas konkreta strategier för samhällsförändring, på strukturell/samhällelig nivå likväl som ur ett individperspektiv.

”Kulturgeografi – Mobilitet, tillgänglighet och hållbarhet”

VT 2017,  Helfart, 7,5 hp

Lärosäte: Mittuniversitet, Öresund

Innehåll: Kursen problematiserar mobiliteten ur ett socialt, ekonomiskt, politiskt och ekologiskt perspektiv. Vad gör samhället med sina kommunikationer och tvärtom – vad gör kommunikationerna med samhället? Vilka är mobila och vilka är mindre mobila? Vilken betydelse har tillgången till goda kommunikationer för företags och regioners utveckling? Kan vi förena ökad mobilitet med ekologisk hållbarhet?
Exempel på teman som diskuteras och analyseras är internationell turism och migration, nätverksekonomins framväxt och den internationella handeln, ojämn geografisk utveckling vad gäller infrastruktur, transporter och kommunikationer, samt mobilitetens politik på överstatlig, statlig samt lokal/regional nivå.

”Måltidsekologiprogrammet”

HT 2017, Helfart, 180 hp

Lärosäte: Örebro universitet

Utbildningen ger en helhetsbild av mat och måltid ur ett kvalitetsmässigt och ekologiskt hållbart perspektiv. Den första delen av programmet är förlagd till Campus Örebro där fokus är på naturvetenskap med studier inom livsmedelsproduktion och produktkvalitet. I studierna ingår också ekologi, miljö och hållbar utveckling, toxikologi och mikrobiologi. Den andra delen fokuserar på måltiden och är förlagd till Campus Grythyttan där måltidens olika aspekter studeras. Studierna behandlar bland annat sinnesupplevelser av livsmedel och måltider, livsmedelshygien, tillagningsmetoder, värdskap samt planering och bedömning av måltider.

Mora Folkhögskola, Eskilstuna Folkhögskola och flera folkhögskolor i Sverige erbjuder profilutbildningar inom både Självhushåll, Omställning och Ekobruk. Praktiskt utbildning med lösare tyglar, ett alternativ om den akademiska värden känns allt för trång och pretentiös.