Häromveckan överlämnade Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger en fördjupad utvärdering av de nationella miljömålen till klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) och finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP). Effekt fick en kort pratstund med Björn Risinger.

Statsminister Stefan Löfven sa i regeringsförklaringen att ”miljömålen ska nås”, med betong på ska. Hur ligger vi egentligen till med miljömålsarbetet i Sverige i dag?

– Det blir tufft att hinna med allt som kan behövas till år 2020. Men den övergripande bilden är att det görs väldigt mycket för att vi ska komma i rätt riktning. Och nu ser vi att regeringen också satsar stora resurser för att vi ska ta kliv framåt, både på klimatområdet, naturskyddet och mycket annat.

bjorn-risinger2

Foto: Naturvårdsverket

Den fördjupade utvärderingen från Naturvårdsverket är den fjärde i sitt slag sedan riksdagen beslutade om miljömålssystemet 1999. I rapporten (pdf) lyfts 33 förslag fram.

– Vi föreslår hur regeringen kan vässa ytterligare ett antal verktyg som vi menar behövs för att målen ska kunna nås, säger Björn Risinger till Effekt.

Till exempel handlar Naturvårdsverkets förslag om att regeringen bör utveckla skattesystemet så att det främjar en samhällsomställning mot en cirkulär ekonomi, och att regeringen bör införa effektiva styrmedel för att minska flygets klimatpåverkan.

I rapporten läggs stort fokus på just konsumtionsfrågor, och i en tillhörande underlagsrapport, Omställning till hållbara konsumtionsmönster (pdf), konstaterar Naturvårdsverket att både konsumtionsmönster och den underliggande produktionen av varor och tjänster måste förändras om miljömålen ska kunna nås. Myndigheten skriver också:

Det finns tendenser till attitydförändringar till vad och hur vi konsumerar. Inom den totala konsumtionen kan förändringar av vad konsumenter spenderar pengar på, ske. Här finns en möjlighet att samma volym av konsumtion kan förskjutas mot en konsumtion som ger mindre miljöpåverkan per spenderad krona, till exempel mot en större andel tjänster. För att nå en radikal omställning, vilket exempelvis målet om begränsad klimatpåverkan kräver, behöver flera politikområden och aktörer involveras, inte minst utbildnings- närings-, finans och skattepolitiken.

Per Bolund säger till Effekt att han som konsumentminister förstås är glad att Naturvårdsverket tittat så mycket på just konsumenternas roll i miljöarbetet. Det finns enligt honom ett väldigt stort engagemang i samhället där många vill göra aktiva val för att göra skillnad och påverka.

Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet

Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet

– Samtidigt ger många uttryck för att de behöver ha tillgång till bättre information, till exempel tydligare märkningar. Och det är någonting vi arbetar med från regeringens sida, att ge konsumenterna verktyg för att kunna vara aktiva konsumenter och göra välinformerade val, säger Per Bolund till Effekt.

Han menar att Naturvårdsverkets förslag är intressanta, och nämner särskilt förslaget om att utveckla skattesystemet så att det främjar en samhällsomställning mot en cirkulär ekonomi. Han lyfter även fram myndighetens förslag om att utreda en ny differentiering av momssatser i syfte att bidra till en mer hållbar konsumtion.

– Att analysera vilka olika möjligheter som finns att ge tydliga ekonomiska knuffar i rätt riktning tycker jag är en väldigt intressant frågeställning.

Enligt Per Bolund är regeringens plan att man ska ta fram en strategi för hållbar konsumtion. Den kommer att presenteras i sin helhet i samband med budgetpropositionen nästa år.