Ända sedan Greenpeace startades 1971, då man protesterade mot amerikanska kärnvapenprovsprängningar, har organisationen använt sig av professionella fotografer. Kan du beskriva varför bilder är så viktiga i ert arbete?

– Vi använder bilder både för att dokumentera och för att beröra och ge en känslomässig förståelse av de budskap vi vill förmedla. Det handlar om att lyfta fram hur vacker och sårbar planeten är, men också visa det som hotar att förstöra den. När vi gör aktioner handlar det också mycket om fotodokumentation. Ju bättre och mer berättande foto vi får av en aktion desto större spridning i olika kommunikationskanaler.

FOTO: DANIEL BELTRÁ

Precis som ni jobbar med direkta aktioner har ni också något ni kallar för bearing witness, om att bära vittnesbörd. Vad menas med det?

– Med våra bilder sätter vi då strålkastarljuset på ett strukturellt problem eller en orättvisa, precis som vi gör med våra aktioner. Genom att göra det ställer vi betraktaren inför ett moraliskt val. Man kan säga att bilderna blir en fråga till samhället: Nu när vi vet det här, kan vi låta det fortgå? Som global organisation har vi dokumenterat miljöbrott över hela världen. Allt från oljeutsläpp i Ryssland till regnskogsskövling i Amazonas och tjuvfiske i afrikanska vatten.

FOTO: ALEX HOFFORD

FOTO: ALEX HOFFORD

När det kommer till bilder som visar människans negativa påverkan på miljön, ser du en risk i att det skapar en förlamande känsla hos den som tittar snarare än engagemang?

– Ja, en sådan risk finns om man inte samtidigt skapar förutsättningar och sammanhang för människor att påverka. Det gör vi till exempel genom namnupprop eller genom att samla in pengar till projekt som syftar till att direkt förändra situationen. Ett bra exempel på hur vårt arbete kan se ut är när vi placerade stora stenar på havsbotten utanför Hallands kust så att det blev omöjligt att bottentråla i de skyddade områdena där. Det kunde vi göra för att människor valde att stötta kampanjen, både med pengar och genom att skriva under ett upprop till ministern. För att skapa det engagemanget var foto viktigt, eftersom många inte visste hur vackra våra hav är under vattenytan, eller hur det ser ut när en trål har fått dra fram.

_____

Artikeln är publicerad i senaste numret av klimatmagasinet Effekt, som har tema foto.

Läs också intervjun med fotografen Staffan Widstrand: ”Fokus på det känslomässigt positiva”