Stockholm jublar över att ha utsetts till Europas miljöhuvudstad. Obelisken vid Sergels torg har glimrat grön, politiker slår sig hjärtligt för bröstet och läser man stadens egna broschyrer framstår det som obegripligt att vi inte redan har fått alla priser som existerar.
Stockholm är på många sätt en alldeles fantastisk plats, med mycket närmare till naturen än många andra storstäder. Men att påstå att vi som bor här skulle leva på ett sätt som bör exporteras är ingenting annat än gravt vilseledande.
I informationen om miljöhuvudstadsåret stoltseras med att en stockholmare släpper ut 3,4 ton per person och år. Snittet för hela Sverige är runt 6 ton. Är vi då verkligen så fantastiskt mycket klimatvänligare än resten av landets befolkning?
Medan publiken flockas kring miljöborgarrådet Ulla Hamilton efter ett seminarium om just miljöhuvudstadsåret frågar jag hennes kollega om siffrorna.
Vi räknar det som släpps ut inom kommunens gränser – och 100 meter upp i luften, säger han. Men inte konsumtionen, förstås.
Så eftersom Stockholm inte har några tunga industrier, vår konsumtion av sådant som tillverkas utanför kommunen inte räknas och bara start och landning från invånarnas flygresor anses ha med kommunen att göra så får vi alldeles fantastiskt låga siffror.
Annat är det för invånarna i Oxelösund, konstaterar han och hänvisar till tidningen Dagens Samhälles rankning av landets kommuner. De har nämligen en massa tunga industrier inom kommungränsen, så de hamnade på 139 ton per person.
Trist för dem.
Stadslivet framställs ofta som klimatvänligare än att bo i glesbygd. Men allt beror som vanligt på vad man räknar. Stockholmare gör dubbelt så många fritidsresor som medelinvånaren i resten av landet. Tjänsteresorna är tre gånger vanligare. Och väldigt lite av det vi konsumerar produceras här.
Men ett enkelt tips till de stackars Oxelösundsbor som känner sig utpekade som klimatbovar: Flytta några mil västerut till Norrköping. Voilá, plötsligt har ni koldioxidbantat med över 134 ton, till 4 ton per person och år!
Med Stockholmslogiken får ni kanske till och med pris. Klimatsmartast i år.
Jonas • 26 februari 2010 kl. 16:31
Och samma sak gäller väl när vi räknar på hur mycket olika länder släpper ut? Länder som importerar mer än de exporterar ser bättre ut i statistiken. Och flyg mellan länder syns väl inte alls?
Sara Jeswani • 26 februari 2010 kl. 18:10
Absolut. Att en stor del av vår koldioxidtunga konsumtion produceras i Kina snyggar till våra siffror ännu mer. Räknar man in konsumtionen i våra utsläpp, vilket t ex Naturvårdsverket har gjort, hamnar varje svensks utsläpp på drygt 10 ton.
Theodor Adolfsson • 28 februari 2010 kl. 22:22
Begreppet stad är inte så tydligt som det ofta framställs. Dagens städer är endast i liten grad gator och gående men i huvudsak öar av bebyggelse som binds samman med bilvägar. Jag skulle snarare vilja ställa denna utspridda bebyggelse centrerad kring bilismen mot den täta staden centrerad kring gång-, cykel, och kollektivtrafik. Det är en mer relevant jämförelse eftersom den glesa bilstaden till skillnad från landsbygden inte behövs för ett fungerande samhälle.
Sen stämmer det säkert att stadsbors klimatpåverkan inte är lägre än andras. Det är väl det vanliga felslutet att se en utsläppsminskning på ett område som en minskning av de totala utsläppen. Därmed inte sagt att det är meningslöst att jämföra olika boendemönster (eller produkter i stort). Det kan fortfarande ge information om vilka boendeformer som är de mest hållbara och som därför bör vara en del av visionen för framtiden.
Jonas Paulsson • 10 mars 2010 kl. 23:57
Undrar hur politikerna i Oxelösund räknar?!