Skuldfällan slår igen

Ordet "skuld" har länge varit ett begrepp som tråkat ut mig: A har lånat något av B och A har därför en skuld till B. Och?

I vår växande ekonomi har skuld varit ett mindre problem som har drabbat en minoritet. Först nu när vi börjar nå peak everything och växtkraften i ekonomin avtar blir den mörka baksidan av skuldrelationen tydligare.

Som en skänk från ovan kommer därför David Graebers bok Debt – the first 5 000 years. Genom att berätta skuldens historia klär Graeber av detta begrepp och blottar dess kärna. Denna kärna skulle kunna sammanfattas som att skuld är lika med våld. Graeber skriver:

The very fact that we don't know what debt is, the very flexibility of the concept, is the basis of its power. If history shows anything, it is that there's nog better way to justify relations founded on violence, to make such relations seem moral, than by reframing them in the language of debt.

Det är detta mafiosos vet. Att någon har en skuld innebär – så länge styrkeförhållandena inte ändras radikalt – att den skuldsatte är ägd och därmed kan behandlas därefter.

Eller för att citera Göran Persson, "den som är satt i skuld är icke fri". Vilket är en svårsmält insikt i en tid när skuldnivåerna har slagit alla tidigare rekord.

En försmak av vad som händer när skulden inte kan betalas ges i Grekland just nu. Bankerna skickar sina indrivare i form av EU, ECB och IMF. De är en så sofistikerad form av maffia att de inte skjuter knäskålarna av det grekiska folket. I stället ser de till att strypa de sista slantarna ur landet, eller som vissa uttrycker det "death by a thousand cuts".

Der Spiegel har publicerat ett reportage om det nyfattiga Grekland där numer även folk från medelklassen söker sig till soppkök och härbärgen.

Until last year, Zacharatos worked as an interior designer, earning up to €4,000 ($5,300) in a good month. "All of the sudden, boom, the crisis was here and 90 percent of the commissions were gone," he says. Zacharatos and two others sleep in a room above the Klimaka offices. The bunkbeds and veneer cabinet are reminiscent of a youth hostel.

På lite mer än ett år har antalet självmord i Grekland dubblerats. Orsak: skuldkrisen.

Vi befinner oss nu, menar Graeber, i den skuldfälla som människor i alla tider har fruktat, men med en stor skillnad: i tidigare civilisationer fanns institutioner som skyddade låntagarna. Med jämna mellanrum skrevs skulderna av. Eller så gjordes skuldslaveriet olagligt. I dag har vi ett läge där institutionerna skyddar långivarna, skriver Dagens Nyheters Sverker Lenas i sin recension av Debt. Och det som är avgörande är att Grekland på intet sätt är unikt.

Från centraleuropeiskt håll beskrivs det skuldkrisande Grekland som ett av de ruttna äggen i korgen, som i likhet med Portugal, Irland, Italien och Spanien skulle vara dåliga på att räkna, jobba och betala skatt. Det är ett bedrägligt perspektiv. Grekland må ha varit slarvigt men är egentligen bara det första landet att ta smällen för en skuldsättning som nu eskalerar överallt. Sverige har en låg statsskuld men en skenande privat skuldsättning.

Detta faktum börjar nu allt mer att uppmärksammas, även utanför bloggosfären. Igår meddelade rentav EU-kommissionen att man är oroad för en svensk bolånebubbla. Man skriver att oron ligger i "den ökade skuldsättning bland svenska hushåll, som ligger på höga nivåer trots den senaste tidens allt långsammare kredittillväxt. Detta hänger samman med utvecklingen på bostadsmarknaden, där priserna stigit dramatiskt under de senaste 15 åren och först nyligen börjat att stabiliseras."

Bloggrannen Cornucopia – som har den just nu mest initierade analysen av skuldkrisen i Sverige – uppmärksammar att allt fler ekonomer och bedömare ansluter sig till uppfattningen om en nära förestående nedgång för bostadspriserna. Han tipsar också om ett seminarium arrangerat av Miljöpartiet som handlar om skuldkrisen. Ljudet är kasst, men innehållet intressant. Miljöpartiets ekonomiskt talesperson Per Bolund ger en bra sammanfattning av läget och släpper sedan ordet till en panel där bland annat Bengt Hansson (Bostadskreditnämnden), Lena Bäcker (Kronofogdemyndigheten) och Sandra Scocco (Global Utmaning) säger särskilt intressanta saker (10.35 in i videon). Det påminner i ganska mycket om det som Nicole Foss har uttryckt i Effekt tidigare:

Den senare delen av tillväxtsamhället har som sagt skapat en kultur där skuldsättning kommit att betraktas som något oproblematiskt. Som något som alla gör och som inte får några konsekvenser. Som de sydeuropeiska länderna visar kan denna kultur förändras på väldigt kort tid. Bakom de generösa banklånens mask grinar en femtusenårig historia av skuldrelaterat våld.

Kommentarer

Skrivet av Jan Carlson den 15 feb 2012 - 12:00.

Grekland har aldrig haft någon produktion motsvarande deras konsumtion. Nämn någon exportprodukt förutom vin, olivolja och Metaxas! Däremot har Grekland haft den största andelen försvarutgifter av EUs medlemsstater och en överdimensionerad statsapparat delvis rekryterad utifrån partitillhörighet.
De europeiska banker som alltför frikostigt lånat ut pengar till den grekiska staten förväntas nu skriva ned sina fordringar med 100 miljarder euro. Frivilligt. Så helt oskadda blir långivarna inte även om Grekland skulle få nya lån.

Skrivet av Ture den 15 feb 2012 - 14:30.

Exportprodukt i så måtto att det är något som drar in utländsk valuta har de haft och det är turismen. Och Turismen var väsentligt större när de hade sin gamla valuta Drachmer jämfört med nu med Euro.

Skrivet av Magnus Gustavsson den 15 feb 2012 - 12:06.

Intressant artikel. Detta är anledningen att jag ogärna sätter mig i skuld. Jag hyr hellre min bostad än tar ett stort lån för en bostadsrätt. Dessvärre uppmanar regeringen till att vi bör skuldsätta oss. Det är t.ex otroligt svårt att här i Sthlm få tag i en lägenhet om man inte är villig att skuldsätta sig. Ändå pratar man från regeringens håll om "valfrihet", men det är bara en valfrihet om man väljer som de vill.

Skrivet av Classier Corn den 15 feb 2012 - 19:58.

Tack för ytterligare en mycket välskriven artikel.
När jag läser olika inlägg i debatten om skuldkrisen kan jag inte låta bli att tänka på den förre statsministern Göran Perssons bevingade ord "Den som är satt i skuld är icke fri".
Hur man vänder och vrider på detta med lån som finansieringskälla - så kommer man hela tiden att falla tillbaka på att det ytterst är ett tungt åtagande över tiden!

Skrivet av Bengt O. den 17 feb 2012 - 15:02.

"ett tungt åtagande över tiden". För dig ja (om du tog i för mycket). Om du lånade av din granne eller någon annan inom landet påverkas Sveriges ekonomi ytterst marginellt (och kanske t.o.m. till det bättre om t.ex. grannen brukar köpa mera importvaror än vad du gör).

Skrivet av Perre den 19 feb 2012 - 10:38.

"Ordet "skuld" har länge varit ett begrepp som tråkat ut mig: A har lånat något av B och B har därför en skuld till A. Och?"
Tyckte detsamma, men det hela blev mycket mer spännande när man fick höra att bankerna inte lånar ut pengar de har, utan skapar "pengarna"(krediter) ur tomma intet när man tar ett lån.
Bankirerna är alltså verklighetens pojkar med guldbyxor.
Klart vi får en explosion av penningmängden när vi gett några individer i samhället den gåvan.
Behövs faktiskt inget stopp i tillväxten, även om det hjälper till stjälpa, för att skuldspelet skall krascha. Skulderna tillsammans med räntan stiger ju exponentiellt, dvs som en raket mot himlen

Skrivet av Stan den 22 feb 2012 - 19:12.

Ett par tips om det som Perre tar upp, det här är nog det viktigaste man kan sätta sig in i, än viktigare än klimatfrågan.
http://www.ekonomiskreform.se
http://www.positivemoney.org.uk

Skrivet av Jonas den 22 feb 2012 - 16:44.

Mycket intressant föredrag. Jag tycker alla i panelen kommer med kloka inlägg. Men faktum kvarstår att de alla kommer med tankar inom ramarna för nuvarande system. Jag menar att det går inte att jobba så när vi vet att detta system, vilket de också påtalar, skapar kriser på löpande band som drabbar hela samhället. Vi behöver komplettera systemet... skapa livbåtar, stöttepelare och skyddsvallar.

Det finns tre snabba lösningar för att minska skulderna i samhället och/eller ensidig kreditallokering -

1: Alternativa betalningssystem i form av marknadsbaserade kreditnätverk. Detta system förespråkas av City Of London som ett sätt att minska bördorna av skulden för marknaden. The city vill att UK satsar på detta i stor skala. Se deras rapport om lösningen: http://217.154.230.218/NR/rdonlyres/8887BA2D-4A2B-4936-A522-28F85953CF0B...

2: Inför beskattning på det oförbättrade markvärdet (Land Value Tax). Detta kommer göra spekulation på mark och bostäder olönsamt och minska bankernas kreditallokering mot denna sektor. Således skulle bostadsbubblor bekämpas effektivt, samtidigt som produktion inom realekonomin uppmuntrades. En landskatt skulle även ge goda intäkter till staten utan ytterligare skattepålagor på arbete.

3: Låt staten ge ut skuldfria pengar som investeras i välfärd och infrastruktur och minska Riksbankens kreditgivning till banksektorn i samma omfattning. Detta ger upphov till "eviga pengar" på marknaden som inte är räntebelastade. Därmed ges medel för att minska den totala skuldsättningen.

Dessa tre komponenter kommer att ge minskad total skuldsättning både för stat och privatsektor, bättre infrastruktur och välfärd i landet, mer pengar till statskassan (utan höjd inkomstskatt), bättre spridning på finansiell kreditallokering och ett bättre tillvaratagande av resurser i samhället.

Skrivet av Andres Mardones den 21 mar 2012 - 19:16.

Är Creutzer's analys med fingret i vädret?
Hon måste ha blivit ekonomijournalist samtidigt som det fanns en bra arbetsmarknad för ekonomer.

Hon skulle tom kunna intala spanjorer att bostadspriserna där kommer att stiga.

Skrivet av Andres Mardones den 21 mar 2012 - 19:41.

Det enda intressanta är om det finns nåt att leva på i framtiden. Finns det goda utsikter på jobbsida, investering i forskning och utveckling m.m ja då behöver vi inte oroa oss för bostadspriser. Men om Hans som driver en gatukök köpt en bostadsrätt för 3 miljoner och samtidigt är det fler som tänker öppna gatukök så har vi stora problem.

Regeringen subventionerar städhjälp samtidigt som ett par hundra forskare på Astra Zeneca får gå.

Sist, med låg ränta och låg inflation de närmaste åren , så är klart en krasch är bättre än pys. Pys har Japan upplevt och de har passerad bäst före datum. De kommer att pysa i många decennier framåt.

Skrivet av Thomas den 26 mar 2012 - 22:40.

Hmmm, jag undrar varför ingen upptäckt den mycket intressanta Freudianska felskrivningen: "A har lånat något av B och B har därför en skuld till A". Om A lånar något av B brukar det vara A som har en skuld till B, inte B till A. Fast Grekland har lånat stora summor av långivarna och nu förväntas långivarna efterskänka stora delar av lånen, så det kanske var medvetet?

Förresten, när jag ändå märker ord: varför tillskriva citet 'Den som är satt i skuld är icke fri' till GP? Ernst Wigforss använde det redan för 80 år sedan och GP har bara lånat det rakt av.

Senaste kommentarerna

  • jan-åke: Enligt NHC (National Hurricane Center i USA) NOAA mfl...
  • Pella: ibland är en bra historia sannare än själva sanningen...
  • Kjell Vowles: Tack för rättelsen och länken. Denna kopia har dock...
  • Jonas Hansson: Jodå, talet finns publicerat sedan tidigare. http://...
  • Gäst: Klimatrörelse? I Sverige? Finns ingen! Klimatmarschen...