Skuld

Skuldfällan slår igen

Ordet "skuld" har länge varit ett begrepp som tråkat ut mig: A har lånat något av B och A har därför en skuld till B. Och?

I vår växande ekonomi har skuld varit ett mindre problem som har drabbat en minoritet. Först nu när vi börjar nå peak everything och växtkraften i ekonomin avtar blir den mörka baksidan av skuldrelationen tydligare.

Som en skänk från ovan kommer därför David Graebers bok Debt – the first 5 000 years. Genom att berätta skuldens historia klär Graeber av detta begrepp och blottar dess kärna. Denna kärna skulle kunna sammanfattas som att skuld är lika med våld. Graeber skriver:

The very fact that we don't know what debt is, the very flexibility of the concept, is the basis of its power. If history shows anything, it is that there's nog better way to justify relations founded on violence, to make such relations seem moral, than by reframing them in the language of debt.

Det är detta mafiosos vet. Att någon har en skuld innebär – så länge styrkeförhållandena inte ändras radikalt – att den skuldsatte är ägd och därmed kan behandlas därefter.

Eller för att citera Göran Persson, "den som är satt i skuld är icke fri". Vilket är en svårsmält insikt i en tid när skuldnivåerna har slagit alla tidigare rekord.

En försmak av vad som händer när skulden inte kan betalas ges i Grekland just nu. Bankerna skickar sina indrivare i form av EU, ECB och IMF. De är en så sofistikerad form av maffia att de inte skjuter knäskålarna av det grekiska folket. I stället ser de till att strypa de sista slantarna ur landet, eller som vissa uttrycker det "death by a thousand cuts".

Der Spiegel har publicerat ett reportage om det nyfattiga Grekland där numer även folk från medelklassen söker sig till soppkök och härbärgen.

Until last year, Zacharatos worked as an interior designer, earning up to €4,000 ($5,300) in a good month. "All of the sudden, boom, the crisis was here and 90 percent of the commissions were gone," he says. Zacharatos and two others sleep in a room above the Klimaka offices. The bunkbeds and veneer cabinet are reminiscent of a youth hostel.

På lite mer än ett år har antalet självmord i Grekland dubblerats. Orsak: skuldkrisen.

Vi befinner oss nu, menar Graeber, i den skuldfälla som människor i alla tider har fruktat, men med en stor skillnad: i tidigare civilisationer fanns institutioner som skyddade låntagarna. Med jämna mellanrum skrevs skulderna av. Eller så gjordes skuldslaveriet olagligt. I dag har vi ett läge där institutionerna skyddar långivarna, skriver Dagens Nyheters Sverker Lenas i sin recension av Debt. Och det som är avgörande är att Grekland på intet sätt är unikt.

Från centraleuropeiskt håll beskrivs det skuldkrisande Grekland som ett av de ruttna äggen i korgen, som i likhet med Portugal, Irland, Italien och Spanien skulle vara dåliga på att räkna, jobba och betala skatt. Det är ett bedrägligt perspektiv. Grekland må ha varit slarvigt men är egentligen bara det första landet att ta smällen för en skuldsättning som nu eskalerar överallt. Sverige har en låg statsskuld men en skenande privat skuldsättning.

Detta faktum börjar nu allt mer att uppmärksammas, även utanför bloggosfären. Igår meddelade rentav EU-kommissionen att man är oroad för en svensk bolånebubbla. Man skriver att oron ligger i "den ökade skuldsättning bland svenska hushåll, som ligger på höga nivåer trots den senaste tidens allt långsammare kredittillväxt. Detta hänger samman med utvecklingen på bostadsmarknaden, där priserna stigit dramatiskt under de senaste 15 åren och först nyligen börjat att stabiliseras."

Bloggrannen Cornucopia – som har den just nu mest initierade analysen av skuldkrisen i Sverige – uppmärksammar att allt fler ekonomer och bedömare ansluter sig till uppfattningen om en nära förestående nedgång för bostadspriserna. Han tipsar också om ett seminarium arrangerat av Miljöpartiet som handlar om skuldkrisen. Ljudet är kasst, men innehållet intressant. Miljöpartiets ekonomiskt talesperson Per Bolund ger en bra sammanfattning av läget och släpper sedan ordet till en panel där bland annat Bengt Hansson (Bostadskreditnämnden), Lena Bäcker (Kronofogdemyndigheten) och Sandra Scocco (Global Utmaning) säger särskilt intressanta saker (10.35 in i videon). Det påminner i ganska mycket om det som Nicole Foss har uttryckt i Effekt tidigare:

Den senare delen av tillväxtsamhället har som sagt skapat en kultur där skuldsättning kommit att betraktas som något oproblematiskt. Som något som alla gör och som inte får några konsekvenser. Som de sydeuropeiska länderna visar kan denna kultur förändras på väldigt kort tid. Bakom de generösa banklånens mask grinar en femtusenårig historia av skuldrelaterat våld.

Bloggportalen

Senaste kommentarerna

  • yd7n9h50qh: décembre .Ce rapport avait été établi par un collège...
  • yd7n9h50qh: décembre .Ce rapport avait été établi par un collège...
  • GyncAmoneno: diplopod backstairs sharpens bivalvular crampons...
  • GyncAmoneno: diplopod backstairs sharpens bivalvular crampons...
  • Florsocker: De utsläpp planeten själv genererar (t.ex....