Efter perioder av sol och värme blir kontrasten stor när regnet återigen börjar att falla. Plötsligt är gatornas uteserveringar öde, parkerna tomma och stränderna ensliga. När min mp3-spelare till slut vägrar att samarbeta ens i korta perioder och jag går på jakt efter en ny, hittar jag människorna: de shoppar också.

Detaljhandeln i Sverige omsätter över 500 miljarder kronor om året, och trots ekonomisk kris ökade detaljhandeln i juni med 5, 4 procent jämfört med samma månad förra året.

Det spelar inte så stor roll hur ofta talet om att ”vi inte blir lyckliga av prylar” tjatas om och om igen. Så länge det är enkelt att konsumera fortsätter vi, vare sig det handlar om billiga mp3-spelare eller en extra brödrost till vedboden.

Någonstans här rör sig också Cambridgeforskaren Terry Barkers slutsatser. I klimat- och energidiskussionen förs ofta energieffektivisering fram som en av de viktigaste lösningarna. Men Barker har räknat på det som kallas ”the rebound effekt”, alltså hur mycket av effektiviseringen som äts upp av att det blir lättare att konsumera mer.

”The rebound effect” skär rakt igenom samhället, skriver The Guardian, och fungerar både direkt och indirekt. En direkt följd är till exempel att många människor kör mer när deras bränslesnåla bil är mycket billigare i drift. När det gäller industrin är effekten mer indirekt, men likafullt påtaglig: sjunker priset på stål kan produktionen av stål öka och med det antalet byggnadsprojekt där det behövs stål. Ser man till samhället i stort gör billigare elräkningar att konsumenter har mer pengar över att spendera på annat håll, och fler solsemestrar, GPS:er eller prylar i allmänhet har en tendens att få koldioxidutsläppen att skjuta i höjden.

Terry Barker har kommit fram till att år 2030 kan den här ”rekyleffekten” ha ätit upp hälften av de energieffektiviseringsvinster som den internationella energiorganet IEA har förutspått att världen ska kunna åstadkomma.
Energieffektivisering har nämligen alltid varit en drivande kraft bakom ekonomisk tillväxt.

Terry Barkers råd till världens politiker är att inte förlita sig på energieffektivisering för att tackla klimatförändringarna. Utan att sätta ett tak på utsläppen och ett pris på koldioxiden tjänar det inte mycket till, menar han.

Barkers forskning får stöd av IEA, som i en rapport varnar för att världens elektronikpark blir allt mer energikrävande. Inom de närmaste månaderna kommer antalet persondatorer på jorden att passera enmiljardsstrecket. Elektroniken står i dag bara för 15 procent av hushållens elkonsumtion, men det är en siffra som ökar hela tiden. Utan politiska åtgärder kommer energin som går åt till kommunikation och elektronikprylar att trefaldigas till år 2030, tror IEA, inte minst på grund av att konsumtionen i utvecklingsländer kommer att öka. Och bör den inte få göra det?

Än en gång står vi alltså där med de svåra frågorna om tillväxt och hållbarhet. Och kan konstatera att så länge vi inte gör något åt hungern efter mer prylar spelar det ingen större roll hur mycket vi har lärt våra apparater att banta.