Varje avsnitt inleds med åskvädersmuller och musik. Sen drar ett timslångt samtal igång. Det kan vara en intervju med humanekologen Emma Öhrwall som forskar om kollaborativ ekonomi eller en diskussion med Christel Cederberg om matproduktionens påverkan på klimatförändringarna. Klimatpodden har underrubriken »Den viktigaste berättelsen« och Ragnhild Larsson står som ensam producent och redaktör. På startsidan skriver hon: »Jag är oroad. Upprörd. Klimatförändringarna ställer allt på ända.«
– Jag startade ur någon slags frustration, en känsla av att jag måste göra något. Jag såg hur rosorna i trädgården fortfarande blommade i november, det var något som inte stämde, och jag tyckte att medierna skrev för lite om klimatförändringarna. Nej, nu gör jag en podd, tänkte jag, på det här sättet kan jag bidra, säger Ragnhild Larsson.
Hon har jobbat som journalist i många år och hållbarhet har varit en röd tråd oavsett om det handlar om miljöfrågor eller arbetsliv. I dag är hon specialiserad på forskningskommunikation och arbetar med digital storytelling där ljudet är en bärande del av kompositionen.
– Jag har alltid tyckt om radio, det här att man kan göra annat medan man lyssnar, och jag lyssnar själv gärna på poddar. En podd har ett bra format och får gärna vara nischad. Det är lätt att hitta en tydlig målgrupp. Min man lyssnar på en pingispodd till exempel.
I januari 2015 drog arbetet igång och det första avsnittet sändes i september. Då hade Ragnhild Larsson byggt upp en bank med intervjuer med allt från aktivister till forskare som berättade om sina visioner för ett klimatsmart samhälle. Två gånger i månaden kommer ett nytt avsnitt. I genomsnitt har varje avsnitt omkring 1 000 lyssnare.
– Min ambition är att varje avsnitt ska vara ett nyfiket samtal med människor som på olika sätt agerar för en hållbar framtid. Jag tycker om samtalet som form och tror på att lyfta fram positiva exempel, säger hon.

Även i Miljöpodden står samtalet i centrum.
– Vi lever i en tid där allt ska gå snabbt, att då kunna stänga av allt annat och lyssna till ett samtal i en timme kan vara väldigt utvecklande, säger Ahmed Al-­Qassam, som läser miljövetenskap vid Malmö högskola och är en av tre initiativtagare till Miljöpodden som startade hösten 2015.
– Jag har själv lyssnat på en del poddar genom åren och kände att det saknades en podd om klimat och miljö i Sverige och då tänkte jag, varför inte starta en?
Tillsammans med två andra miljövetarstudenter, Hanna Hesselman och Sandra Therese Rystad Hedlund inleddes projektet under en kurs på högskolan. I stället för att göra praktik på en arbetsplats valde de att starta en egen poddradio.
Det första avsnittet handlade om två cyklister från Maine i USA som skulle ta sig till klimatmötet i Paris via Kanada, Island och Norge med hjälp av båt, tåg och cykel.
– Vi haffade dem när de hade kommit fram till Malmö. Vår senaste gäst var Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores.
Med honom blev det ett samtal om framtidens transporter. Andra avsnitt har handlat om Norrland och energipolitik och vilken roll honungsbin har i samhället. Även om praktikkursen är slut fortsätter Miljöpodden med nya avsnitt och med uppemot 300 lyssnare varje gång.
– Vi vill inspirera och dela med oss av de kunskaper som finns och även bidra till opinionsbildning, säger Ahmed Al­-Qassam.
Research pågår inför nästa inspelning.
– Det bästa avsnittet är inte gjort än. Personligen brinner jag för miljöpsykologi och forskar om det som kallas värderingshandlingsklyftan. Det handlar om varför människors miljövärderingar så sällan övergår i faktiska handlingar. Det skulle vara spännande att prata om, säger Ahmed Al­-Qassam.

Ragnhild Larsson har idéer om att intervjua författare och kanske även kommunpolitiker – »men då måste jag gå hela laget runt.«
Har du någon drömgäst?
– Den nuvarande påven Franciscus vore roligt, men jag har inte kontaktat honom än.

Här kan du lyssna på poddarna:
klimatpodden.se
miljopodden.nu

Artikeln publicerades i Klimatmagasinet Effekt nr 2, 2016.