Moores lag, uppkallad efter en av Intels grundare Gordon E. Moore, handlar om att teknikutvecklingen går så pass snabbt att antalet transistorer som får plats på ett chip fördubblas vartannat år.

I förra veckan publicerades en artikel i tidskriften Science där flera framträdande forskare föreslår en variant på Moores lag för klimatet.

Bakom artikeln står bland annat Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre, och Hans Joachim Schellnhuber, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research.

En Moores lag för klimatet skulle innebära att världens utsläpp av koldioxid når sin topp senast år 2020 för att därefter halveras varje årtionde.

I en debattartikel i New York Times förklarar Johan Rockström det hela på följande sätt:

We emit about 40 gigatons of carbon dioxide a year. Assuming emissions start falling by 2020, and using the carbon law as our guide, we should halve carbon dioxide emissions to 20 gigatons by 2030. We then should reach 10 gigatons by 2040, and leave a small residual of five gigatons by 2050.

Det här innebär bland annat att kol- och oljeanvändningen i världen skulle behöva upphöra runt 2030–2035 respektive 2040–2045.

Om hela den färdplan som forskarna presenterar skulle gå i lås skulle det ge världen 75 procents chans att hålla den globala uppvärmningen under två grader – i linje med klimatavtalet från Paris 2015.

Vissa länder, inte minst de nordiska som har bland de bästa förutsättningarna i världen att ställa om, skulle dock behöva gå före och och i princip bli utsläppsfria senast till år 2040.

 

_______________

Vill du prenumerera på klimatmagasinet Effekt i ett år?
Swisha till 123 006 43 60
250 kr + namn och adress, så får du 4 nummer av papperstidningen
200 kr + mejladress, så får du 4 nummer av tidningen som pdf
Start med nummer 1/2017, som har tema: flyg

_______________