Det hålls två internationella toppmöten i veckan som kommer. Först är det G 20-mötet i Mexiko. Sedan väntar den stora FN-konferensen om hållbar utveckling i Rio de Janeiro – kallad Rio +20, eftersom det är 20 år sedan FN:s stora miljökonferens i samma stad 1992.

Gissa vilket av mötena som världens mäktigaste ledare prioriterar?

Svaret borde egentligen vara enkelt. Inför Riokonferensen har det publicerats en rad rapporter om tillståndet för biosfären. Mest omtalad är en studie som presenterades i Nature. Ett 20-tal forskare från världen över varnar för kollapser av en rad ekosystem det kommande seklet om vi inte snart slår in på en annan väg. Det handlar inte bara om att klimatförändringarna riskerar att bli oåterkalleliga, utan även om förluster av jordbruksmark, fiskbestånd och rent vatten.

Det saknas heller inte nya oroväckande rön från klimatforskningen. I norra Sibirien förvandlas tundra till skog snabbare än beräknat, vilket påverkar albedon – alltså jordens förmåga att reflektera bort solenergi. Mörk skog reflekterar kort sagt mindre än öppen mark. Andra forskare varnar för att man hittills underskattat konsekvenserna av kommande havsnivåhöjningar. Och i USA väntas skogsbränderna bli fler och mer omfattande.

Vi har just genomlevt den näst varmaste majmånaden globalt sedan mätningarna inleddes 1880 (förra rekordet uppmättes 2010). Och i Arktis sker just nu en ovanligt snabb isavsmältning – ingen kan förutspå vad som sker resten av sommaren, men risken finns att vi går mot ett nytt isminimum senare detta år.

Till råga på allt: Nya uppgifter tyder på att den kinesiska statistiken underskattar landets koldioxidutsläpp med kanske 20 procent. Världens utsläpp 2011 var redan med dagens beräkningar rekordhöga (trots 20 år av klimatförhandlingar). De kan i själva verket ha varit ännu högre.

Alarmklockorna dånar alltså ljudligare än någonsin.

Men de tycks inte höras överallt. Flera ledare kommer att saknas i Rio. Barack Obama åker inte. Ej heller Storbritanniens David Cameron, Kanadas Stephen Harper eller Tysklands Angela Merkel. De kanske inte missar så mycket. Ingen väntar sig några revolutionerande beslut i Rio. Förhandlingarna inför mötet har stått och stampat. Den rika världens ovilja att betala för investeringar i Syd är ett avgörande hinder, liksom stormaktsspelet mellan Kina och USA. Som bäst lär vi få oss presenterad en deklaration med rader av vackra ord. Sedan åker Vladimir Putin, Hu Jin Tao och de andra som trots allt deltar hem igen. Sedan vidtar business as usual.

Däremot kommer Obama & Co förstås att vara med och diskutera eurokris och frihandel på G 20-mötet i Mexiko. Deras eventuella frånvaro skulle ha emottagits med bestörtning och krigsrubriker. Tydligare kan knappast motsättningen mellan det globala ekonomiska systemet och världens ekologiska gränser illustreras. Det anses fortfarande viktigare att få fart på tillväxten än att försöka hejda förödelsen av jordens ekosystem.

Valspråket är, som alltid: Efter oss – syndafloden.

jonas.fogelqvist@effektmagasin.se