Den senaste veckan har alla vetat att rekordet snart skulle slås. Idag blev det officiellt. Sedan mätningarna inleddes på 1970-talet har det aldrig funnits så lite is i Arktis som nu.

Beskedet från USA-myndigheten NSIDC är egentligen bara ett i raden. Andra myndigheter och forskningsinstitut har redan tidigare i veckan konstaterat faktum. Men NSIDC:s mätningar brukar tillmätas störst tyngd.

Det minst sagt obehagliga är att rekordet slås redan. Om tidigare mönster följs, fortsätter avsmältningen åtminstone två-tre veckor till. Under vintern kommer naturligtvis stora delar av arktiska oceanen att frysa till igen. Men för varje gång det slås nya rekord, blir det mindre tjock flerårig is kvar. Som vi berättat om tidigare minskar isvolymen betydligt snabbare än isytan.

De forskare som följer utvecklingen i Arktis är snudd på bestörta. Inga modeller har förutspått de senaste årens massaker på sommarisen. Däremot vet man att öppet hav istället för istäcken får konsekvenser för allt ifrån fortsatt uppvärmning och tinande permafrost till havsströmmar och vindförhållanden. Vi kommer knappast att veta hur stora effekterna blir, förrän de kommer och hälsar på.

Det finns en vanlig liknelse, för att beskriva Arktis roll i klimatet.   Förr i tiden hade man kanariefåglar i gruvorna för att få förvarningar om giftiga gaser. När fåglarna tystnade förstod man att det var fara å färde. På motsvarande sätt kan det som händer i arktiska oceanen varsla om hur allvarliga klimatför’ändringarna egentligen är.

Och i  Arktis hörs inte längre kanariefågeln.