I går presenterade regeringen 2017 års ekonomiska vårproposition (pdf).

Förutom att regeringen vill stärka satsningen på Klimatklivet med ytterligare 500 miljoner kronor, något som Effekt skrev om häromveckan, så bjöd den ekonomiska vårpropositionen bland annat på en nyhet i form av en miljöbilaga (bilaga 3 i länken ovan).

Syftet med miljöbilagan, som är tänkt att komma vartannat år (vartannat år är tanken att det ska bli fokus på social hållbarhet), är att regeringen vill ge en kompletterande bild av arbetet med att nå de nationella miljömålen.

I årets miljöbilaga riktar regeringen strålkastarljuset på två speciellt utvalda områden: konsumtionsbaserade klimatutsläpp och transportsystemets inverkan på miljön.

Då det gäller de konsumtionsbaserade utsläppen, som alltså inkluderar utsläpp från svensk import och exkluderar utsläpp från svensk export, så beräknas dessa vara ungefär dubbelt så höga som de territoriella utsläppen från Sverige som land. Ungefär två tredjedelar av de konsumtionsbaserade klimatutsläppen beror på hushållens konsumtion.

Det blocköverskridande målet, som politikerna i Miljömålsberedningen föreslog förra året, är som bekant att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Men någon målsättning för de konsumtionsbaserade utsläppen finns inte.

Per Bolund (MP), finansmarknads- och konsumentminister, samt biträdande finansminister säger nu till Effekt att han dock inte utesluter ett mål om detta lite längre fram i tiden.

– Jag tror att det är en bra början att man först utformar mätmetoderna och ser till att de också håller måttet och att vi känner oss trygga med att vi har utvärderingsmöjligheter. Sen är det ett naturligt steg, tycker jag, att också sätta en målsättning.

Miljömålsberedningen förslog också ett utsläppsmål för inrikes transporter – att växthusgasutsläppen ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010 (inrikes luftfart ingår dock i EU:s utsläppshandelssystem och räknas inte med).

Här har regeringen under våren presenterat en rad olika åtgärder, så som bränslebytet för att öka användningen av biodrivmedel och bonus-malus för att öka andelen miljöanpassade fordon. Men många väntar fortfarande på den cykelstrategi som regeringen aviserat ska komma. Inte minst Cykelfrämjandet som nyligen presenterade ett eget åttapunktsprogram (pdf) med åtgärder som man menar behöver förverkligas för ökad och säker cykling för fler människor i Sverige.

Miljöminister Karolina Skog (MP) säger till Effekt att cykelstrategin fortfarande är under beredning i regeringskansliet. Hon tillägger också att det även här, precis som med de konsumtionsbaserade utsläppen, finns svårigheter med att ta fram och sätta ett nationellt mål.

– Vi har ingen nationell statistik över hur cyklingen har förändrats. Det som finns är kommuner och regioner som gör mätningar, men det är inte standardiserat, och vi kan inte bara sätta ihop dessa till en nationell bild. Skulle vi sätta ett mål om att cyklingen ska öka så har vi i dag alltså ingen baslinje att utgå från. Här finns således ett utvecklingsbehov av nationell statistik. Det finns metodproblem som är viktigt att först lösa så att vi kommer framåt.

 

_______________

Vill du prenumerera på klimatmagasinet Effekt i ett år?
Swisha till 123 006 43 60
250 kr + namn och adress, så får du 4 nummer av papperstidningen
200 kr + mejladress, så får du 4 nummer av tidningen som pdf
Start med nummer 2/2017, som når prenumeranterna i slutet av maj och som har tema: vatten

_______________