papperstidningen

Effekt 1/2014

Fältbiologerna tog till ett nytt grepp förra året för att demonstrera sin frustration över att politikerna struntar i klimathotet: vid olika manifestationer uppmanas deltagarna att genomföra ett cirka fem sekunder långt klimatskrik. Sedan skingras man, tyst och prydligt.
Det är ett sätt att visa motstånd. I det här numret visar vi flera.
Anders Hellberg har intervjuat EU-parlamentarikern Isabella Lövin, fältbiologen Alva Snis Sigtryggsson, miljöentreprenören Johan Ehrenberg, Greenpeace-aktivisten Dima Litvinov och den ekologiska jordbrukaren Martha Thernsjö, som alla på olika sätt arbetar mot rådande strukturer, och för miljön. De internationellt erkända klimatforskarna Alice Bows och James Hansen har försökt förena forskarrollen med aktivism och kommunikativt arbete – något som ibland har stött på patrull, berättar de för Isabelle Strengbom.
Att gå från ord till handling i miljöfrågan är inte alltid lätt. Annika Hallman försöker reda ut vad det är som får människor att agera mer miljövänligt och Kjell Vowles frågar sig vad som egentligen hände med klimatrörelsen efter besvikelsen över toppmötet i Köpenhamn 2009. Det finns tecken på att motståndet lever, men ibland tar det sig andra, oväntade vägar.

Ur innehållet:

Kan boskap rädda planeten? Stor intervju med Allan Savory.

Bergen som jämnas med marken: Effekt granskar kolbrytningen i USA.

Priset för vattenkraften: Ingen fick stå i vägen för utbyggnaden.

Med tummen mot tilliten: Effekt ger tips om liftning.

 

Dessutom

Banbrytare: Nytt förlag för klimatlitteratur.

Kultur: Den miljöovänliga musiken.

Klimatmat: Morötter kan inte vara en trend.

Krönika: Jonas Gren om rymdraketer och barn

Effekt 3-4/2013

De gråa asklandskapen i Cormac McCarthys roman Vägen har etsat sig fast. McCarthy målar upp en värld där ingenting lever, och där solen aldrig når ner genom de mörka molnen som täcker planeten. Ekosystemen har kollapsat, och det enda som finns kvar av civilisationen är denna asfalterade remsa.

Det är en värld där jorden inte längre kan erbjuda oss någon mat, en värld utan bördig mark. Enda chansen att minska hungern är att hitta en gömd konservburk någonstans från tiden innan apokalypsen.

Detta är som tur är fiktion, men det är många av oss som har tappat kontakten med jorden, och som mest äter inplastad mat. Samtidigt fördrivs många jordbrukare när rovdriften på naturresurser fortsätter i utvecklingens namn.

Det högindustriella jordbruket som har maximerat våra skördar håller också på att utarma våra jordar. Geologiprofessorn David Montgomery, som har skrivit boken Dirt – The Erosion of Civilizations, har kommit fram till att de senaste 40 åren har bönder tvingats överge 430 miljoner hektar odlingsbar mark – vilket motsvarar en tredjedel av den brukbara jord som finns på planeten i dag – på grund av jorderosion. Och utvecklingen fortsätter – vi förlorar 0,7 procent av vår globala jordbruksmark varje år. David Montgomery menar att detta är ett av våra största hot: »Den grundläggande förutsättningen för att upprätthålla en civilisation är att upprätthålla jorden och dess bördighet«.

I detta nummer spanar Effekt ut över land. Vi ser asfalterade jordbruksmarker i Skåne, enorma landområden i Kanada som har ödelagts i jakten på oljesand och fossil energi, och bönder i Östtyskland som konkurreras ut när storföretag köper upp marken.
Men vi ser också allt fler som vill återskapa kopplingen till jorden. Det sker i Detroit och i Spanien, i Indien och i Nya Zealand, människor som sätter spaden i marken och börjar odla. Vissa gör det för att de måste, att odla själv är det säkraste sättet att få mat när den ekonomiska krisen lämnar stora hål i plånboken. Andra gör det för att de vill vara med och skapa ett samhälle där tillväxt handlar om träd och grödor snarare än ekonomi och materiellt överflöd. Alla bidrar de till en omställning till ett fossilfritt jordbruk.
Kjell Vowles

 

Ur innehållet:

Jakten på lobbyisterna: Vilka är det som vill få oss att använda mer fossila bränslen?

Stormar i Sörmland: Vindkraften delar bygden.

Ren energi? Översvämningar hotar Kambodja

Hur gör vi med barnen? Det är deras framtid det handlar om.

 

Dessutom

Banbrytare: Ny valuta i Dalarna.

Fritid: Rogivande vandringar.

Nytt på krisfronten: De tre E:na: Energi, Ekologi och Ekonomi.

IPCC-rapporten: Effekt synar FN:s klimatpanel

Effekt nr 2/2013

Det viktigaste är inte att vinna, utan att återvinna” skriver Stena Recycling i en kampanj, och menar att ”utmaningen är att få fler att se på sitt avfall på samma sätt som vi gör: avfall är inte ett problem, utan en resurs och en möjlighet.”

2011 slängde vi 458,7 kilo hushållsavfall per person i Sverige; det blir lite mer än 1,25 kilo varje dag. För vilka är det här en resurs, vari ligger möjligheten i alla dessa sopor?

Det är bra för energiföretagen som får pengar för att elda upp avfallet, det är bra för återvinningsföretag som Stena som får betalt för att ta hand om det, det kanske till och med är bra för alla oss som har fjärrvärme i våra hem. Det är definitivt bra för vår nuvarande ekonomi, som i tillväxtens namn kräver att vi ersätter allt vi slänger med nya varor.

Men om vi tar ett steg tillbaka, och funderar på var soporna kommer ifrån, blir bilden en annan. För allting som vi producerar kräver råvaror, vilka tas från naturen utan att vi betalar för dem. Och även återvinningen kräver energi. Det är inte ett nollsummespel där en tidning kan återvinnas hur många gånger som helst. Till slut slits den ut och kräver ett nytt träd som sågas ner och transporteras, till stor del med hjälp av fossila bränslen.

I det här numret synar Effekt varför vi slänger allt mer, och var det tar vägen efter att det har kastats. För vad händer med våra verkliga resurser – och våra möjligheter att ställa om till ett hållbart samhälle – när vi ständigt blir tillsagda att det är bra att konsumera, om inte annat för att kunna slänga det vi har köpt?

 

Ur innehållet:

Grisar i Göteborg Föreningen Stadsjord tar maten till staden och ställer svåra frågor till makthavarna.

Rent men smutsigt Förnybar energi lyfts ofta fram som lösningen, men i Mexiko betalar lokalbefolkningar ett högt pris.

Filosofin ger vägledning Tankeexperiment kan hjälpa oss att se världen på ett nytt sätt.

Burma i förändring När diktaturen faller hoppas alla på en snabb utveckling. Frågan är om det går att kombinera det med hållbarhet?

 

Dessutom

Banbrytare Höns bland höghusen.

Fritid Flygvägraren som tog båten till New York.

Kultur George Monbiot vill leva ett vildare liv.

Klimatmat Närproducerat i Norge?

Effekt nr 1/2013

”Hur mycket kostar det?” Det brukar vara en av de första frågorna som skrivs upp på tavlan när ett nytt språk undervisas. Och det är inte bara på språklektionerna pengarnas roll är framträdande. Även i de minsta ficklexikon trängs begrepp som ”billigt”, ”dyrt” och ”pruta”. Helt logiskt – handeln har ju hängt med oss sedan civilisationens början, som det brukar heta.

En av de få saker som ännu inte försetts med prislappar är ekosystemtjänster – frisk luft och rent vatten brukar betraktas som gratis, något som ifrågasätts allt mer. I detta nummer av Effekt tar vi oss an att problematisera hela det ekonomiska systemet och synar drömmen om den gröna tillväxten.

Vi förklarar varför miljökapitalisternas dröm om att bli rik på miljöproblem är lika sannolik som alkemisternas dröm att framställa guld. Dessutom intervjuar vi forskaren Gretchen Daily om möjligheterna att förena ekologi och ekonomi, och vi träffar några av dem som svär i kyrkan genom att ifrågasätta tillväxten.

För vad är egentligen priset vi får betala om vi inte ändrar kurs?

 

Ur innehållet:

Alskas dilemma Isen smälter, oljebolagen väntar, och befolkningen tvingas välja: företagens pengar eller rubbade ekosystem?

Strömlös i stan Effekts försökskanin Mattias Gerenstein testar överlevnad i lägenheten

På spaning efter svarta svanar Bloggare siar om framtiden

Kaffe och omställning Vi åker till Alingsås och besöker en av landets mest aktiva omställningsgrupper

 

Dessutom:

Kultur Kathy Mattea sjunger om kol

Fritid Vilsam klädvård

Banbrytare Musslor blir till mjöl

Klimatmat Giftiga abborrar i paradiset

Effekt nr 4/2012

Nya numret av Effekt är ute! Teckna en prenumeration och få detta nummer hemskickat. Du kan också köpa tidningen som lösnummer eller i välsorterade tidningsbutiker.

Tema:
Köttfrossa

Ett säkert sätt att förstöra aptiten är att skriva in ”meat art” i din sökmotor och enbart leta på bilder. Snart kommer du att få se skor, te-koppar, och toaletter gjorda i rått, rött kött i samma stil som Lady Gagas berömda köttklänning. I ett press­utskick från konstutställningen ”Meat After Meat Joy” som ägde rum i New York 2008 skrev arrangörerna att kött är intressant eftersom det inte är känne­tecknande för den levande kroppen, utan för den totala förstörelsen av densamma.

Effekts tema i detta nummer handlar om vad köttkonsumtionen betyder för vår värld. Trots återkommande larm om utsläppen som härrör från den industri­ella djurproduktionen verkar vi aldrig mätta vårt behov av varken oxfilé eller falukorv. Är köttet även kännetecknande för den totala förstörelsen av vår planet?

Antagligen inte. Som vi kan läsa om i intervjun med Simon Fairlie går det nog att äta en viss mängd kött med gott sam­vete. Dock så är den gränsen passerad för länge sen.

I Sverige äter vi cirka 85 kilogram per person och år, vilket motsvarar en och en halv 150 grams hamburgare varje dag. Även i Kina ökar köttkonsumtionen. Landet har blivit en attraktiv marknad för internationella mejeriföretag som gärna ser att fler kineser överger soja­produkterna till förmån för animaliska livsmedel.

Effekt försöker ta reda på vad den ökade köttkonsumtionen beror på, och vad vi kan göra åt den. Dessutom har vi sammanställt en grafik över hur mycket olika livsmedel släpper ut. Ibland kan det behövas en påminnelse att även om den industriella kon kanske är den största boven i utsläppsdramat, så är den långt ifrån den enda.

Ur innehållet:

  • 1:a pris i Effekts novelltävling: Den första kvinnan
  • Shora Esmailian ger röst åt klimatflyktingar
  • Rollspel om livet efter kollapsen
  • Besök på Simon Fairlies gård i England

Dessutom:

  • Miljörörelsen: Systemkritik eller teknikdrömmer
  • Kultur: Sara Granér gör ilskan till humor
  • Banbrytare: Kasserade däck blir till fåtöljer
  • Mat: Klimatpyramiderna ger vägledning

 

Effekt nr 3/2012

Nya numret av Effekt är ute! Teckna en prenumeration och få detta nummer hemskickat. Du kan också köpa tidningen som lösnummer eller i välsorterade tidningsbutiker.

Tema:
Kris i kulturen
Genom att betrakta andra tiders konst kan vi förstå vad som var viktigt för människorna som skapade den. Hällristningarna i Norden, till exempel, vittnar inte bara om en förmodern och mytisk tankevärld, där allt hängde samman i en större enhet, utan också om helt konkreta ting i vardagen: där är älgar och renar ristades i berget, för att där fanns – älgar och renar.

Om vi gör ett experiment, och försöker se vår tids västerländska kultur med blicken från en tänkt framtid, och prövar att utläsa ur fiktionen vad som var viktigt för den moderna människan, skulle svaret kanske ha blivit: poliser, polisbilar, helikoptrar, storstäder, vapen, våld, arméer, relationer, kärlek. I alla fall om man bedömde kulturen utifrån en vanlig tevekväll.

Hade vi fortsatt granskningen till litteraturen, måleriet och musiken, skulle vi snart inse att det fanns konst om i princip vartenda upptänkligt ting. Och konst som vi inte hade en aning om vad den handlar om.

Ett gemensamt drag skulle vi förmodligen ändå ha upptäckt: tämligen sällan behandlade konsten den ekologiska grund man visste riskerade att undermineras, trots alla – eller till och med på grund av alla – polisbilar, storstäder, vapen, relationer och kärlekar.

Var finns den ekologiska och den ekonomiska krisen i kulturen?

Effektredaktionen har i det här numret tagit sig an att undersöka vilka av vår tids hällristningar som kommer att vittna om klimatmässig och ekologisk medvetenhet.

Ur innehållet:

  • Experiment: hur länge överlever Effekts medarbetare i skogen?
  • Den ekonomiska krisen som drama
  • Effekts kulturkanon
  • Guide: vilken diet är bäst för planeten?
  • Eskilstuna kommun inspireras av Effekt och gör en resiliensstudie

Dessutom:

  • Kultur: Otäck roman om en otäck framtid
  • Banbrytare: Odlingen som går som på räls
  • Nyheter: Isbjörnar hotas av bränder
  • Fritid: Hemmagjort vin - oväntat gott

Effekt nr 2/2012

Nya numret av Effekt är ute! Teckna en prenumeration och få detta nummer hemskickat. Du kan också köpa tidningen som lösnummer eller i välsorterade tidningsbutiker.

Tema för nummer 1/2012:

Resursjakten

När festen lider mot sitt slut uppträder ibland följande fenomen: några personer söker desperat efter det sista att dricka. De kramar det sista ur vinboxar och söker i skåpen. Frågar du dem: har ni blivit beroende av alkohol för att orka hålla igång partyt, skulle de sannolikt säga: nej, men det vore så gott med bara lite till.

Den moderna civilisationens jakt på odlingsmark, olja, fosfor, dricksvatten och viktiga metaller kan redan ha trätt in i festens sista timmar. Exakt när enstaka resurser sinar vet ingen. Men att de inte räcker i evighet, det kan inte ens de mest optimistiska marknadsivrarna förneka.

I temat för detta nummer möter Effekt några av resursjaktens ansikten: Sveriges största ekonomibloggare som hävdar att politikerna blivit blinda för de smörjmedel som håller igång det ekonomiska systemet; forskaren som varnar för resurskrig och medborgaren som försökte ta striden mot fossilindustrin, Ove Marklund i Nynäshamn.

Vi granskar också det svenska fossilkapitalet. För medan det officiella Sverige stoltserar med bilden att tillväxten alltmer frikopplas från olja och gas, är verkligheten en helt annan. Obevekligt dränkt i olja tuffar den svenska fordonsparken, stålindustrin, konstgödseljordbruket och värmeproduktionen på.

Ur innehållet:

• Sanningen om Sveriges fossilberoende

• Hemma-hos reportage: Mannen bakom bloggen Cornucopia

• Den skitiga skiffergasen

• Gamla trädgårdsidéer väcks på nytt

• Framtidens ekologiska boende byggs nu

• Bilens makt över samhället

• Dark Mountain har nått Sverige

Dessutom:

• Odling: Så vattnar du rätt

• Fritid: Den gröna sidan av Berlin

• Nyheter: Tillväxtens gränser – när är vi är

• Tävling: Skriv en novell om planetens tillstånd

• Krönikor: Mattias Hagström och Helena Granström

Effekt nr 1/2012 är här!

Nya numret av Effekt är ute! Teckna en prenumeration och få detta nummer hemskickat. Du kan också köpa tidningen som lösnummer eller i välsorterade tidningsbutiker.

Tema för nummer 1/2012:

Kampen om tiden

En stressad befolkning på en stressad planet

Tid är pengar, brukar det heta. Men pengar är också tid. Om människor väljer mer pengar i plånboken görs det på bekostnad av egen tid. När Fredrik Reinfeldt säger att svenskarna behöver jobba ända till 75 års ålder för att få ihop till pensionerna, utgår han från att människor värderar pengarna högre än tiden. Effekt tar ett grepp på kampen om tiden – vad ska vi använda den till? Och hur mycket tid har vi egentligen, om vi tänker oss att den sinande oljan gör mycket av arbetet åt oss? 

Förutom detta bjuder Effekt på oroande och glädjande utblickar från världen. I Peru har vattenbristen lett till en svart marknad för dricksvatten. Samtidigt växer den globala omställningsrörelsen – och vi har talat med Naresh Giangrande, en av dess pionjärer. Dessutom några reflektioner apropå att det är 50 år sedan Rachel Carsons klassiker Tyst vår publicerades och ett exklusivt utdrag ur David Jonstads nya bok Kollaps.

Men inte minst ger sig Effekt in i spekulationsekonomin med hopp om lite snabba cash!

UR INNEHÅLLET:

------------------------

TEMA: KAMPEN OM TIDEN

• Mer tid att leva - Jörgen Larsson forskar om klimatomställningens vardag.

• Planetens förvandling - Människan kan ha knuffat jorden in i en ny geologisk tidsålder.

• Arbete utan olja - Är den kommande resursbristen rent av en möjlighet?

• Utsläpp på export - De svenska siffrorna för utsläpp snyggas till med hjälp av Kina och andra länder.

------------------------

• Svarta vattenmarknaden - Dricksvattenkrisen är redan ett faktum i Peru.

• Livet vid civilisationens slut - Vad händer när vi börjar tala om kollapsen?

• Världen ställer om - Effekt har mött Naresh Giangrande som följer utvecklingen på nära håll.

• 50 år av larm - Hur stor betydelse har Rachel Carsons Tyst vår haft?

ÄNNU MER EFFEKT:

Nyheter: Allt fler varnar för bobubbla

Odling: Skynda på våren med en drivbänk

Mat: Klimatsmarta sista minuten-tips

Fritid: Går det att göra absolut ingenting?

Effekt nr 4/2011

Nya numret av Effekt är ute! Teckna en prenumeration och få detta nummer hemskickat. Du kan också köpa tidningen som lösnummer eller i välsorterade tidningsbutiker.

Tema för nummer 4/2011:

Köpokalypsen

Effekt letar efter nödutgångarna i konsumtionstemplet

Budskapet från samhället är tydligt. Du ska shoppa. Är det inte jeans så är det resor. Är det inte sommarhus så är det appar till mobiltelefonen. Att stå emot konsumtions-budskapet är svårt. Och även om du – kanske tillsammans med andra köpvägrare – lyckas stå emot reklamens lockande toner finns det en annan fiende som vill dra dig i fördärvet: din egen hjärna. Dess belöningssystem vill ha mer – och mer. Precis som annonsörerna.
Effekt går på djupet med konsumtionen. Vi startar i ABC-staden Vällingby, tar en omväg via våra hjärnvindlar för att slutligen landa i den nödvändiga frågan: Går det att kritisera konsumtionen utan att bli offside i samhällsdebatten?

Förutom detta bjuder Effekt på på en personlig krönika av Anders Wijkman, ett – i samband med kampen för tv-eken i Stockholm – dagsaktuellt samtal med Christel Kvant som folkupplyser för att ge träden plats i samtiden och så har vi inför FN:s klimatmöte i Durban besökt de sydafrikanska kvinnorna som har svar på klimatkrisen. Samt mycket mer.

UR INNEHÅLLET:

• I skuggan av klimatförhandlingarna – Effekt har träffat sydafrikanska småbrukare som har en lösning på klimatkrisen.

• Utan olja i Bristol – Staden som gör sig redo för oljetoppen.

---------------------------
TEMA: KÖPOKALYPSEN
• Bortom shoppingeuforin
– Vad ska vi glädjas åt om vi inte längre köper oss till lycka? Effekt begav sig till Vällingby för att finna svar.

• Mycket vill ha mer
– Våra hjärnor är kalibrerade för överkonsumtion när möjligheten finns.

• Hur kritiserar man konsumtionen – utan att bli en otäck moralist?

---------------------------

• Till trädets försvar
– Christel Kvant tar bilden och historien till hjälp för att skydda träden.

• Teater mot oljeutsläpp – De använder kulturen för att påminna om följderna av BP:s utsläpp
• Upproret mot maskinerna – Ludditernas kamp mot den industriella revolutionen fyller 200 år.


ÄNNU MER EFFEKT:

Nyheter: Byteshandel i krisens spår

Odling: Beskär dig till en mer fruktbar framtid

Mat: Slit på åkern eller i stormarknaden?

Fritid: Tv-tittandets absoluta motsats

Effekt nr 3/2011

Nya numret av Effekt är ute! Teckna en prenumeration och få detta nummer hemskickat. Du kan också köpa tidningen som lösnummer eller i välsorterade tidningsbutiker.

Innehåll i Effekt nr 3/2011

Skuldbubblan brister
Det här kan vi förvänta oss när finanskrisen fördjupas

Elsie Johansson hatar det kommersiella samhället

TEMA: TEKNIKDRÖMMAR
• Drömmen om tekniken­ … verkar alltid ligga några år framåt i tiden. Varför?
• Professorn som tvivlar på maskinen – Därför besparar maskiner varken tid eller resurser
• Teknik eller livsstils­förändringar? – Vattenfalls testfamilj blev tvungna att leva Robinsonliv
• Mecka med planeten – Svavel i atmosfären och speglar i rymden när desperationen tar vid
• Frågorna som sänker framtidsprognoserna – Miljöorganisationerna tror på tekniken som räddare – men har inte tänkt på vissa saker

Fördriver paniken i matbutiken
På shopping med författarna till boken Matens pris

Långt bort utan flyg
Ida och Göran tog bröllops­tåget till Vietnam

Så når budskapet fram
Effekts kommunikationsskola provar ickevåldsmetoden

ÄNNU MER EFFEKT:

Nyheter: Räkna med fler matkravaller

Banbrytare: Företaget som räddar möblerna från tippen

Odling: Bli din egen fröleverantör

Krönikor: Anna Ringberg och Lars Henriksson

Bloggportalen

Senaste kommentarerna

  • yd7n9h50qh: décembre .Ce rapport avait été établi par un collège...
  • yd7n9h50qh: décembre .Ce rapport avait été établi par un collège...
  • GyncAmoneno: diplopod backstairs sharpens bivalvular crampons...
  • GyncAmoneno: diplopod backstairs sharpens bivalvular crampons...
  • Florsocker: De utsläpp planeten själv genererar (t.ex....