I en ledare i för snart 23 år sedan förklarar Dagens Nyheter Murphys lag, lagen om alltings jävlighet, med: ”Som Murphys lag säger: Den som håller huvudet kallt och inte grips av panik inser inte vad som håller på att hända.”[1] Jag har återkommande tänkt på formuleringen. Med reservation för vad som sägs om ”panik” så tror jag DN är någonting på spåren. Sannolikheten för att man ska kavla upp ärmarna och ta tag i tillvaron står i proportion till krismedvetenheten.

I dag råder det inte tu tal om att det finns en betydande medvetenhet kring ett antal globala problem eller kriser. Det går knappt inte att slå upp en tidning utan att läsa i alla fall en artikel om artutrotning, klimatförändring eller spridning av miljögifter. Enligt Världsnaturfonden, WWF, hade vi i fjol (2016) levt upp de resurser det tar jorden ett år att producera redan 8 augusti. [2] För att tala ekonomspråk har vi sedan dess tärt på kapitalet snarare än levt på räntan. WWF och andra miljöorganisationer har i många år varnat för ett ohållbart resursutnyttjande. Nu stämmer helt andra aktörer in i kören.

I en krönika i Dagens Industri (2017.01.16) jämförs globala ekonomiska aktörer med nyckelarter i ekosystem. Arter i toppen av näringskedjorna som till stor del styr ekosystemen. Exempel på ekonomiska nyckelarterna enligt krönikan, signerad Johan Rockström, är globala fiskeföretag. Företag som ”konstaterar att dagens värld hotar grunden för deras affärer. Förbränning av fossila bränslen leder till korallblekning och havsförsurning. Ohållbart jordbruk övergöder haven. Plast och miljögifter innebär allt större risker. Omvärlden måste agera för att säkra havens förmåga att leverera mat.” På annan plats i den här artikelserien utvecklar Therese Lindahl exemplet med de globala fiskeföretagens ansvar och engagemang.

Till toppredatorerna bland de ekonomiska nyckelarterna räknas World Economic Forum som varje år strålar samman i den Schweiziska skidorten Davos. I sin årsbok ”Global Risk Report” listar Word Economic Forum (WEF) de största hoten som världen står inför. Med undantag för hot från ”massförstörelsevapen” och ”stora naturkatastrofer” har samtliga av de sex största riskerna med störst potentiell påverkan i ”Global Risk Report 2017” direkt bäring på klimat- och miljöfrågor: ”misslyckande med klimatanpassning och utsläppsminskningar”; ”extrema väderhändelser”; ”vattenkriser”; samt ”storskalig, ofrivillig migration”. [3] De två sista riskerna rubricerar WEF som samhällsrelaterade (”societal”) men såväl vattenförsörjning som flyktingströmmar är i alla högsta grad klimat- och miljörelaterade. Till exempel anger FN:s flyktingorgan UNHCR att det år 2050, lågt räknat, kommer att finnas 250 miljoner klimatflyktingar. [4][5]

Lösningen, enligt en snart sagt enig politisk och ekonomisk elit, är en omställning till en grön ekonomi. En ekonomi som, enligt European Environmental Agency, Naturvårdsverket fast på EU-nivå, ”genererar ökat välstånd samtidigt som det naturliga system som underhåller oss upprätthålls”. [6]

En snarlik definition erbjuder FN:s miljöprogram UNEP: ”en grön ekonomi är en som resulterar i ökat mänskligt välbefinnande och social rättvisa, samtidigt som miljörisker och ekologiska underskott minskar. I sin enklaste form kan en grön ekonomi ses som en ekonomi som är koldioxidsnål, resurseffektivt och socialt inkluderande”. [7]

Andra ser framför sig en cirkulär ekonomi. En ekonomi som enligt Sveriges regering ”bygger på att återanvända, laga och att betrakta avfall som en resurs – att göra mer med mindre. En cirkulär ekonomi strävar efter produkter som är allt mer hållbara, allt mer återvinningsbara och där icke förnybara material över tid ersätts med förnybara.” [8]

För att sluta de ekonomiska kretsloppen och uppnå en grön ekonomi, för att lyckas nå Parisavtalet och FN:s globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, behöver omställningen vara global. Vi behöver, för att tala med Rockström, en ”global transformation”. [9] Krismedvetenheten finns där, men den måste kanaliseras till handlingskraft (en snäll tolkning av DN:s ”gripas av panik”) bland nyckelarterna för att transformationen ska bli verklighet. Multinationella fiskeriföretag i all ära, men de riktiga silverryggarna bland nyckelarterna får ändå sägas representera de politiska stormakterna. Med Donald Trumps tillträde på den amerikanska presidentposten finns det utrymme för den som vill positionera sig som miljökämpe på den internationella arenan. Som Kinas president Xi Jinping som uppmanade alla parter att respektera Parisavtalet i sitt tal på 2017 års världsekonomiska forum i Davos. [10] Fan tro’t, men det verkar som att Kina tagit på sig ledartröjan i vår tids kanske största ödesfråga. Bara nu inte USA, som med alla mått mätt även de är en ekonomisk och politisk nyckelart, får för många följare så den globala transformationen tippar över i fel riktning.

Markus Larsson, ekonomie doktor och programchef för Klimat och miljö, vid tankesmedjan Fores

 

**********

[1] Dagens Nyheter 1994-10-09

[2] http://www.worldwildlife.org/pages/overshoot-day

[3] https://www.weforum.org/reports/the-global-risks-report-2017

[4]  http://www.unhcr.org/news/latest/2008/12/493e9bd94/top-unhcr-official-warns-displacement-climate-change.html

[5] https://www.migrationsinfo.se/migration/klimatflyktingar/, http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/evafranchell/article21855070.ab

[6] What is a ‘green economy’? … At the most basic level, a green economy is one that generates increasing prosperity while maintaining the natural systems that sustain us. http://www.eea.europa.eu/themes/economy/intro (2017.01.18)

[7] http://web.unep.org/greeneconomy/what-inclusive-green-economy (2017.01.18)

[8] http://www.regeringen.se/artiklar/2015/07/cirkular-ekonomi-inom-eu–en-prioriterad-fraga-for-regeringen/ (åtkomst 2017.01.19)

[9] Dagens industri 2017.01.16

[10] http://www.svt.se/nyheter/utrikes/trumps-twitter-den-storsta-globala-risken-2017

 

_______________

Vill du prenumerera på klimatmagasinet Effekt i ett år?
Swisha till 123 006 43 60
250 kr + namn och adress, så får du 4 nummer av papperstidningen
200 kr + mejladress, så får du 4 nummer av tidningen som pdf
Start med nummer 2/2017, som når prenumeranterna i slutet av maj och som har tema: vatten

_______________