Det var en nagelbitare, berättar Hugo Malm.

Hösten 2015.

I budgeten för det kommande året hade regeringen utlovat mer pengar till folkbildning. Holma folkhögskola i Skåne skulle därmed kunna starta upp sin verksamhet. Allt var i princip klart. Men så hoppade plötsligt Kristdemokraterna av decemberöverenskommelsen och ingen visste längre om budgeten skulle gå igenom eller om regeringen skulle tvingas avgå.

– Det dröjde till den 21 december. Då fick vi beskedet: ”Ni kan köra igång 1 januari”. Om elva dagar.

Hugo Malm är rektor och en av lärarna på Holma folkhögskola. Skolan har sitt säte i Lund men har även verksamhet på Holma gård i Höör. Det var där det började, med en del kurser i småskalig ekologisk odling. Och så en idé om att starta upp en helt ny folkhögskola. Så när Hugo Malm, som jobbat många år som gatuvärvare för Greenpeace i Stockholm, varit med i omställningsrörelsen i Östergötland och därefter läst till folkhögskolelärare i Linköping, flyttade till Skåne och besökte gården var det bra tajming.

– Här fanns några av Sveriges duktigaste ekologiska odlare och permakulturister som ville dra igång en folkhögskola. Men de var inte speciellt kunniga på den byråkratiska biten, som vad Folkbildningsrådet, via staten, ställer för krav på folkhögskolor. Den pusselbiten kom jag in med.

Det samhällsstödda folkbildningsarbetet i Sverige är till för vuxna och är tänkt att minska både bildnings-­ och utbildningsklyftorna i landet. En av grundprinciperna är att folkbildningen ska vara tillgänglig för alla, särskilt för dem som mött hinder i andra utbildningsformer, som är utlandsfödda eller som har någon funktionsvariation.

Det folkhögskolorna har gemensamt är att de måste erbjuda det som kallas för allmän kurs, vilket är ett alternativ till gymnasieskolan eller komvux. Men därefter är det väldigt fritt för skolorna att välja specifika inriktningar och ämnesområden.

– Vi ville att alla kurser hos oss skulle genomsyras av omställningstanken, det vill säga idén om att vi alla måste lära nytt, att vi måste lära om, och att vi måste börja arbeta mer praktiskt. Vi tänkte att det ihop med folkbildningsidén skulle bli en bra kombination.

Det blev därför en hektisk start, berättar Hugo Malm. Inte minst då nya kurser skulle tas fram och lärare tillsättas. Samtidigt var det viktigt att skapa en arbetsplats som skulle kännas tilltalande.

– Vi satte upp mål om att ha lika lön för alla anställda inklusive rektorn, att ha 75 procent arbetstid som norm, att dra ner på utgifterna genom att dela lokaler med andra och ha mycket utomhusverksamhet. Vi ville även arbeta efter ett styrsystem som kallas sociokrati, och som syftar till att ha så öppna processer som möjligt samtidigt som effektiviteten i beslutsfattandet kan behållas, förklarar Hugo Malm.

I dag erbjuder Holma folkhögskola flera olika odlingskurser. Men även de som går den allmänna kursen på skolan måste vara beredda att två halvdagar i veckan ägna sig åt ekologisk odling, ekologiskt
byggande eller andra saker där de får arbeta med kroppen.

– Det är många gånger där det händer något magiskt. I miljörörelsen talas det ofta om att alla ska med, men sen är det ingen som vet riktigt hur det ska gå till. Här har vi ett fantastiskt exempel på där väldigt blandade grupper med människor jobbar ihop och får upp ögonen för både odling och omställningsfrågor.

En annan kurs, som Hugo Malm själv håller i, går under namnet resilient entreprenörskap.

– Vi upptäckte snabbt att många av dem som gick odlingskurserna också ville jobba med det här. Men vad finns det för vägar till ett arbete? Hur startar man företag? Hur kan man söka projektpengar? Det var funderingar som många hade, så vi såg att det behövdes någon form av överlappningskurs.

Hugo Malm menar att det även här finns mycket att lära för stora delar av miljörörelsen.

– Ofta finns en skepsis då det gäller företagande och entreprenörskap. Många sätter något sorts likhetstecken, att är man en företagare så är ens mål att tjäna en massa pengar snabbt. Men då missar man den enorma kraft som finns hos alla som vill skapa förändring, och som ser företagande som ett verktyg för att göra just det.

Holma folkhögskola drivs av åtta organisationer: Framtiden i våra händer, Biodynamiska föreningen, Förbundet organisk-biologisk odling – Fobo, Skånes kärngårdsförening, Föreningen permakultur i Sverige, Skogsträdgårdens vänner, Sambruket i Sösdalabygden samt Omställningsnätverket.

 

**********

Artikeln är tidigare publicerad i klimatmagasinet Effekt nr 3/2017.