I en särskild bilaga (nummer 4) till regeringens ekonomiska vårproposition (pdf) presenteras 15 mått på välstånd, vilka belyser ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter av livskvalitet. Dessa är tänkta att komplettera BNP-måttet, som regeringen menar ger en begränsad bild av ett samhälles utveckling.
– En av ambitionerna med att ta fram det här är att uppmuntra till en samhällsdiskussion – vad är egentligen visionen, vad är målet för våra gemensamma ansträngningar i samhället?, säger finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP), till Effekt.
De 15 indikatorerna är:
Ekonomiska
BNP per capita
Sysselsättningsgraden
Arbetslöshet
Hushållens skuldsättning
Offentlig sektors konsoliderade bruttoskuld
Miljömässiga
Luftkvalitet
Vattenkvalitet
Skyddad natur
Kemikaliebelastning
Utsläpp av växthusgaser
Sociala
Låg disponibel inkomst
Utbildningsnivå
Mellanmänsklig tillit
Självskattad allmän hälsa
Nöjd med livet
Enligt Per Bolund kan indikatorerna dock komma att ändras framöver.
– Vi vet att samhällsutvecklingen förändras, där man löser en del frågor och där andra frågor blir mer viktiga över tid. Om man i en samhällsdiskussion brett kommer fram till att det är andra indikatorer som är väsentliga, då är det klart att vi måste vara beredda att ompröva och göra förändringar. Men kärnan kommer stå kvar över tid, det vill säg att vi ska jobba med de miljömässiga, sociala och ekonomiska indikatorerna och därmed få en bredare vägledning framåt för politiska beslut som behöver tas.
Miljöminister Karolina Skog (MP) säger till Effekt att ett exempel på hur regeringen jobbar med detta är att man de senaste åren har höjt anslagen avsevärt då det gäller skydd av, och åtgärder för värdefull natur.
– Det märks verkligen runt om i landet nu. Vi har fått många nya naturreservat och det satsas också mycket på att förbättra tillgängligheten till många av de här områdena.
_______________
_______________
Christer Sanne • 22 april 2017 kl. 17:59
Jag är förvånad över vilken platt lista man – vilka de nu är – lyckats åstadkomma. För det första handlar det inte om välstånd utan välfärd. Liknande listor har funnits i decennier, i välfärdsundersökningarna och miljömålen etc. Dessutom är ju rubriker innehållslösa som de står här. Det måste väl finnas något mer om detta?
Till slut saknar jag posten ”fri tid” eller något liknande som en livskvalitetsmål men det har aldrig funnits i levnadsnivåundersök-ningarna heller. Där diskuteras människors resurser och frihet att välja men man undviker (redan då) att se fri tid som en frihetsökande resurs. Mycket märkligt. Eller avslöjande. Jag skriver ingående om det i Arbetets tid 1995 sid 109f.