Först kom boken Jämlikhetsandens tunga bevisföring för att jämlikhet skapar bättre samhällen. Nu kommer ny forskning som ger ännu mer stöd för idén om jämlika lösningar, till exempel i klimatfrågan.
Amerikanska forskare har funnit att det i våra hjärnor finns djupt nedärvda mekanismer för rättvis fördelning.
– Man har hittat ett fynd i hjärnan som tyder på att det finns ett basalt, inkodat motstånd mot ojämlika fördelningar, i det här fallet pengar, säger Martin Ingvar, professor i neurofysiologi på Karolinska Institutet som har läst den nya studien, till Vetenskapsradion.
Med denna vetskap, vad talar emot att låta en jämlik fördelning vara vägledande i hur vi hanterar klimat- och energikrisen? Systemet för att kunna göra det är färdigt, redo att tas i bruk. Det heter Tradable Energy Quotas (”köp- och säljbara energikvoter”) eller kort gott koldioxidransonering. Vi skapar en koldioxidbudget med ett utsläppstak. Varje medborgare får en lika stor kvot av fossil energi att använda. Företag och organisationer får köpa sina ransoner. Den som inte använder upp hela sin kvot kan sälja till någon annan.
Så garanteras att utsläppen minskar samtidigt som det görs utifrån en jämlikhetsprincip. Det är, tror jag, en förutsättning för att vi ska ha en chans att lösa klimatkrisen.
I vår kommer idén om koldioxidransonering, eller personliga utsläppskvoter som den också kallas, att dyka upp lite varstans. Klimataktions styrelse föreslår inför organisationens årsmöte att ransonering lyfts in plattformen. Naturskyddsföreningen i Lund driver aktivt frågan om ransonering inför Naturskyddsföreningens årsmöte i sommar. Dessutom planeras både kampanj och riksdagsseminarium i frågan under våren. Mer om det senare.
Annat i media:
Skäl att öka ambitionerna i klimatfrågan, nivåerna av metangas i atmosfären ökar snabbt (The Independent)
Ann-Charlotte Marteus skriver bra om klimatskeptikernas hånflin (Expressens ledarsida)
Flute • 26 februari 2010 kl. 00:46
Grundproblemet som jag ser det med handel med utsläppsrätter är vem som tjänar på det. Varför tror du att vissa stora banker (t.ex. Goldman Sachs) och börser som Chicago Mercantile Exchange är förespråkare för sådan handel och faktiskt till och med bedriver lobbyverksamhet för den? Jo, handeln måste ju ske över någon marknadsplats och även om transaktionskostnaden sätts löjligt låg så kommer blotta mängden transaktioner att ge stora vinster till det företag som driver marknadsplatsen. Som alltid ”follow the money”.
Det är inte lätt det här med att begränsa utsläppen… särskilt inte på något ”rättvist” sätt.
David Jonstad • 26 februari 2010 kl. 09:31
Jag kan faktiskt leva med att vissa banker tjänar pengar på att hantera utsläppshandel, förutsatt att denna handel är hårt reglerad och eventuell spekulation begränsas.
Dagens utsläppshandel inom exempelvis EU är snarare reglerad till företagens och bankernas fördel. Så måste det inte vara.
Börje Gustavsson • 26 februari 2010 kl. 14:21
”Skäl att öka ambitionerna i klimatfrågan, nivåerna av metangas i atmosfären ökar snabbt (The Independent)”
Om nu metangasen är en så kraftig växthusgas och det är ”skäl att öka ambitionerna i klimatfrågan”, då är det ju helt obegripligt att den av miljöetablissemanget så omhuldade komposteringen inte totalförbjuds:
http://projkat.slu.se/SafariDokument/117.htm
http://www.skurupsborren.se/gasomogel.html
Tyvärr har kompostering kommit att bli en helig ko som inte får ifrågasättas. Redan på dagis och förskolor blir våra barn indoktrinerade med hur bra det är för miljö och klimat att kompostera.
Propagandan för kompostering är baserad på en felaktig grundhypotes och genom att den upprepats ihärdigt under lång tid har normalt tänkande människor inte ifrågasatt hypotesens riktighet. Något mer likt sagan om – kejsarens ny kläder – kan man knappast tänka sig.
Även våra politiker har gått på bluffen/självbedrägeriet. I höstas deltog de fyra ledarna för alliansen i SVT:s gomorronsoffa, och på frågan om de komposterade så svarade tre av de fyra partiledarna ja. Så nog har kompostindoktrineringen gett resultat.