Nu har vi i flera inlägg dissat klimatfrågans frånvaro i valdebatten. Åtminstone vad gäller klimatfrågan betraktad som en mer grundläggande systemfråga för samhället.
Kan detta komma att ändras? Ett tips säger att Sveriges Radios stora valdebatt om miljön den 29 augusti kommer inledas med tillväxtfrågan. Det är lovande, även om jag fasar för att det blir en definitionsdebatt med uttalanden som ”vi behöver ett nytt tillväxtbegrepp”, ”vi vill satsa på grön tillväxt” och ”vi vill ha tillväxt, men den ska skapas i tjänstesektorn”. Kommer någon partiföreträdare erkänna dilemmat med att vi ett ekonomisk system som kräver fortsatt ekonomisk tillväxt samtidigt som vi har ett ekologiskt system som knäcks med fortsatt ekonomisk tillväxt, eller inte tillåter det på grund av resursbrist?
Det är bristen på detta systemperspektiv som gör mig skeptisk till samtliga partier inför valet. Jag förstår att man av strategiska skäl väljer att fokusera på sådant som alla är för (mer vindkraftverk, mer kollektivtrafik), men man kommer inte undan det faktum att man då duckar för de stora frågorna som klimatkrisen ställer. Jag utvecklar detta i ett bidrag till antologin ”Vårt sätt att leva tillsammans kommer att ändras” som gavs ut i våras. Texten med rubriken ”Så vinns miljöfrågan tillbaka från högern” går att läsa på min nya hemsida där jag förövrigt har samlat artiklar skrivna i olika tidningar under de senaste åren.
Media: Valopinionen (DN, SVD), Fyra miljoner utan hem i Pakistan (SVD)
x • 20 augusti 2010 kl. 17:30
Bra, nyanserad artikel. Men något av det du skriver ovan vill jag invända mot. Visst ska frågan om tillväxt alltid är önskvärt (och till vilket pris) ställas. Visst ska vi problematisera övertro på evig, accelererande tillväxt som gynnar alla. Men du verkar här gå längre och hävda att även alternativa tillväxtbegrepp ska undvikas. Varför? Jag tror tvärtom det är nödvändigt att miljörörelsen reclaimar ett tillväxtbegrepp och fyller det med konkret, vettigt och realistiskt innehåll. Om programmerare skapar mjukvara så att många företag håller fler möten på distans och drar ner på tids-, resurs- och miljökostsamma resor så har ”grön tillväxt” skett: verksamheten har effektiviserats och miljöpåverkan är mindre.
David Jonstad • 21 augusti 2010 kl. 17:36
Jag tror att försök att ”reclaima tillväxtbegreppet” bara förvirrar och leder oss bort från den verkliga diskussionen. Se tidigare kommentar om detta i följande inlägg:
http://www.effektmagasin.se/tala-klarsprak-om-tillvaxten
Dessutom tror jag att en proaktiv rörelse bör utarbeta en strategi för hur man förhåller sig till och agerar i en situation där nerväxt blir ett faktum. Jag tror att det är det vi har att se fram emot snarare än fortsatt tillväxt. Tillväxtens vara eller ej kommer helt enkelt bli en icke-fråga förr eller senare. Åtminstone i Västvärlden.
x • 22 augusti 2010 kl. 12:19
David: Du verkar glida mellan dels att öppna för justerade tillväxtbegrepp, dels stänga dörren helt. Har du något argument för att (grön) tillväxt inte är möjligt framöver? Du skriver ”löpa linan ut” osv i den andra texten men det är tunnt med argument. Att vissa former av tillväxt är ohållbara (de som spär på klimatpåverkan) bevisar inte att det enda som gäller är ”nerväxt”. Jag gav ett exempel på grön tillväxt genom nya digitala varor och tjänster. Hur vet du att vi inte kan ha ständig tillväxt på det sättet? Men anta att du har rätt. Totalt sett blir det nerväxt. Det är väl då ändå viktigt att reclaima tillväxtbegreppet. För ju större dos grön tillväxt vi kan krama fram desto mer kan vi bromsa nerväxten. Så grön tillväxt är viktigt hur man än vänder och vrider på det.
Anders: Det mesta kan tas som ursäkt för det mesta om motparten är illvillig. Det inget problem med idén grön tillväxt i sig. Vi får väl betona att de som tar det till ursäkt är fel ute.
David Jonstad • 22 augusti 2010 kl. 18:44
X: Det är klart att det är möjligt att ha tillväxt inom vissa sektorer av ekonomin, exempelvis vissa tjänster, utan att överkonsumera jordens resurser. Men om vi med tillväxt syftar på den (ekonomiska) tillväxten för ekonomin i sin helhet menar jag att tillväxten inte kan bli grön. Det finns inget som tyder på att det skulle vara möjligt.
Jag håller med dig om att det är bra att utveckla delar av ekonomin som är resurssnåla.
Samuel Jarrick • 23 augusti 2010 kl. 10:05
Låt oss anta att du har rätt, att det skulle vara fysisk möjligt med en exponentiell produktivitetsökning i all oändlighet, en ständig ökning av effektiviseringar, smarta kommunikationslösningar och tjänster. Låt oss bortse från att de flesta tjänster också innebär utsläpp och resursförbrukning, att internet är en stor energislukare och idag står för flera procent av de globala utsläppen, att vi inte bara har koldioxid att ta ställning till utan all form av ohållbar resursförbrukning. Låt oss insistera på att peakoil inte får konsekvensen att hela den idag fossilberoende världsekonomin till slut får en så stor knäck att det blir omöjligt att hålla igång förväntningarna på framtida ökningar och därmed hålla liv i investeringsviljan.
Frågan kvarstår ändå: Vad ska vi ha tillväxten till?
Alla undersökningar visar ju att över en viss materiell välståndsnivå gör inte ökad BNP-nivå människor lyckligare, friskare, mer harmoniska, mindre våldsbenägna osv. I t. ex. boken Jämlikhetsanden blir det uppenbart att det som spelar roll är något helt annat: Graden av jämlikhet. Det vill säga: Vi slipper tillväxten. Vi behöver den inte. Det går att skapa mycket godare samhällen utan tillväxt.
Låter det läskigt? Ett barn växer tills den nått vuxen ålder, ca 16- 17 år. Varför kan inte civilisationen få bli vuxen nån gång. Färdigvuxen. Och sedan….mogna, utvecklas, förbättras. Men inte växa.
För att förtydliga igen: De fattigaste befolkningarna har självklart rätt till kraftigt ökad materiell standard. Men den kan uppnås mycket lättare utan tillväxt i den rika världen. Tillväxten kommer att öka fattigdomen, eftersom effekterna av förstörda ekosystem och pajat klimat alltid drabbar de fattigaste värst.
Genom rättvis fördelning kan fattigdomen utrotas. Inte genom omöjlig tillväxt
Göran Ekblad • 27 augusti 2010 kl. 19:09
Rättvis fördelning innebär med nödvändighet att rikedommen måste utrotas. Då menar jag vår rikedom, vi tillhör den lilla grupp om ca. 20% av världens befolkning som på egen hand förbrukar mer per år än vad jorden förmår att reproducera!
Amanda • 24 augusti 2010 kl. 12:33
Hej David,
Antar att det inte bli något med det som spelades in på orionteatern om tillväxtens begränsningar?med en mängd intressanta gäster.
Amanda • 24 augusti 2010 kl. 12:36
Hej David,
antar att det inte blir något av det som filmades på orionteatern, angående tillväxtens begränsningar med mera,med en rad intressanta gäster.
David Jonstad • 24 augusti 2010 kl. 16:52
Hej Amanda,
Nej, jag är också rädd för att så är fallet. Kan inte piska den person som har inspelningen på sitt klippbord mer nu.
Ledsen för det.
Situation Tjugoelva • 24 augusti 2010 kl. 09:35
http://situation2011.se/
Situation Tjugoelva är en partipolitiskt obunden kampanj vars övergripande mål är att se Malmö omvandlas till en ekologiskt hållbar stad. Genom att sluta upp bakom en konkret handlingsplan sätter vi tillsammans press på politiker och tjänstemän.
http://www.facebook.com/group.php?gid=142351832462284
Anders • 20 augusti 2010 kl. 17:45
X: problemet är väl att den gröna tillväxten tas som ursäkt för att slippa konfrontera det verkliga problemet, att den största delen av den nuvarande tillväxten inte kan göras grön och måste upphöra.
Göran Ekblad • 20 augusti 2010 kl. 21:44
Visst kommer man att prata tillväxt, men inte i termer av att jordklotet inte klarar mer. Den debatten får vi nog vänta med till den 20/9 om vi ska föra den med politiker. Ett litet påpekande om ekonomisk tillväxt bara. Ekonomisk tillväxt skapas när det produceras fysiskt mervärde. I den reproducerande sektorn där arbetskraften reproduceras eller tas om hand efter den produktiva perioden i livet, där går bara det redan producerade mervärdet runt några gånger till i sin egenskap av pengar. Detta faktum är inte en nedvärdering av reproduktionen, utan reproduktion blir det ingen forsatt produktion och ingen möjlighet till fortsatt ekonomisk tillväxt. Det man inte tänker på är att jordklotet också har ett reproduktionsarbete att sköta. Vi kallar det ibland för fria systemtjänster. Eftersom klotet är en fysiskt begränsad himlakropp är dess förmåga till reproduktion av ”allt det vi till vårt uppehälle behöver” också begränsad. Just nu använder vi rika människor mer än ett jordklot/ år. De fattiga, som ändå är 80 % av mänskligheten överlever ännu så länge ändå… Men inte är väl fattigdommen jordens största problem?
Robban • 25 augusti 2010 kl. 11:07
Fattigdom och klimatarbete står inte i motsättning till varandra. Det är dom fattiga som drabbas hårdast av klimatförändringarna och som hindrar allt utvecklingsarbete. Att rädda klimatet är detsamma som att bekämpa fattigdomen.
Göran Ekblad • 26 augusti 2010 kl. 16:49
Jag menar att det är rikedommen vi måste bekämpa, om det ska vara möjligt med mänsklig överlevnad på jorden i så värst många hundraår till!
Samuel Jarrick • 30 augusti 2010 kl. 03:10
Håller med. Av någon anledning anses det ok att det finns rika men inte att det finns fattiga. Hur kan någon moraliskt motivera ett liv i överflöd när andra svälter? I den meningen är väl de flesta av oss nån sorts kolsupare…om än varierande ”goda” sådana
Lise Nordin • 2 september 2010 kl. 15:16
Bra skrivet David Jonstad och intressant debatt!
Jag och Oskar Broberg, forskare i ekonomisk historia gör på dagens GP Debatt ett försök att nyansera tillväxtfrågan och avliva myten att ekonomisk utveckling löser våra miljöproblem.
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.436975-en-myt-att-tillvaxten-loser-miljoproblem
/Lise Nordin, riksdagskandidat (MP)