Vägar är till för bussar, bilar och lastbilar, inte för människor på cyklar, sade den kanadensiske politikern Rob Ford i Toronto för några år sedan och drev igenom att cykelbanor togs bort från vissa gator för att ge mer plats åt bilister. Många bilförare hade retat sig på att vägarna hade blivit smalare på grund av cykelbanorna och Rob Ford ville gå dem till mötes.

Så kan kriget mot cyklister se ut. Ett annat, mer lågintensivt, utspelar sig dagligen i världens städer:

– På många håll har det blivit farligt att cykla för att infrastrukturen inte är planerad för det. Antalet dödsfall har ökat dramatiskt, säger dokumentärfilmaren Fredrik Gertten.

I hans nya film, Bikes vs Cars, sätter han fokus på just kampen om utrymmet i våra städer. Rob Ford och hans uttalande om bilar kontra cyklar finns med i filmen, och man anar vilka krafter som verkar i samma anda.

– Vi behöver förstå vilka den globala cykelrörelsen har att stå upp emot. Det handlar om bilindustrin, oljeindustrin och byggindustrin. När jag har rest runt i världen så har jag sett att fler och fler människor cyklar, samtidigt säljs mer bilar än någonsin tidigare på jordklotet. Man kan säga att cykeln har hamnat i centrum av de globala ödesfrågorna, säger Fredrik Gertten.

Det är januari och i filmbolagets lokaler nära centralstationen i Malmö råder ett fokuserat lugn. En handfull medarbetare arbetar koncentrerat vid sina datorer. Filmen är i princip färdig, efter två och ett halvt års arbete, nu återstår bara lite musik- och färgkorrigeringar. På väggarna hänger affischer från tidigare produktioner, som den uppmärksammade dokumentärfilmen Bananas! från 2009 om några nicaraguanska fruktarbetares kamp mot det amerikanska företaget Dole – en film som har visats i omkring 100 länder. I uppföljaren Big Boys Gone Bananas! (2011) berättas vad som hände i spåren av den första filmproduktionen och hur Dole försökte stämma filmbolaget som ett sätt att tysta kritiken.

En lärdom som Fredrik Gertten drog av Bananasproduktionerna var att människors kunskap om missförhållanden inte alltid räcker för att få till en förändring.

– Jag ser som mitt uppdrag som filmare att försöka få människor att se sambanden. Innan jag gjorde Bananas! visste ju de flesta förstås att bananer med ett lågt pris inte kunde vara etiskt producerade, men det var först när vi fick möta de drabbade som vi kunde ta det till oss. Det ledde till att många som såg filmen inte längre ville köpa bananer, säger han.

Den här gången handlar det om att skildra billobbyisternas starka inflytande över trafiksituationen i våra städer, och hur bilnormen har kommit att påverka oss alla, både på ett politiskt och på ett personligt plan.

– Det finns ett talesätt som är ungefär så här: »Det är så mycket trafik, men det är vi som är trafiken«. Det största hotet mot bilister är ju fler bilister, men för många verkar inte den polletten trilla ner. Jag är intresserad av hur billobbyisterna arbetar, hur de tänker, och har försökt leta efter lokala berättelser som kan visa på ett globalt mönster, säger Fredrik Gertten som har lagt märke till att bilindustrins intresseorganisationer på senare tid har börjat följa honom på Twitter.

Cykeln har hamnat i centrum av de globala ödesfrågorna, menar Fredrik Gertten som har gjort filmen Bikes vs Cars. Foto: Michel Thomas

Cykeln har hamnat i centrum av de globala ödesfrågorna, menar Fredrik Gertten som har gjort filmen Bikes vs Cars. Foto: Michel Thomas

I Bikes vs Cars får vi möta några människor i den globala cykelrörelsen och vad de gör för att åstadkomma förändring. Fredrik Gertten har filmat i bland annat Los Angeles, São Paolo, Bogotá och Berlin, han träffar aktivister och forskare.

– Det här är en global rörelse som tar sig olika uttryck. Folk cyklar ibland tillsammans, för att det är kul, för att det är säkrare och för att visa att de är många. De mer politiska cykeldemonstrationerna kallas Critical mass, på vissa håll skapar de konflikt med bilister. Men genomgående över hela världen försöker cykelrörelsen undvika konflikt.

Som dokumentärfilmare och tidigare journalist för tidningar, radio och tv har Fredrik Gertten rest och arbetat mycket utomlands genom åren. Under sådana perioder har han längtat efter sin cykel.

– Jag har växt upp i Malmö och där är cykeln en naturlig del av ens liv. Att cykla här är inget politiskt statement, det är bara något man gör. När jag har rest i världen har jag verkligen saknat att cykla. Det är en sådan frihet, man kan förflytta sig snabbt och det ger energi. Jag har en rostig damcykel från 1980-talet, den har aldrig blivit stulen och med den tar jag mig långt, förra veckan cyklade jag tio mil.

Tankarna på en film om cykeln har därför funnits länge. Men, som ofta med film, har finansieringen varit en utmaning. Fredrik Gertten berättar att Bikes vs Cars via sin blogg har lyckats samla in 100 000 dollar genom så kallad gräsrotsfinansiering: 2 000 givare i 50 länder har donerat bidrag och lokala filmteam har använts i de olika städerna.

– Jag hoppas kunna öppna upp ett samtal om hur det ser ut där människor bor. Ofta är det samma krafter som påverkar politiken, oavsett om du bor i Rio eller i Stockholm. En väldigt stor del av ytan i våra städer konsumeras av bilen. Det här är en rättvisefråga, säger Fredrik Gertten som ifrågasätter att så stora summor av samhällets pengar går till att subventionera ett enda trafikslag.

Visst kan bilen behövas för resor på landsbygden och för transporter, tycker han, samtidigt visar forskning från bland annat Trafikverket att ungefär hälften av alla bilresor som äger rum i Sverige är under fem kilometer.

– Att cykla den sträckan tar ungefär 20 minuter. Det är fascinerande vad man kan göra i sin vardag utan att vara särskilt radikal.

Ett intressant fenomen som han har lagt märke till är att sedan städer som Los Angeles, Buenos Aires och Mexico City har börjat stänga av gator för bilar på söndagar, för att låta cyklister inta dem i stället, har många upptäckt att avstånden egentligen inte är särskilt stora.

– Ofta är det så att bilen lurar dig. Problemet uppstår när många försöker cykla samma sträcka på måndag morgon. Då blir det livsfarligt, men i den skarven politiseras rörelsen.

Det finns förstås undantag när det gäller att skapa cykelvänliga städer. Fredrik Gertten lyfter fram Nederländerna och Danmark som positiva exempel.

– I Köpenhamn har cykling blivit en profilfråga, staden har byggt många kilometer separerade cykelbanor som prioriteras i alla lägen. När det snöar plogas cykelbanorna först.

Vad beror det här på? Att förklara det med sådant som topografi räcker inte, tror han.

– Något som jag har funderat mycket på är om det finns en koppling till att detta är två länder utan någon stark nationell bilindustri. Till skillnad från till exempel Danmark har Sverige haft två stora lastbilsföretag, Volvo och Scania. Det är en intressant tanke.

Mot alla odds tror Fredrik Gertten att bilens tid så småningom kommer att vara förbi.

– Det finns ingen annan väg. Och bilen fungerar inte längre som statusmarkör. Det finns de som föraktar att vissa köper dyra cykelmärken i dag, men varför det? Det är skitbra om rika människor börjar cykla.

Innan vi skiljs åt tipsar han om ett nyinrättat parkeringshus för 1 500 cyklar vid centralstationen i Malmö. Via en ramp kommer man ner till ett upplyst utrymme där det är gratis att parkera, eller så kan man hyra en plats i en låst avdelning. Här finns också verkstad för den som behöver hjälp med reparationer och pumpar går att låna.

Cykelns intåg i staden har nog bara börjat.

Artikeln publicerades i Klimatmagasinet Effekt nr 1/2015.