Mat

Roligare tillsammans

Det är inte bara Effekts Svart Jord-bloggare som har fått upp ögonen för odlande. Efter att länge ha velat, men bara inte kommit mig för att sätta fingrarna i jorden, fick jag i våras höra talas om en studiecirkel i praktisk omställning. Och vad kan vara mer praktiskt än att odla?

När jag första gången i slutet av mars tog mig ner till Vintervikens trädgård möttes jag av närmare 30 personer, alla ganska mätta på att läsa och prata men desto mer ivriga att göra. Av trädgårdsföreningen fick cirkeln en bit mark att experimentera fritt på. Och det har vi gjort med besked.
Nu växer bönor, squash, tomater, potatis och rödbetor sida vid sida med ruccola, ringblommor, grönkål och broccoli. Och en av mina viktigaste insikter med cirkeln har varit att man kommer mycket längre när man gör något tillsammans. Ensam hade jag nog aldrig orkat gräva ens en av alla de där odlingsbäddarna, men med trevligt sällskap och en och annan fikapaus blev det en hel rad bäddar på en ynka förmiddag.

Ett av målen med cirkeln var också att inspirera folk att börja odla på hemmaplan, tillsammans med sina grannar. Också det blev mycket enklare än jag hade vågat tro. Nu har vi fem lådor mellan lägenhetshusen och grannarna, som jag aldrig tidigare hade pratat med, har blivit välbekanta. Jag plockar färsk sallad utanför cykelrummet och tar en rabarberstjälk på väg från tvättstugan. Bättre kan det nästan inte bli.

Vill man inspektera odlingen i Vinterviken, lyssna på allehanda föredrag eller träffa Effekt går det för övrigt utmärkt att göra det på lördagens Byfest. Effekt finns på plats större delen av dagen.

FN: Bli veganer!

För att rädda världen från hunger, energibrist och de värsta effekterna av global uppvärmning måste en global omläggning av matvanorna till - mot en vegansk diet. Det skriver forskare i FN:s miljöprogram UNEP i en ny rapport.

"Jordbrukets inverkan förväntas öka betydligt på grund av befolkningsökningen, vilket ökar konsumtionen av animaliska produkter. Till skillnad från fossila bränslen är det svårt att hitta alternativ: människor måste äta. Att substantiellt minska [jordbrukets] inverkan vore bara möjligt med en betydande global förändring av matvanorna, bort från animaliska produkter", skriver man i rapportens slutsatser.

Jordbruk, och då i synnerhet kött- och mjölkproduktion, står enligt rapporten idag för 70 procent av jordens förskvattenkonsumtion, 38 procent av den totala landanvändningen och 19 procent av världens utsläpp av växthusgaser.

FN-rapporten är inte den första att komma fram till att maten vi äter inte kan bestå av lika mycket animaliska proteiner om vi vill behålla en beboelig planet. Tidigare har FN:s klimatpanels orförande Rajendra Pachauri uppmanat till en köttfri dag i veckan. Och förra året deklarerade Nicholas Stern (som tidigare kommit med rapporten som fick många ekonomer att inse allvaret i klimatförändringarna när han satte prislappar på uppvärmningens effekter) att människor måste börja överväga att bli vegetarianer för att bromsa klimatförändringarna. Han menade att det i framtiden kan bli lika socialt oaccepterat att äta kött som att köra alkoholpåverkad.

I stället för att odla – ät vilt

Andy Hamilton, författare till The Selfsufficient-ish Bible berättar om en växt (minns ej namnet på denna) som fungerar bra som blodstoppare.

En eftermiddag tog jag en paus från diskussionerna om "slutet på världen så som vi känner den" under festivalen Uncivilisation i Wales som jag besökte i slutet maj. Tillsammans med säkert femtio andra stövlade vi ut ur mörkret i konferenscentret för en crash course i "foraging" – att lära sig använda vilda växter, främst som mat. Det visade sig att det på parkeringsplatsen bredvid, liksom i kanten av fotbollsplanen, växte om inte en hel middag så åtminstone en mindre sallad.

Mycket mer än man tror är ätbart. Om, vill säga, man vet vad på växten man ska plocka, när man ska göra det och hur man ska tillaga det. Möjligen hålls kurser i detta även i Sverige, men för den som vill ge sig ut på egen hand finns numer en utmärkt startpunkt på nätet. De två svenska entusiasterna Christian Cederwall och Markus Lundström har dragit igång sajten Skogsskafferiet.se.

"Skogskafferiet syftar till att uppmuntra omställningen mot en hållbar livsstil, genom att göra ätliga vilda växter mer överskådliga och lättillgängliga för den oerfarne samlaren."

Just nu rekommenderas skörd av brännässlor, harsyra, kirskål, körvel, maskros och viol.

Ut och plocka!

Britterna odlar vidare

För den som råkar ha vägarna förbi London rekommenderas varmt ett besök på utställningen Ministry of food som härbärgerar på Imperial War Museum fram till januari nästa år. Här berättas historien om hur Storbritannien tog itu med matbristen under andra världskriget.
Förutom att slås av hur enormt snygga affischer man producerade på den tiden, är det också uppenbart hur snabbt det faktiskt går att ställa om ett samhälles matsystem om ett lands politiska styre sätter sin kraft bakom målet.

Under andra världskriget mer än fördubblades antalet odlingslotter i Storbritannien, till nära 1,8 miljoner 1943.
Och även om kriget då fungerade som en obönhörlig blåslampa för förändring, spirar återigen initiativen i Storbritannien för att göra samma sak. Denna gång för att klara sig i en värld av global uppvärmning och energikriser.
I London har borgmästaren Boris Johnson dragit igång projektet Capital Growth (som vi skrev om i senaste numret av Effekt), som ska ge staden 2012 nya gemensamma odlingslotter till år 2012. Tanken är att stans invånare ska få chansen att odla, om än inte för självförsörjning så för att få insikter om hur maten produceras. Man lär ut kompostering, hur man bäst tar hand om sin jord och lär skolbarn odla grönsaker.

Men Capital Growth är inte det enda brittiska projektet för folkbildning i matproduktion. Food up front uppmanar människor att odla på den yta de har i sin närhet, och ett av de senaste projekten, One Pot Pledge, vill få människor som aldrig har odlat något i sitt liv att göra ett försök.  
Filmen nedan visar hur kampanjen låter folk plantera sallad i sina använda kaffemuggar.

 

Dela på marken!

Man behöver inte se sig om länge för att hitta mark som skulle kunna prunka, men som markens ägare av ett eller annat skäl inte hinner eller kan ta sig an. Samtidigt växer odlingsintresset hos många som inte har några egna kvadratmeter jord. Vad gör man då? Man delar.

Landshare Sverige är ett nystartat forum där odlingsyta kan hitta odlare och tvärtom. Än så länge finns nätverket här. Och redan efter bara några veckor tycks flera landägare och -sökare ha hittat varandra.

Inspirationen kommer från det brittiska landsharenätverket, som har över 47 000 medlemmar.

Ett av exemplen på lyckade förmedlingar är ålderdomshemmet i Reigate där de boende hört talas om landsharing och nu erbjuder en del av hemmets mark till folk i närheten som vill odla där.
- Våra boende är så entusiastiska över de här odlingslotterna, det kommer att bli som att titta på ett odlingsprogram live, säger en av de anställda på hemmet.

Kött fortsätter vara klimatbov

Köttfoder i form av sojabönor i Amazonas.


Tack vare ett par finska forskare och några aningslösa artiklar i svensk media om att kött egentligen inte är så farligt, kan miljontals köttätare nu dra en lättnadens suck. Som en läsare skriver efter Sydsvenskans artikel:

"Skönt att läsa detta, familjen funderade på om vi skulle sluta äta kött här hemma bara för att dra vårt strå till stacken. Men nu kan man ju fortsätta utan att få dåligt samvete."

I nyheten säger forskarna att en vegetarisk kost innebär 5–7 procent lägre utsläpp än köttkost, men att det inte blir så stor skillnad om bara några går över till vegetarisk kost. Man skulle också kunna säga att om alla blev vegetarianer så skulle det blir en stor skillnad.

Men bortsett från den tendentiösa slutsatsen som forskarna drar så är det något som inte stämmer med hela idén om att kött och vegetarisk kost innebär ungefär lika mycket utsläpp.

De finska forskarna verkar ha missat att det faktum att de flesta köttdjur inte betar gräs utan lever på foder, inte sällan i form av sojabönor odlade i Brasilien på mark som frigjorts genom skogsskövling. Om sojabönorna (eller andra grödor) hade konsumerats direkt i form av människoföda skulle betydligt mindre mark behöva tas i anspråk vilket skulle minska avskogningen samt minska utsläppen som kommer från markbruket. Desstuom skulle behovet av konstbevattning, konstgödsel, bekämpningsmedel och så vidare bli betydligt mindre. På Ecoprofile tipsar Martin Saar om denna rapport från World Watch Institute som kommer fram till att de direkta och indirekta utsläppen från köttindustrin står för 50 procent av utsläppen.

Det låter väldigt högt, men tyder på att det ändå ligger något i föreställningen att storskalig köttproduktion är dålig för klimatet.

De finska forskarna verkar dock inte ha varit ute efter att slå fast sånt som redan är känt. De har en annan agenda:

– Det har blivit för mycket fokus på kopplingen mellan mat och klimat, säger Helmi Risku-Norja, forskare vid MTT, Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi i Joki­oinen till Sydsvenskan.

Brittiske klimatdebattören George Monbiot skrev här om dagen en artikel om den, för de flesta, något svårbegripliga forskningsvärlden. Han skriver att den process där forskningen granskas av andra forskare innan publicering har lett till ett konkurrensförhållande där "den största vetenskapliga triumfen är att motbevisa en dominant teori". Är det som drivit de finska forskarna?

 

För bra reportage kopplingen mellan mat och klimat. Lyssna på Sveriges Radios serie Matens pris.

Bloggat: Röda Malmö, Djurens rätt, Kostdoktorn, Climate Scam,

Media om köttnyheten här, här, här, här, här, här och här

Höga kostnader för billig mat

100 miljoner paprikor från Holland varje år. Artificiellt odlade i fiberull med näringsslangar kopplade till behållare med konstgödsel och med lampor i stället för solljus (bilden). Senaste programmet i Sveriges Radios serie Matens pris berättar historien om hur Sverige plötsligt började äta holländska paprikor och hur dessa paprikor kräver 37 gånger mer energi än vad vi får ut när vi äter dem (se också Ekots nyhet).

Att vi överhuvud taget äter holländska paprikor, och mitt i vintern dessutom, skulle för en person som levde innan energiboomen på 60-talet ha framstått som komplett vansinne. Men i dag verkar det vara en självklarhet att kunna äta vad som helst, när som helst på året, till samma kilopris som en palsternacka.

Konsekvenserna börjar uppenbara sig nu. Klimatkrisen är den mesta kända. Lägg till den skogsskövlingen, kemikalieanvändningen, vattenbristen, utarmningen av jordarna, de sönderslagna småjordbruken och så vidare.

Inte konstigt att det startas initiativ för att motverka vansinnet. "Dyrare mat nu!" lyder budskapet i en ny kampanj vars Facebook-grupp samlat 1 400 medlemmar på två veckor och som nu även lanserat en blogg. Det finns en ilska i detta som gör att man struntar i de tillrättalagda budskapen:

"Konsekvenserna av jakten på billig mat är förödande. Den driver oss mot
ett läge där vi alla är förlorare. Manifestera mot
lågpriskulturen och halvfabrikaten. Känn dig stärkt av vetskapen om att
vi är fler som värderar god, hållbart och närproducerad mat som inte ger
en bitter bismak av död och förstörelse"

Uppfriskande!

Men även den som vill ha sin mat så billig som möjligt borde detta fundera ett varv över vårt livsmedelssystem. Om förutsättningen är billig energi (olja, kol och gas), vad händer då när energin stiger i pris? När energin inte längre räcker till för att driva det nuvarande systemet?

En av de mest inspirerande och bästa dokumenärfilmer på detta tema är Rebecca Hoskins A Farm for the Future som sändes i BBC förra året. Filmen sätter fingret på det ohållbara i dagens matproduktion och drar upp konturerna av den verkligt gröna revolutionen. Se hela filmen här:

Fortsättningen:

Bloggat om Matens pris: Vad som helst, Karins miljöblogg

Halva USA förnekar klimathotet

Nästan hälften av amerikanerna (46 procent) tror att klimatförändringar inte orsakas av människor utan av sådant som förändrad solaktivitet eller vulkanutbrott, visar en ny opinionsundersökning av Gallup Femtio procent anser att klimatförändringarna kan kopplas ihop med mänsklig aktivitet. Det kan jämföras med 2003 då 61 procent uppgav mänsklig aktivitet som skäl till klimatförändringarna och 33 procent hävdade andra orsaker. (I Sverige ansåg 86 procent i en undersökning gjord av Synovate i februari i år att klimatproblemet är orsakat av människan).

Den utbredda förnekelsen i USA lär ju inte göra det enklare att genomdriva en politik som ens är i närheten av vad som behövs för att kunna tackla klimathotet. Å andra sidan, den amerikanska befolkningen har en tradition av vetenskapsförakt. Enligt en opinionsundersökning från 2004 tror 67 procent att en gud har skapat människan. Endast 6 procent tror på evolution, utan hjälp av gud. Nästa hälften av befolkningen (45 procent) tycker att skolorna borde undervisa i kreationism (gud har skapat människan) i stället för evolutionsteori.

Detta genanta resultat innebär dock inte att skolorna ersatt biologiböcker med Bibeln. De allra flesta fall amerikaner fortsätter att undervisas i evoloutionsteori.

Med andra ord, folk kan ha märkliga idéer om världen utan att det påverkar politiken särskilt mycket.

Men att genom beslut uppifrån ställa om USA mot ett mer hållbart samhälle kommer inte bli enkelt, för att inte säga omöjligt. Det enda hoppfulla är det faktum att USA är på väg att tvingas in i en omställningsfas vare sig folk vill eller inte. I helgen sänder BBC en dokumentär om motorstaden Detroits kollaps. Ett första exempel på vad som händer med ett samhälle på nedgång. En fjärdedel av innerstan har naturen redan börjat återta. Så här skriver regissören Julien Temple om sin upplevelse av staden:

"The only growth industry is the gangs of armed scrappers, who plunder copper and steel from the ruins. Rabid dogs patrol the streets. All the national supermarket chains have pulled out of the inner city. People have virtually nowhere to buy fresh produce. Starbucks? Forget it."

Med dessa förutsättningar blir det vettigt att göra det som miljörörelsen tjatat om i snart ett halvsekel: Bli mer självförsörjande, odla upp gröna ytor med mat, stärk det lokala samhället och så vidare. I senaste numret av Ordfront skildras detta i ett spännande reportage av Björn Forsberg. Väl värt att läsa.

När lokal omställning blir en överlevnadsfråga spelar det ingen roll om folk tror att människan eller vulkaner orsakar klimatförändringarna.

Bloggat: Jonas Fogelqvist

Media: Övning inför havsnivåhöjning (SVD, DN)

Matens dolda pris

Mer mat för mindre pengar. Så har vår livsmedelskonsumtion utvecklat sig under de senaste åren. Vi trycker i oss tidigare i otänkbara mängder kött, läsk, choklad och mjölk, utan att behöva dra ner på något annat.
Men bara för att matinköpen inte gräver några djupare hål i våra plånböcker innebär det inte att notan har försvunnit – den hamnar bara hos någon annan.

För att ta reda på mer exakt hos vem har radioreportrarna Malin Olofsson och Daniel Öhman begett sig ut i världen och har nu gjort fem program om hur dagens livsmedelsproduktion i själva verket skadar människor, djur och miljö.  
Av förhandsinformationen att döma ser det mycket lovande ut. Första programmet sänds i P1 nu på söndag klockan 13. Jag kommer att sitta bänkad.

Grön jul

I absolut sista minuten ger vi dig några julmatsrecept komponerade av klimatmatens chefskock, Maja Söderberg. I senaste numret av Effekt hittar du fler julrecept av Maja.

Julgröt på gammalt vis
3 dl korngryn
5 dl vatten
1 tsk salt
2 kanelstänger
1½ l mjölk
Koka upp korngryn, salt och vatten. Tillsätt mjölken samt kanelstängerna och låt koka upp. Låt svälla på svag värme i 3-4 timmar.

”Ris” á la Malta
Blanda vispad grädde i den avsvalnade gröten och du har en ljuvlig ”Ris” á la Malta.

Pappas skånska brunkål
2 kg vitkål
1 tsk salt, per liter vatten
2-3 msk mörk sirap
3 msk soja
20 kryddpepparkorn
4-5 dl skinkspad eller buljong

Strimla vitkålen och förväll den cirka en minut i saltat vatten. Lägg upp den förvällda kålen på en långpanna. Ringla över mörk sirap och soja, blanda i kryddpepparkorn och slå över grönsaksbuljong/skinkspad.
Ugnsstek cirka 1 timme i 200 grader. Rör om då och då.

God jul och lycka till, önskar Effektredaktionen. Och kom ihåg att inte laga mer mat än vad som behövs!
 

Senaste kommentarerna

  • Kjell Vowles: Hej, Effekt har inte på något sätt varit inblandade i...
  • Gäst: hej! jag har en fråga kring nationella provet, som ni...
  • Pella: När du har begravt dig själv som individ kanske du...
  • Sören: Har precis skummat rapporten och ur vetenskaplig...
  • Farfar: Du skriver.....”En arbetsgrupp sammansatt av...