I förra veckan tilldelades årets Anna Lindh-pris Maldivernas president Mohamed Nasheed, för att ha satt människor och mänskliga rättigheter i centrum i debatten kring klimatförändringar. Maldiverna är ett av världens mest lågt belägna länder, vars öar inte sticker upp mycket mer än 1,5 meter över havet, vilket innebär att även ganska måttliga havsnivåhöjningar kan utplåna hela nationen inom loppet av det århundrade vi nu befinner oss i.

Mohamed Nasheed har tidigare deklarerat att Maldiverna ska bli världens första koldioxidneutrala land och hoppas att andra länder ska följa efter. Men han har också förklarat att han letar efter ny mark där Maldivernas nästan 400 000 invånare kan bo, eftersom han inte räknar med att marken han är vald att styra över kommer att finnas kvar.

Att försöka tänka sig att den plats där man lever, har sett under sin uppväxt och kanske tänkt sig att åldras på plötsligt försvinner, läggs under vatten som ett annat Atlantis, är svår att greppa. Men Maldivernas befolkning är inte den första som måste brottas med den utsikten. Världens första officiella klimatevakuering har nämligen redan ägt rum, på Carteretöarna, som är en ögrupp i Papua Nya Guinea. Tidigare i vår var journalisten Dan Box på plats och bevittnade hur öborna började arbetet med att flytta sina hem till Bougainvilleön.

Flytten till Bougainville är inte extremt lång och det bor bara runt 2 600 människor på Carteretöarna. Men händelsen är ändå en försmak av alla de enorma folkförflyttningar från kuststäder och lågt belägna regioner som kan komma att bli nödvändiga till följd av höjda havsnivåer. Och det handlar inte bara om att sätta mark under fötterna på människor. Vad händer med sociala strukturer, demokrati och politik när man flyttar ett helt land och lägger det i ett annat?

Som Ursula Rakova, en av de Carteret-öbor som organiserar evakueringen säger i nedanstående film från Oxfam:
– Klimatförändringar handlar inte bara om statistik. Klimatförändringar handlar inte bara om vetenskap. Klimatförändringar handlar om mänskliga rättigheter.