livsstil

Rör inte min livsstil

Förra våren kom svenska Livsmedelsverket med förslag till råd kring hur man minskar klimatpåverkan från sin mat. Några av råden handlade om att äta mindre kött och köpa närodlade grönsaker.

Men när EU fått titta på förslagen menade EU-kommissionen och Rumänien att de uppmuntrar till köp av svenska varor på bekostnad av varor från andra länder, vilket motverkar principen om fri rörlighet på den gemensamma marknaden.

Handelshinder är något av det fulaste man kan ägna sig åt inom EU. Så  livsmedelsverket tog bort ordet "närproducerat" och skrev om. Men till slut blev ingenting kvar, så nu har man beslutat att dra tillbaka hela förslaget.
– För att tillgodose alla inblandade svenska intressenter hade så stor omarbetning av råden krävts att de till slut skulle ha blivit för urvattnade för att vara användbara för konsumenten, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Inger Andersson.
Därför har nu regeringskansliet beslutat att råden ska dras tillbaka helt.

Resonemangen påminner lite om den debatt som nyligen blossade upp kring Norra Djurgårdsstaden efter att DN skrev om hur boende där ska få utbildning i hur man ändrar sin livsstil. Detta eftersom enbart ny snajdig teknik knappast kommer att räcka till för att nå stadsdelens klimat- och hållbarhetsmål.
Men idéerna föll inte i god jord. "Smygfascism" ansåg Aftonbladets Karin Magnusson i SVT:s Agenda i söndags. Knutby för klimatsmarta och hälsofascism, menade andra.

Argumenten om att inte vem som helst kommer att ha råd att bo i Stockholms nya internationellt boostade skyltfönster-stadsdel är en sak, men vad är problemet med att en stadsdelsförvaltning och de människor som bor i område resonerar med varandra kring hur man ska leva tillsammans? Och menar någon fortfarande att stadsplanering inte formar vårt sätt att leva? (Stadsdelen kommer nu till exempel att ha 0,5 parkeringsplatser per lägenhet och skolor och annan samhällsservice ska läggas på gång- eller cykelavstånd.)
Några direkta regler hittar åtminstone inte jag i det klubbade miljödokumentet. Tvärtom handlar den om hur folk ska kunna leva så gott som möjligt utan att göra ett allför stort ekologiskt avtryck, och formuleringarna är såpass generella att risken snarare är att ingen behöver göra något.

Men kanske är den svenska (och för delen europeiska) livsstilen fortfarande inte särskilt förhandlingsbar. Friheten att göra val som är dåliga – inte bara för en själv utan också för andra – väger uppenbarligen tyngst.

 

Läs också Copyriot om Norra Djurgårdsstads-diskussionen.

Senaste kommentarerna

  • Magnus Redin: Ok! Tre nr PDF prenumeration beställd. Om klimatfrågan...
  • Mattias: Du vet inte om det, men du ljuger. För dig själv!
  • AktivaDagar: Intressant inlägg/krönika! Jag tror även på detta med...
  • jan-åke: Enligt NHC (National Hurricane Center i USA) NOAA mfl...
  • Pella: ibland är en bra historia sannare än själva sanningen...