I går presenterade regeringen planerna på en ny klimatutredning. I en debattartikel i Sydsvenskan skriver Fredrik Reinfeldt (M), Jan Björklund (FP), Annie Lööf (C) och Göran Hägglund (KD):

Vi tillsätter nu Klimatfärdplan 2050, en utredning som ska ta fram en strategi för hur Sverige ska nå visionen om en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären år 2050.

Som bland annat tidningen Riksdag & departement kunnat rapportera om har det länge spekulerats om huruvida regeringen nu under våren skulle välja att presentera en proposition med skarpa förslag på klimatområdet. Detta som en fortsättning på den utredning som regeringen häromåret gav i uppdrag till Naturvårdsverket att genomföra. Naturvårdsverket fick 2011 i uppgift att ta fram ett underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050. Och verket genomförde därefter, med hjälp av flera andra myndigheter, en analys av hur Sverige ska kunna nå målet.

Men enligt debattartikeln från Reinfeldt, Björklund, Lööf och Hägglund så var Naturvårdsverkets arbete, som överlämnades till regeringen i slutet av 2012, endast ”en bred inventering av vad som görs i samhället”. Och därför väljer nu regeringen att tillsätta en helt ny utredning som bland annat ska föreslå ”lämpliga etappmål för hur utsläppen ska minska till 2050”.

Klimatmagasinet Effekt fick för några veckor sedan tag på ett utkast till utredningsdirektivet, alltså till själva utredningsuppdraget som regeringen presenterade i går. Utkastet ger en inblick i hur diskussionerna gått mellan Miljödepartementet och Finansdepartementets budgetavdelning, och inte minst, vem som gått vinnande ur dessa diskussioner.

Nedan är några exempel.

Utkast:

Uppdraget ska redovisas senast den [31 december 2014] [M-dep förordar] [november 2015] [Fi BA förordar]

Slutlig version:

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 2 november 2015.

Utkast:

[Analysen ska även inkludera hur användandet av internationella krediter på ett kostnadseffektivt och flexibelt sätt kan hanteras i etappmålen.] [M-dep vill ta bort, Fi BA vill behålla denna skrivning (…)]

Slutlig version:

Analysen ska även inkludera hur användandet av internationella krediter på ett kostnadseffektivt och flexibelt sätt kan hanteras i etappmålen.

Utkast:

Kärnkraft och storskalig vattenkraft kommer fortsatt vara en viktig del av svensk elproduktion (…). [Fi BA stödjer]

Slutlig version:

Den svenska el- och värmeproduktionen är i princip koldioxidneutral och måste så förbli.

 

Hela direktivet, i den slutliga versionen, kan läsas här (pdf).

I ett sms till Effekt, som skickades under torsdagseftermiddagen, skriver Erik Bratthall, miljöminister Lena Eks pressekreterare, att det ännu inte är klart vem regeringen kommer att utse till utredare för arbetet.

 

 

***

Foto: Martina Huber / Regeringskansliet